Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Aroideerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aroideerna.
Dessa plantor höra i sjelfva verket till
växtrikets yppigaste former. De likna orchideerna,
då de parasitiskt bebo träden. Då lägga sig några,
t. ex. pothos-arter, liksom murgrönor med sina blad
utefter trädens stammar, liksom om de ville i ordets
fulla bemärkelse bekläda de samma. Andra lefva på
samma sätt, men hålla sina blad utstående riktade
mot åskådaren. Dessa äro icke sällan utomordentligt
egendomligt gestaltade. Den besynnerliga Monstera
deliciosa från Mexiko eller Philodendron
fenestratum är kanske det vackraste exemplet på sådan
bildning. Dess sednare namn är det mest betecknande;
man skulle kunna öfversatta det med "fönster-bladig
trädvän". I sjelfva verket är det kolossala,
djupgröna och glänsande, läderartade, djupbugtigt
inskurna bladets skifva försedd med så många hål,
att man först frestas tänka på en afsigtlighet eller
en tillfällighet, som åstadkommit de samma. Likväl
är hela företeelsen normal och gifver ett herrligt
bevis för naturens outtömliga bildningsförmåga.
Caladiumformen. Skiss ur Palenque-skogen i Yucatan.
Andra aroideer hålla sig vid marken. En sådan
är den fläckiga, med pilformiga blad försedda,
Danska ingefäran (Arum maculatum) i skuggiga
skogar. Calla-arterna, af hvilka hos oss blott
träffas den sumpälskande Calla palustris (som
efter torkning och kokning kan ätas), följa den
samma i alla zoner. Mest bekant är Egyptens som
prydnadsblomma omtyckta Calla æthiopica med stort
hvitt blomhölster. Den mest kolossala form antaga
Caladium-arterna, af hvilka förestående bild visar
en sådan från Central-Amerika. I denna form och i
Colocasia Macrorrhiza, denna Sandwichs-öarnes planta,
som, jemte taccan, lemnar taron, uppnå aroideerna
också sin trädartade fulländning. Kanske är Caladium
arboreum, som Humboldt och Bonpland funno vid klostret
Caripe i Venezuela med 15-20 fot hög
stam, det skönaste alstret af aroideernas
verld. Men icke blott hennes växt och parasitiska
lif utmärka henne, utan äfven den sällsamma
blombyggnaden. Blomskaftet frambryter ur en slida
(hölster) i kolfformig gestalt, sådan man finner hos
vår inhemska kalmus (Acorus Calamus). Å denna kolf
sitta de fina blommorna i hundratal, senare också
de bärartade frukterna. Ofta uppnår denna blomkolf,
t. ex. hos den ofvan nämda Monstera deliciosa, en
höjd af en half fot och deröfver. Derigenom bilda
aroideerna en af de sällsammaste prydnadsformer för
marken och träden. Der de, såsom på Söderhafs-öarne,
odlas som näringsmedel, bilda de den yppigaste
vegetation, som täflar med hästhofvens mest jättelika
former och äfven här gifver det intryck af yppighet,
som i så hög grad utmärker aroideerna.
Märkvärdig är den egenskapen hos aroideerna, att de
under blomningen utveckla värme i sina skidor. Denna
företeelse visar ett maximum och minimum, hvaröfver
dock iakttagelserna äro sväfvande. Den högsta
värmeutvecklingen visa frömjölsknapparne före sitt
uppspringande. Ryktbar är också vattenafsöndringen
genom aroideer. En planta, kallad Caladium
destillatorium, hvars blad är ganska stort, skall äga
en långs bladkanten gående kanal, ur hvars öppning
under en enda natt utströmmar öfver ett halft skålpund
vatten. Colocasia-arterna skola likaledes afgifva
rikliga qvantiteter vatten ur sina bladspetsar.
Nu mera har man, i synnerhet för de vackra bladens skull,
företagit sig att odla aroideerna i trädgårdar. Sedan
bladplantorna, d. v. s. växter, hos hvilka man
förbiser de obetydande blommorna för den vackra
bladprydnaden, börjat odlas, hafva också aroideerna
trädt i förgrunden. Den berömdaste samlingen är den
å Schönbrunn vid Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0121.html
