Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 / 36 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bäfvern. - Ett fosterländskt Bildergalleri. X. Erik Dahlberg. Axel Krook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delvis äro qvarlemnade, och hvilkas mellanrum
utfyllas med jord och stenar, som bäfvern, gående
på bakfötterna, frambär mellan framfötterna och
hufvudet. Trädstammar och grenar sönderstyckas
och släpas till vattnet; men en fabel påstår, att
en bäfver lägger sig på ryggen, omfattar stammen
med fötterna och sålunda liksom bildar en släde,
på hvilken de andre köra stycket till vattnet.
Murarbetet, som är af temmeligen rå beskaffenhet,
utfores nattetid med fötter och nos.

Bäfverkoloni.

I det af dammen uppdämda vattnet upprättas nu
bäfverborgarne, bakugnsformiga, slutna kamrar med
fotstjocka väggar, hvars hvalf höjer sig ungefär
fyra fot öfver vattenspegeln och består af särskilta
lager af trädstammar och grenar, som äro sinsemellan
förbundna genom dy, jord och stenar. Inuti finnes
en kammare med en enda ingångsöppning, som leder
under vattnet; stundom finnas flera kamrar under
samma hvalf, men hvardera afskild från de öfriga och
försedd med särskilt ingång.

Bäfvern lefver i engifte. Parningstiden infaller,
allt efter olika boningsort, i olika månader, några
säga vid början af vintern, andra i Februari och
Mars. Efter två till fyra månader – ty noga är detta
ej observeradt – föder honan 2-5 blinda ungar. Redan
efter fyra veckor framsläpar modern späda grenar åt
dessa, och efter ungefär sex veckor följa ungarne
den gamla på hennes skogsturer. Mot slutet af andra
året äga de unga bäfrarne fortplantningsförmåga,
på det tredje äro de fullvuxna. De behålla vanligen
sina föräldrars bostad, och dessa upprätta sig en ny
i närheten. Vanligen finner man blott en familj i
kammaren, stundom också flera. Under sommaren blifva
honorna ensamma med ungarne i borgen, medan hanen
ströfvar omkring utanför; först på hösten återvända hanarne till
sina gamla bostäder. Jemte borgarne anlägga bäfrarne
alltid äfvenledes hålor vid stranden, hvilkas ingångar
också befinna sig under vattenspegeln och hvilka
tjena dem som tillflykt, i fall borgarne förstöras.

Man jagar bäfrarne på alla möjliga sätt: med fällor,
i hvilka man lägger späda grenar som lockmat, med nät
och ryssjor, med vattenhundar, skjuter dem på håll,
upphugger under vintern borgarne, eller ock slår man
hål i isen, för att nedgöra bäfrarne, som komma dit
att andas. Fångade, medan de äro
unga, blifva bäfrarne lätt tama och äro behagliga
husdjur, hvilka, sittande på bakfötterna, äta liksom
ekorrarne, i det de hålla födan mellan framtassarne;
de hålla sig ytterst renliga, i thy att de, för att
göra sitt tarf, alltid uppsöka vatten. Resande,
som vistats bland indianerna i Amerika, berätta
mycket angående bäfrar, som de funnit i indianernas
byar rent af som husdjur. I de indianska qvinnornas
och barnens sällskap syntes bäfrarne befinna sig
synnerligen väl. Djuren visade oro, när menniskorna
länge blefvo borta, och glädje, då de återvände,
kröpo upp i knäet på dem, lade sig på ryggen, sutto,
korteligen, de betedde sig nästan som hundar, som
vilja uttrycka sin glädje, då deras herrar hemkomma,
efter att länge hafva varit borta.

Den stora nytta, man drager af bäfvern, utjemnar
nästan den skada, han anställer. Man måste härvid
ihågkomma, att bäfvern företrädesvis bebor obefolkade
trakter och helst fäller blott smala telningar af
trädarter, som hastigt växa åter. Deremot ersätter
han rikligen med pels, kött och bäfvergäll icke blott
den förorsakade skadan, utan äfven alla jagtens mödor
och besvärligheter.

Ett fosterländskt Bildergalleri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>