Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den störda lyckan. Richard Gustafsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den störda lyckan.
Det var grönskande vår,
Det var jublande fröjd.
På hvar tufva var kärlek och smek.
Uti skogarnes snår,
Och i rymdernas höjd,
Öfverallt hördes fåglarnes lek.
I en blomstrande lund,
Hän till kärlekens ro,
Flög en trast till sin maka så säll.
På en gungande grund
Byggde båda ett bo
Och de sjöngo från morgon till qväll.
Under susande blad
Deras lycka blef stor,
Ty när sommarens sol brände varm
Trastens maka hon qvad:
Ack, jag lyckliga mor!
Se de små vid min fjädrade barm.
Deras lycka blef kort,
Man beröfvade dem
Deras glädje, de hjelplösa små.
Och då flögo de bort
Från sitt sköflade hem,
Och de sjöngo sin klagan som så:
Uti oskuldens vår
O, hvad grymhet kan bo!
Han var glad och hans kind var så röd,
Men han gaf oss ett sår,
Ty han störde vår ro
Och för oss var han värre än död.
När han sjelf växer opp
Skall han älska också,
Bygga bo på en gungande grund;
Och med strålande hopp
Skall han fästa sig då
Vid hvar frukt af sitt sälla förbund.
Men hans fröjd blir ej lång,
När han vaknar en dag
Säger döden med isande röst:
Minns, du störde en gång
Hemmets lycka, och jag
Tar nu bort dina små från ditt bröst.
Richard Gustafsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0212.html
