- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 /
241

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Val och qval. Berättelse af Richard Gustafsson. - Kamfern. - Magdalenagrottan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och nyfikenhet, som väckte Almas förtrytelse. Hon såg
på sin tarfliga drägt och rodnade, men tänkte, att om
hon burit hälften af den eleganta damens dyrbarheter,
så skulle hon fördunklat henne.

Då Alma återkom till hemmet, visste hon icke rätt,
om hvad, som händt henne, var en dröm eller en
verklighet. Hela hennes varelse intogs af en plågsam
känsla af orolig väntan. Ett par gånger gjorde hon
försök att sysselsätta sig med sin
söm,men hon lade strax bort den. Hon
öppnade fönstret och lät de friska vindfläktarne
spela på sin heta panna. Förgäfves sökte hon
dock att reda sina tankars virrvarr, ty der framstod
ingen klar bild. Presidenten, hennes granne,
sångaren, toaletter och damen i ekipaget, allt
sväfvade omkring i en brokig blandning för hennes
inre syn. Ett kände hon dock förvisst, att
hon snart skulle taga afsked af vindskammaren, för
att mottaga en bättre lott af ödet.

(Forts.)


Kamfern.



Ostindien bör i allmänhet anses såsom kryddornas
egentliga hemland. Främst deribland står kamfern
såsom den dyrbaraste. Tvenne växter frambringa
densamma: kamferlagern (Laurus Camphora) och det
egentliga kamferträdet (Dryobalanops Camphora),
det förra tillhörande Japan och Kina, det sednare
växande på Borneo och Sumatra. Kamferträdet är
af större betydenhet. Trädets växt är majestätisk,
och det räknas som ett bland Indiens praktfullaste
och ståtligaste träd. Hållande ofta tjugofyra fot
i omfång vid roten, stiger den vackra, gråfärgade
stammen ända till två hundra fot pelarlikt i höjden,
bildande der en icke mindre väldig, men ej alltför
löfrik krona. Alla delar äro kamferhaltiga;
men blott stammens inre delar sublimera den
utomordentligt aromatiska substansen i större
mängd. Kamfern är i detta heta klimat det enda
preservativet mot förruttnelse och har med anledning
deraf fått en särdeles betydelse inom infödingarnes
furstefamiljer. En uråldrig sed ålägger dem att
medelst kamfer bibehålla en rajahs lik så länge,
tills det på hans
dödsdag sådda riset uppnår sin mognad, för att deri
inbädda den döde till den eviga hvilan. En visserligen
icke oäfven bildlig framställning af odödligheten,
så vida den icke genom sin utomordentliga kostnad
dömde de efterlefvande till umbäranden.

Den stora roll, kamfern spelar i medicinen och vissa
tekniska industrigrenar är allt för vidsträckt att
i denna uppsats behandlas.



illustration placeholder

Magdalenagrottan.



(Se illustrationen här ofvan.)

Vid pass en mil söder om Montpellier, vid foten af
den kulle, hvarpå eremitaget Saint-Beauzile reser
sig, mellan jernvägen och landsvägen från Cette,
är denna intressanta naturföreteelse belägen. Den af
slingerväxter infattade öppningen är ganska trång: man
nedstiger å en mycket brant sluttning, bildad af stora
stenar, som hvila på en fuktig och slipprig gyttja.

Ingenting kan återgifva den skönhet, som denna
grotta företer, när fackellågorna kasta en obestämd
belysning öfver dessa dystra hvalf, från hvilka här
och der långa stalaktiter nedhänga; det lugna och
svarta vattnet (ty i denna vidsträckta håla finnes
en underjordisk sjö, som har öfver tre hundra fots
längd), hvarpå båten framglider, denna djupa tystnad,
endast afbruten af de förskräckta flädermössens
svaga läten, då de lemna hvalfvet, – göra ett
lifligt intryck på fantasien. För skalden är här
ingången till hedningarnes helvete, Virgilii Cocytus;
för geologen är denna grotta af samma betydelse som
Adelsbergergrottan eller Krains underjordiska floder
och sjöar i förminskad skala, äfvensom ett exempel på
dessa underjordiska vatten, dessa dolda reservoarer,
som underhålla de ymniga källorna i kalkrika trakter
i allmänhet och mellersta Frankrikes i synnerhet.

Hvarje sommar fylles denna grotta, liksom Hundgrottan
i Italien, med en stor mängd kolsyregas, och
qväfningsfenomenerna inträffa der på ett för mindre försigtiga eller
med förhållandena obekanta besökande ganska farligt
sätt. Om vintern deremot kan man utan fara intränga
ända till de djupaste delarne och der fara omkring i
båt på sjön. För ett trettiotal år sedan färdades vid
ett tillfälle omkring hundra personer vid fackelsken
på denna sjö.

Hvarifrån kommer nu kolsyran, som utdunstar i
denna grotta? Hundgrottan befinner sig i närheten af
Vesuvius, och man vet, att denna gas-art i grannskapet
af volkaner utgår, så att säga, från alla jordens
porer; men det är vida mer sällsynt, att finna denna
gasutveckling i de kalkartade juralagren. Uppstiger
gasen från någon öppning i jorden, eller kommer den
från sjöns vatten, som är lätt gashaltigt? Detta är
svårt att afgöra, ty då vattnet upplöser kolsyran,
skall man aldrig kunna veta, om gasen, som det
innehåller, blifvit upplöst af eller utvecklad
ur det samma, och under gasbildningen är grottans
undersökande omöjligt.

Man har anmärkt, att volkanerna under full verksamhet
hufvudsakligen utdunsta vätechlorsyra; att, när
deras verksamhet aftager, det är svafvelsyrlighet,
som blifver förherrskande; och slutligen, att, när
de slockna, kolsyran är den enda gas, som utgår från
deras öppningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free