Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen Dickman. Prisnovell. Af P. L. S. Femte afdelningen - Allmännyttigt - Schack-gåta - Charad - Gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gå in till henne. Sakta knackade hon på dörren, derefter
något högre, men intet svar kom. En dyster aning kom
hennes pulsar att stadna och blodet att vika från kinderna,
hon försökte öppna dörren, men hade ej makt att vrida om
låset. Henrik skyndade fram, och under det Fanny med
mildt våld förde undan den svaga systern, trädde han in i
modrens sängkammare. Der satt Margareta framför bordet
med hufvudet hvilande på armarne, som lågo i kors öfver den
uppslagna bibeln. I ena handen höll hon Ernsts porträtt.
Ett hjertslag tycktes hafva utan kamp slutat hennes lif, och
då Henrik lyftade upp det kära hufvudet, låg öfver hennes
ansigte ett ädelt uttryck af outsäglig frid och sällhet, att hans
första tanke var: Gud ske lof, hon fick sluta sålunda!
Ingen bitter smärta störde stillheten kring Margaretas
dödsläger. En oersättlig tomhet hade för dem alla uppstått
i lifvet, men ingen var nog egoistisk att önska henne tillbaka.
Grunddragen i hennes karakter, allvar och kärlek, spredo ännu
sitt återsken öfver hennes omgifning; och då efter åtta dagar
de följde henne till det sista hvilorummet och den blomsterhöljda
kistan sakta nedsänktes i den moderliga jordens sköte,
kände alla djupt, att aldrig skulle deras öga få skåda, aldrig deras
hjerta lära att älska en ädlare qvinna än Margareta Dickman.
S l u t.
Allmännyttigt.
Att återkalla förvissnade sättqvistar (afläggare)
till lif. Det torde mången gång hafva händt
blomstervännen, att han besökt temmeligen aflägsna
trädgårdar och vid dessa tillfällen, önskande förena
det nyttiga med det angenäma, begärde afläggare
af vackra plantor och förde dem med sig hem.
Drager resan ut på några dagar, så inträffar
det lätt, att afläggarne förvissna och hemföras
i hopplöst tillstånd. Vatten ensamt är då icke
tillräckligt läkemedel att väcka telningarne ur
deras skendöd. Öfverträdgårdsmästaren Suské har
nu nyligen för ifrågavarande ändamål användt ett
medel, hvilket, såsom han meddelar, alltid var
åtföljdt af lyckligt resultat. Sättqvistarne,
blommorna o. s. v. bestänkas med eller neddoppas i
en blandning af 3–4 droppar kamfersprit
på hvarje uns (2 lod) vatten, stänglarnes
ändar ställas i denna vätska och förvaras så länge
(fyra timmar och längre) i ett slutet, skuggigt
rum, tills de fullkomligt repat sig. – I England
använder man till upplifvande af vissnade
blomsterbuketter öfvermangansyradt kali, och
detta på sådant sätt, att man först genom
friskt vatten ersätter det, hvaruti stjelkarne blifvit
ställda, och gifver det en liten tillsats – en nypa
– öfvermangansyradt kali; i det starkt rödfärgade
vattnet ställer man blommornas stjelkar, sedan man
något litet beskurit dem i andarne.
Ett utmärkt medel mot brännskador är följande, hvars
beståndsdelar äro ganska enkla. Man tager linolja
(den mängd, som skall åstadkommas, bestämmer detta
ämnes qvantitet; för ett måttligt sår 1/4 skålp.) och
gjuter den samma i en tom ren panna. I oljan lägges
rent, med intet annat ämne uppblandadt vax, sådant
det erhålles ur bikupan. Detta ämnes qvantitet rättar
sig efter linoljans mängd och måste utgöra precist
hälften så mycket som denna. Som tredje beståndsdel
tjenar ett stycke ren tegelsten, ungefärligen så
stort som hälften af ett ägg.
Den så fyllda pannan ställes öfver elden, och
massan omröres med en sked, tilldess oljan och
vaxet tillräckligt blandats och det hela vunnit en
temmeligen stadig konsistens. Man lyfter nu pannan
af elden, uttager tegelstensstycket och tömmer
hälften af en (vid större mängd en hel) ägghvita
i pannan. Nu omröres det hela å nyo med skeden,
tills det blifvit stadigt. Struket på linne och
lagdt på öppna eller icke öppna sår, förtager det,
att börja med, smärtorna, och på en förvånande kort
tid är också hela skadan botad. Plåstret ombytes två
gånger om dagen.
Motgift mot fosfor. Det var långt för detta bekant,
att terpentinolja (liksom äfven andra kolväteämnen)
betaga fosforn egenskapen att lysa i mörkret;
vidare bruka arbetarne i tändsticksfabrikerna,
redan sedan lång tid tillbaka, skydda sig mot
de förderfliga fosforångorna derigenom, att de
bära ett öppet kärl med terpentinolja framför
bröstet. Enligt »D. Ind. Z.» har ett med fosfor
begånget sjelfmordförsök blifvit oskadliggjordt
genom drickning af terpentinolja. Slutligen gåfvo
sedermera också särskilta försök på afsigtligt
förgiftade hundar ganska gynnsamma resultater. Man kan
derföre anse terpentinoljan som ett säkert motmedel
vid olycksfall med fosfor, i synnerhet på det sätt,
att man så skyndsamt som möjligt ingifver en tesked
deraf och dermed fortfar hvar fjerdedels timme,
tills läkaren anländer.
Potatiskokning. Man lägger potatis af så mycket
möjligt lika storlek i kokande vatten, låter dem stå
några minuter å elden, af häller derpå vattnet, strör
litet salt i grytan, betäcker den samma så tätt som
möjligt med ett fuktigt tygstycke och sätter dem
åter på elden, tills de blifva möra. Så beredd,
blifver till och med vattenaktig potatis genom
kokningen mjölig.
Schack-gåta.
(Efter springarens gång.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
