- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 /
41

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Island. II. - Våra folknöjen. (Parallel af Onkel Adam.) (Forts. fr. sid. 12.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Island.



II.

Det är ett factum, att Island, oaktadt närheten
af polkretsen, under medeltiden hade en fruktbar
mark och blomstrande åkerbruk, och å andra sidan
var ett lika blomstrande säte för vetenskaper och
poesi. Den fordna stora fruktbarheten förklarar man
genom den underjordiska elden i förbindelse med det
insulariska läget; men just denna underjordiska
eld blef, genom sitt ännu ofta upprepade och med
förfärliga jordskakningar parade frambrytande i
förhärjande lavaströmmar, orsak till den nuvarande
tröstlösa ödsligheten på större delen af ön, under
det att å andra sidan oerhörda isblock i polarhafvet
satt sig i rörelse, hopat sig vid Islands nordkust
och sedermera förvandlat det fordom här herrskande
tempererade klimatet till ett kärft polarklimat.

Eld och is äro nu i oafbruten strid om herraväldet,
och antalet af de volkaner, om hvilkas utbrott vi
äga kännedom, uppgår till tjugonio. Ingenstädes på
jordklotet träffar man en så stor mängd af volkaner
samt sjudande källor, som här. Ön
utgör, så att säga, en enda stor härd för volkanisk
kraft, och hela det bergsystem, som betäcker den
samma, är af volkaniskt ursprung. Af volkanerna
äro Hekla, Krabla och Öröfa-Jökull i fortfarande
verksamhet. Fordom omgafs Hekla af fruktbart land,
men detta har redan för lång tid tillbaka blifvit
betäckt med lava, pimsten och aska. På en omkrets af 5
mil kan man ej upptäcka ett grässtrå eller en planta,
och endast några lemningar af fordna boningar vittna
om, att trakten förut varit bebodd.

Hekla eller Heklufjäll, den mest bekanta, om också
icke den högsta volkanen på Island, å sydvestra delen
af ön, reser sig såsom en 5200 fot hög, aflång och
oregelmessig kägla af ungefär 4 1/3 geografiska mils
omfång, ur en egen, omkring 20 qvadratmil betäckande
bergstock; minst en tredjedel högre än denna sednare,
hvilken i sydvest och nordvest begränsas af en slätt
och i öster är genom djupa dalar skild från den
närgränsande glacierplatåen, sträcker sig den i snö
höljda, merendels med en slöja af moln omgifna, långt
synliga käglan. Denna har fem kratrar, af hvilka den
mest betydande, nästan cirkelrund, har knappt 1/4 mil
i omfång och ett djup af 2-300 fot. Hekla är hvarken
utmärkt genom sin höjd eller sitt pittoreska utseende,
utan genom sina ofta återkommande utbrott. Man finner
sedan år 1004 till närvarande tid 18 eruptioner
antecknade, hvarvid mellantiderna utgjorde 6, men
äfven 79 år. Det sista utbrottet varade från September
1845 till April 1846. Askpelaren fördes 92 mil utöfver
landet och hafvet; förödelserna
voro förfärliga, På sjelfva berget finnes intet
spår af vegetation och på en milsvid omkrets intet
annat än magert sandgräs.

illustration placeholder
Myvatn.

Å de isländska sjöarne och dess stränder anträffas i
allmänhet en oerhörd mängd fågel. Framför de öfriga utmärker
sig i detta hänseende Myvatn. Resande, som besökt dessa
trakter, berätta, att då man nalkas stränderna
af nämde sjö, ser man liksom ett moln af tusentals
vildänder höja sig, fördunklande luften. Det behöfver
näppeligen nämnas, att jägarens ansträngningar här
blifva rikligen belönade.

Våra folknöjen.



(Parallel af Onkel Adam.)

(Forts. fr. sid. 12.)

Femtio år hafva förflutit. Vi hafva blifvit ett
halft sekel klokare, bättre och rikare på vetande.

Walborgsmesso-eldarne hafva slocknat och folkvisan
har tystnat på folkets läppar. Vi fira icke några
fester, som möjligen härledde sig ända från den tiden, då feniciska
köpmanskungar införde Baalskulten i norden. Vi fira
inga folkfester alls – vi hafva ej tid att roa oss;
vi hafva ej någon fröjd i att se andra glada.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free