Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - - Köttextrakt och köttsoppa. - Logogryf. - Schack-Rebus. - Bokstafs-gåta. - Uttydningar. (från föreg. häfte, sid. 128.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kemmerich sammanfattar resultaten af sina
undersökningar i följande satser:

1) I ringa dosis verkar den koncentrerade
köttsoppan tillökning i antalet och styrkan af
hjertats sammandragningar; i större dosis verkar
den såsom gift och dödar under symtomer af
hjertförlamning.

2) Köttsoppans verksamma princip, som i mindre
doser har en retande, i större en förgiftande verkan,
beror hufvudsakligen af dess kaliföreningar.

Beviset för den andra satsen framlades hufvudsakligen
af ett försök, hvarvid af tvenne lika
starka kaniner den ene dödades af en just till
förgiftning tillräcklig mängd köttextrakt, men åt
den andre gafs de efter afdunstningen och glödningen
af en lika mängd köttextrakt qvarblifna
askbeståndsdelarne. Djuret dog under samma
symtomer som det förra. Kalisalternas
retande verkan i mindre och medelstora doser
har för öfrigt också först blifvit ådagalagd
af Kemmerich, gent emot andra forskares motsatta
uppgifter.

Naturen af köttsoppans verkan förklaras i enlighet
härmed genom köttsoppans halt af kalisalter,
men hvarvid en ringa verkan af de organiska
extraktivämnena ännu icke är utesluten. De sednare
äro så godt som värdelösa för näringen, men de gifva
köttsoppan den angenäma lukten och smaken
och förläna henne sålunda värdet af ett
njutningsmedel. Kalisalterna betalas i köttextraktet
ojemförligt högre än i rent tillstånd, men deras
vidriga metalliska smak gör dem i denna sednare
formen onjutbara. Lyckas det att på något annat,
mindre kostsamt sätt dölja den dåliga smaken, så
kan lätt den icke obetydande industrigren, som nu
sysselsätter sig med beredningen af köttextrakt, löpa
fara, så länge det icke är möjligt att bringa äfven
extraktivlemningarne (köttets ägghvitepartiklar)
i en passande form, för att använda dem som
näringsmedel. Men att dessa lemningar, om man åter
tillsätter de vid beredningen af köttextraktet
dem beröfvade salter, ännu gifva ett rätt godt
näringsmedel, har Kemmerich äfvenledes visat, om
också närmast blott hvad djuren beträffar.

Den af Kemmerich iakttagna köttsoppeförgiftningen,
hvilken nu mera är att betrakta som en
kaliförgiftning, tvingar till ett försigtigt bruk
af köttextrakt eller nyberedd, mycket kraftig
köttsoppa. I synnerhet hos sjuka, svaga eller unga
personer kunna obehagliga symtomer förekomma och
hafva i sjelfva verket äfven redan (i form af feber)
tidigare varseblifvits. Förvandlingen af köttsoppan
inom det husliga lifvet, d. v. s. i en svag form,
beröres naturligtvis härigenom alls icke; hos svaga
individer bör dosen vara liten, men dess användning
må förekomma desto oftare.

Logogryf.

Mitt hela har toner i fjäderlätt bröst
Och är dig ett sällskap rätt ofta,
Förstår ej för penningar sälja sin röst,
Men sjunger, när skogarna dofta;
Är liten och anspråkslös, fager och snäll
Och qvittrar och jublar från morgon till qväll
I smakfull och grönblommig kofta.

I delarna nio det bjuder uppå:
Hvad alla väl något vi göra;
Ett adjektiv, hvilket sig lämpar för få,
Fast många det säkert få höra;
En perla i sjöarnes stålblåa ring;
Ett vatten, som formen har skiftat;
Hvad göra i solen små glänsande ting;
En skilnad, som Gud bland oss stiftat;
Hvad allting bör hafva, att trifvas det kan,
Från barnet till isgråa gubben;
Hvad alltid om qvällarna enslingen fann
Den vägen, som ledde till klubben;
Hvad apan kan göra, fast ej hon det lärt;
Hvad, stekt, tar sig väl ut på bordet;
Hvad hvarken en mor eller barnet har kärt,
Men likväl är hemmastadt vordet;
Hvad katten går gröten, när den är för het;
Hvad alla i någonting göra;
Hvad den icke har, som af måtta ej vet;
Af grus och af stenar en röra;
Hvad före sitt tolfte hvar bondpojke kan;
Gudinna, hvars bostad vi rädas;
Det, hvarpå en stöfvel i hållbarhet vann;
Och det, hvaråt flickorna glädas;
Hvad alla ett bättre vi göra för visst;
Hvad gjorde borgmästarn för prisen;
Och det, hvari blommorna lågo, som sist
I julklapp hon fick, lilla Lisen.

Lea.

Schack-Rebus.

(Efter springarens gång på brädet.)

| k | K | ä | t | e | a | u | ö |
| t | å | e | l | a | i | r | t |
| r,| n | d | t | r | t | g | t |
| n | n | a | d | j | l | b | s |
| e | a | a | e | l | p | h | g |
| e | ä | l | t | v | e | k | l |
| t | r | n | e | n | r.| e | d |
| n | r | k | H | r | a | ä | e |

Hafvets Son.

Bokstafs-gåta.

Följande bokstäfver och stafvelser,
riktigt sammansatta, bilda 5 ord, hvilkas
begynnelsebokstäver beteckna en grekisk diktares namn;
deras slutbokstäfver deremot ett af hans arbeten:

ag e mi ens si ai pi o al ub si va r g p p h s.

De 5 orden äro namnen på:

1) En profet i gamla Testamentet; 2) En ädelsten; 3)
En ström i Nordamerika; 4) Den första bland qvinnor;
5) En nederländsk målare.

Ordet till Logogryfen i föreg. häfte, sid. 128:
Korfskinn; hvaraf fås: rof, skinn, kor, ro, fisk,
krikon, knif, ko, so, skorf, ris, skir, kris, norsk,
ok, risk, nos, fin, kink, skor, is, rik, kork.

Lösning af Schack-gåtan i föreg. häfte, sid. 128:
Fattigdomen är lättjans följeslagare; välståndet är
en frukt af verksamhet.

Uttydning af Rebus i föreg. häfte, sid. 128:
En öfverhängande olycka.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:33 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> http://runeberg.org/famijour/1870/0164.html

		Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 / 160 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|