Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vackert så! E. S-dt.
- Island. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vackert så!
Du klagar, men du klagar dumt,
Min gamle hedersvän!
Ditt öga ser allting så skumt,
Som om det grott igen.
Hvad som ditt sinne stämmer ned,
Jag icke kan förstå:
Du är ju född, att börja med,
Och det är vackert så.
Hvar gång du dig i spegeln sett,
Så såg du väl deri;
Att dig en sällsam ära skett,
Att du fått men’ska bli.
Du är mot larver och insekt
En sol att se uppå:
Du är af Adams stolta slägt,
Och det är vackert så.
Vår jord tar hand om vår person
Från början och till slut:
Är man ej född med pretention,
Så kan man slå sig ut.
Om du i skogen gör en titt,
Så kan du lita på,
Att du har svamp och blåbär fritt,
Och det är vackert så.
Vår jord visst sparsam vara kan
Att ge, när man vill ha;
Ty hon vill helst att menniskan
Skall komma sjelf och ta.
I berg och floder finns det gull,
Och fast det kostar på,
Så kan man stoppa fickan full,
Och det är vackert så.
Har du ej gratis fått förnuft
Att bruka, som du vill,
Och dito vatten, sol och luft
Och snö och månsken till?
När se’n du en förnyad hud
Hvart sjunde år lär få,
Jag tycker, sannerligt för Gud,
Att det är vackert så.
Och när till slut du andan mist
Och du är kroppen qvitt,
En himlafärd du gör till sist,
Som du får kostnadsfritt.
Hvem vet, kanske en skönhet då,
Som du ej tänker på,
Skall till din graf med rosor gå,
Och det är vackert så.
E. S-dt.
Island.
IV.
Sedan vi uti föregående afdelningar af denna artikelserie
kastat en blick på Islands historia och mäktiga
naturföreteelser, hvilka vi här förfullständiga med
en kortfattad redogörelse för öns klimat, skola vi
nu lemna en enkel skildring af dess inbyggare och
deras lif der uppe i den höga norden.
Islands klimat är i allmänhet icke så kallt, som
man skulle vilja sluta till af dess nordliga läge,
men det skulle vara ännu mildare, om icke vindarne
ofta förde oerhörda massor af drifis till kusterna,
hvarigenom temperaturen betydligt sänkes och farsoter
uppstå bland befolkningen. Luftstrecket är i icke
ringa grad obeständigt, fuktigt och dimmigt. Den
hopade drifisen ligger vid norra och östra kusterna
stundom ända till Juni eller Juli, men uppnår aldrig
sydvestkusten. Orkaner äro icke sällsynta. I Reikiavik
utgör årets medeltemperatur +4°, vinterns -1,5°,
sommarens +11,5° C., deremot är i Akureyri å
nordkusten årets medeltemperatur 0°, vinterns
-6,25°, sommarens +7,5° C. Ingen säd kommer till
mognad, och utom tvenne arter dvergbjörk trifves intet
träd. Blåbär och jordbär mogna först i September. Bröd
är en läckerhet. Strandhafre, islandsmossa och vissa
tångarter användas som näringsmedel. Odlingen af
potatis och köksväxter, i synnerhet kål, tilltager
deremot år från år. Landets förnämsta rikedom bildar
boskapsskötseln, gynnad af förträffliga ängsväxter
och vidsträckta betesmarker.
Islands inbyggare äro allvarsamma, trogna, gästfria
och patriotiska, hafva rena seder och allmän bildning,
samt äro särdeles förtrogna med sitt fäderneslands
i sagan och dikten bevarade historia. Deras språk
är ännu den gamla norskan, fast icke i ursprunglig
renhet, och isländarne äga en rik, högst betydande
litteratur. Ehuru barnen erhålla sin undervisning
icke i skolorna, utan blott af sina föräldrar, under
uppsigt af presterna, torde det dock knappast finnas
någon isländare, som icke kan läsa eller skrifva.
Befolkningen känner ingen ståndsskillnad, och dess
lefnadssätt är enkelt och enformigt; de fiska, sköta
sin boskap och sysselsätta sig på lediga stunder med
att spela schack, läsa
eller för hvarandra berätta historier om sina
förfäder. De äro i hög grad måttliga, men oaktadt sin
fattigdom gästfria. Bröd kommer sällan på deras bord,
något oftare kött; de fattigas dryck är mjölk och
vassla, de mera välmående hafva äfven öl, kaffe och
bränvin m. m. Öns dystra natur afspeglar sig uti
isländarnes lynne och lefnadssätt. De lefva mellan ett
svallande haf och mullrande volkaner, uti ett vildt
och ofruktbart land, samt måste med möda förvärfva
sitt lifs uppehälle. Tåligt fördraga de försakelser
och brist; men ehuru de äro uthålliga, kunna de icke
lätt förmås till stora ansträngningar. De hafva skarp
iakttagelseförmåga och godt omdöme, bibehålla envist
gamla seder och bruk, och hysa stor kärlek för sin
hembygd. De fattiga klassernas hyddor äro mycket
torftiga. De sakna fönster och hafva till skorsten
en bottenlös tunna; brädbelagda golf äro sällsynta
och husgerådet är högst enkelt.
Industrien inskränker sig till den husflit, som
förarbetar ullen af öns talrika får dels till
strumpor, dels till vantar. Handtverkare gifves
det blott några få i hufvudstaden. Hvar och en är i
alla stycken sin egen herre. Handeln var till 1854
ett kungligt monopol, men har sedan dess blifvit
frigifven åt alla danska undersåter, men är mot
ganska höga afgifter äfven beviljad främlingar. För
dessa äro sex hamnar öppnade. Auktoriserade
handelsplatser gifves det trettiotvå. De vigtigaste
föremålen för omsättningen äro framför allt
fiskeriprodukterna (stock- och plattfisk, tran,
fiskråm, fisklim), talg och saltadt fårkött, ull,
yllestrumpor och vantar, ejderdun, fjäder, får- och
räfskinn, svanfjäder och hästar. Hufvudmarknaden för
fiskfångstens produkter är Spanien, för ull och hästar
England; det öfriga går mest till Köpenhamn.
Öns hufvudort är Reikiavik, belägen i södra delen af
ön, vid Faxe-fjorden, som är tio geografiska mil bred,
omgifven af pyramider, klippväggar och snötorn, och
öfver den samma utbreder sig den klaraste luft och det
renaste ljus, hvaremot skuggor och färger framträda
i de skarpaste konturer och kontraster. Bergs- och
isformationerna högt uppe i den genomskinliga luften
stå stela och upphöjda, i de renaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0122.html
