- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band IX, årgång 1870 /
293

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europa och Amerika i mark och skog. L-a. - Ett fosterländskt Bildergalleri. XV. August Ehrensvärd. Axel Krook.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derstädes. Smultron förekomma, men icke våra vilda arter, och
af bär har man der icke våra, men väl andra för oss obekanta
sorter. Bland de märkvärdigaste äro buffelbär (Shepherdia
argentea
och canadensis), växande på temmeligen höga buskar,
hvaraf den första bildar ogenomträngliga snår i trakten af
öfra Missouri, samt en art stora tranbär (Oxycoccos
macrocarpus
), hvilka lemna ett förträffligt sylt samt äro här och
der föremål för storartade odlingar på torfaktig botten.
Buffelbären äro vinröda, genomskinliga och af en behaglig syra
samt äfvenledes goda till saft och sylter. I Californien växer
en art alldeles svarta stickelbär (Grossularia divaricata)
m. fl. Många pil- och videsorter förekomma i Amerika, olika
med våra arter.

Amerikas barrträd äro icke heller de samma som våra.
Vår fura representeras der af weymutsfuran, och våra granar
af hvit-, svart- och rödgranen med flera andra arter.
Hämlocksgranen är ett vackert träd, men ömtålig för vårt klimat.
Så äfven en del
af N.-Amerikas Thuja’s
och cypressartade
träd, hvaraf flera
arter likväl odlas i våra
trädgårdar. Vestliga
Nord-Amerikas
berg och hafstrakter
synas hafva öfverflöd
på arter af
cypressartade trädslag,
äfvensom på stora och
märkvärdiga furor.
En af de sednare är
Lambertsfuran
(Pinus Lambertiana),
växande i Californien,
med mycket stora
kottar, som innehålla
sockerämne samt
användas af folket
till pudersocker. Vår
enbuske förefinnes ej,
men väl andra, mera
trädartade enar
(Juniperus virginiana
m. fl.). Amerikas och
hela jordens
märkvärdigaste barrträd
är ostridigt mammutgranen
(Wellingtonia
gigantea
) på
Sierra- Nevada-bergen
nära Californien,
upptäckt af Douglas
1832, men obeskrifven,
samt sedermera
af engelske botanisten Lobb 1845, som äfven öfverförde frön
deraf till Europa. Trädet, som tillhör familjen Cupressineæ
och ej Abietineæ, och som på barren mera liknar enbusken
än gran eller fur, är af skön blågrön färg och utgör det största
af alla hittills kända träslag, samt kanske det äldsta på vår
planet. En af de största mammutgranar, som blifvit kullfälld
(medelst maskin), beräknades innehålla öfver 1000 famnar ved
och hade en så stor stubbe, att 16 par kunde dansa derpå.
Förenta Staternas regering har utfärdat förbud mot vidare
fällande och förödande af detta träd, som nu mera blifvit
infördt i Europas trädgårdar och uthärdar vintern på fritt land
äfven i Skåne. Byggnadsvirket i Amerika består mest af ek-,
gran- och furutimmer.

Att uppräkna, om också blott de märkvärdigaste af gräs
och örter i en hel verldsdel, är naturligtvis ändamålslöst och
mera, än utrymmet i vår tidskrift medgifver. Vi vilja blott
påpeka, hvad vi förut sagt, att man i Amerika har helt andra
vilda blommor än hos
oss, att våra sippor,
gullvifvor, konvaljer,
ängbollar,
orchidéer och andra för
både barn och äldre
kärkomna vår- och
sommarblommor saknas
derstädes eller
ersättas af andra
arter. Men att
Amerika har en mängd
vackra och herrliga
blomsterväxter, finner
man af de många
praktväxter, som vi
för våra trädgårdar
erhållit från denna
verldsdel.

Vi hafva med denna
korta uppsats
endast velat visa, att
våra till Amerika
öfverflyttade landsmän
hafva inkommit i en
för dem alldeles
främmande natur, till stor
del olik den. bland
hvilken de uppväxt
i hemlandet, och att
det kanske dröjer,
innan de bland denna
natur hunnit göra
sig förtroliga och
tillräckligt hemmastadda.

L-a.



illustration placeholder
August Ehrensvärd.

Ett fosterländskt Bildergalleri.



XV.

August Ehrensvärd.

Vi hafva en gång förut tecknat en man med detta namn,
hvilket gjort vårt land så stora tjenster och har en
utmärkt plats bland det svenska riddarhusets sköldar,
om det än icke är gammalt. Det var först år 1719, som
August Ehrensvärds far, Johan Jakob Scheffer, blef adlad och
med adelskapet tog det namn, som hans efterkommande ännu
bära, högt aktadt af svensk och finne.

August Ehrensvärd föddes på Fullerö gods i Vestmanland
den 29 September 1710. Han åtnjöt der enskilt undervisning
och fattade en sådan håg för de bokliga studierna, att han
ville gå den så kallade »lärda vägen». Det var i synnerhet
de matematiska vetenskaperna, som fängslade ynglingen, hvars
drömmar om framtiden sträckte sig till en professorsstol i
matematik vid Upsala universitet. Men hans styfmoder lade sig
ifrigt deremot, hvarför han vid sitt sextonde år uppgaf den
bokliga banan och i stället valde krigaryrket till vitæ genus.
Hans val härinom föll på artilleriet, vid hvilket han ingick
som volontär. Hans håg för de matematiska ämnena brann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1870/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free