- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 /
145

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katedralen i Strassburg. Felix *. - Något om ångbad.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slår tolf, börja sina rörelser och alltid tillocka sig talrika
åskådare, hvilkas intresse än mer höjes, när tuppen på
sidotornet börjar sitt galande. Detta ur råkade en gång i olag,
och under lång tid gafs det ingen, som åter kunde sätta det
i gång, förr än Schwilgué renoverade det 1842.

Genom en mindre dörr vid södra sidan om venstra
sidoportalen kommer man öfver en trappa om trehundratrettio steg
till plattformen, från hvilken höjd det egentliga tornet börjar.

Plattformen är icke alltid ensamt skådeplats för ett
overksamt betraktande; den har äfven stundom varit rummet för
tillfredsställande af mera materiella njutningar. Så berättar
t. ex. Göthe, att han ofta superade derstädes; ockå förkunnar
en inskription, att för vetenskapskongressen, som år 1842
sammanträdde i Strassburg, tillställde municipalitetet en stor
bankett, som ägde rum der uppe i den fria naturen, högt
öfver de nedanför krälande menniskorna. Men man stiger
dock helst dit upp för att andas fritt, blicka ut i fjerran och
öfverlemna sig åt detta sväfvande och behagliga drömmeri, hvari
man så ofta försjunker vid den vidsträckta utsigten från en så
hög ståndpunkt som denna.

Felix *.


Något om ångbad.



illustration placeholder
Ingången till en rysk ångbadstuga.

Ångbadet, hvilket gör så stor och mångfaldig tjenst i
en mängd hygieniska och medicinska ändamål, grundar
sin verksamhet på det samtidiga användandet af
fuktighet och värme och medför derföre i allmänhet samma
verkningar som alla dessa medel, med hvilkas tillhjelp
man använder fuktig värme. Det skiljer sig likväl från
dessa väsendtligen deruti, att, vid användandet af
det samma, den fuktiga värmen verkar mer energiskt,
i större utsträckning (icke allenast hela kroppens
yta utan äfven respirationsorganernas slemhud är
underkastad inflytandet af den fuktiga värmen) samt
är förbunden med friktioner och omvexlande inverkan
af kallt vatten. Derföre utöfvar ångbadet ett
högst lifvande inflytande på hela blodomloppet,
nervverksamheten och hudens funktioner. Genom
vattenångorna blir huden uppmjukad och grundligen
renad. Den samtidigt skeende ingnidningen,
frotteringen och piskandet af huden (med flanellappar,
bastrep, björkris o. s. v.) tjenar dels till aflägsnande
af hudutdunstningen, dels stegras blodcirkulationen i
huden deraf i hög grad. Den sednare forceras ännu mer på
reaktiv väg genom den i ångbadet till afkylning begagnade
duschen och öfversköljningen, och derigenom härdas huden
mot förkylningar. Men blodets starkare trängning till huden
har till följd en ymnigare utdunstning genom den samma,
hvilket åter föranleder ett hastigare ämnesutbyte, hvarföre
ångbadet äfven tjenar till aptitens förökande. Hudens förhöjda
verksamhet, den skyndsamma cirkulationen deri, det lifligare
näringsbehofvet o. s. v. uppväcka en känsla af
välbehag och liflighet i kroppen, hvarigenom ångbadet
verkligen blifvit en källa till njutning.

Ångbad användes med fördel i sådana sjukdomsformer,
som man förmodar härleda sig från förkylningar,
eller der man genom en förökad hudverksamhet kan
hoppas på bättring, och slutligen vid sådana fall, som
hafva sin grund i bristande eller sjukligt förändrad
ämnesomsättning. Sålunda kan det användas vid katarrer
(snufva, lindrigare grad af hosta, diarrhé), reumatism
och vattusot; vidare i åtskilliga nervlidanden och
kramp i kroniska hudsjukdomar med torr overksam hud,
reformar samt slutligen vid skrofler, skrofulösa
körtelsvullnader och gikt, Farliga åter äro dessa
bad för sådana personer, som äro fallna


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free