- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 /
151

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalarö badort.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fröknarne på Ornö, af hvilkas sjelftimrade stuga vår
tecknare här lemnar en afbildning.

illustration placeholder

’Fröknarnes’’ boning på Ornön.



Aldrig har väl den timliga förnöjsamheten och den
menskliga företagsamheten firat en större triumf,
än genom och i dessa båda gamla qvinnors verk, der
de, midt ibland bergsskrefvorna på Ornöns nästan
sterilaste punkt, med egna händer upprest sin till
stilen så tarfliga stuga, uppröjt den magra jorden
och planterat träd och buskar midt i ödemarken. Deras
stuga ligger på det gamla Mörbys ägor, och de göra
ingen hemlighet af den mångåriga strid med hinder
af alla slag, som de vetat att besegra. Med egna
händer hafva de också skaffat sig stängsel kring
sin lilla nyodling, hvilket gått så till, att de
fällt träd och låtit dem ligga med qvistar och allt,
det ena efter det andra, bildande på detta sätt en
mycket besvärlig gärdesgård att komma öfver. Här
och hvar emellan stenarne hafva de grävt upp den
magra matjorden, burit dit mera jord på spadarne
och på detta sätt fått den ena lilla åkerbiten här,
den andra der, det ena trädgårdslandet aflångt, det
andra rundt eller fyrkantigt och alla omgifna af murar
af kullersten, så att, när man om sommaren kommer
dit, öfverraskas man af en mångfald af trädgårdar,
som titta fram mellan den gråa graniten. Fruktträd,
bärbuskar och blommor finnas äfven, och när man talar
med de gamla qvinnorna om det hårda och sträfsamma
i deras lif, så se de helt förvånade ut och undra,
huru en menniska kan vilja bo i staden, i hus, som
andra byggt, när man ute på landet kan få vara i fred
med sig sjelf och bygga sin bostad, som man tycker.

Det ligger någonting egendomligt, nästan romantiskt
öfver de båda gamla och deras ensliga lit. Folket i trakten
betraktar dem med en viss skygghet, och den besökande
stadsbon blir icke litet förvånad, då han hos dessa
båda gamla qvinnor, som man både till drägten och
skicket skulle kunna taga för infödingar på platsen,
finner åsigter och tankar, hvilka tyda på en helt
annan uppfostran, än den, som vanligen i deras
ungdom bestods åt folkets barn. Men de äro också
verkliga fröknar, härstammande från en finsk familj;
och fastän man icke med säkerhet vet något om deras
förflutna lif, så kan man dock med någorlunda visshet
föreställa sig, att de icke endast för ro skull på
detta sätt dragit sig ifrån verlden. Kanske hafva
dertill olyckor bidragit, kanske fattigdom, – troligen
båda tillsammans.

Emellertid lefva de nu på sin ö och i sin stuga, som
det synes, nöjda med verlden och sin ställning. De
taga gerna emot besök af badgästerna och språka då
helt obesväradt om sin ekonomi och sina anläggningar,
och man har icke den ringaste anledning att tro dem
på något sätt rubbade till sina sinnen, som en och
annan velat påstå. Endast i ett fall äro
de litet besynnerliga; men som man i vår tid är
van vid åtskilliga anomalier i tankegången på
detta område, äfven hos annars ganska förståndigt
folk, så tror jag icke att man får anse dem
Konradsbergsmessiga för det. Det är i fråga om deras
religiösa åskådningssätt. De omtala nämligen, för hvem
som vill höra det, att de båda äro trolofvade, den
ena med vår Frälsare, den andra med Johannes Döparen.

Stackars gummor! om de dermed i ensligheten, under
de kalla och stormiga vintrarne, då deras fattiga
stuga kanske icke lemnar så alldeles säkert skydd emot
stormen och snön, om de då kunna värma sig med denna
tanke och om dessa deras himmelska brudgummar kunna
komma dem att med tålamod och resignation bära en
visserligen sjelfskapad, men derför icke mindre tung
lefnadsbörda, skall man väl missunna dem denna tröst
i vedermödan? Tvärtom, tycker jag! En oskyldigare
fanatism, än deras, kan väl svårligen finnas, och
detta så mycket mera, som de äfven i detta fall
icke gå någon annan i vägen. Och när det bullrande,
verksamma lifvet i hela dess fullhet ändå hos mången
så kallad tänkande menniska kan alstra föreställningar
af detta slag, mycket mera stridande mot vår religions
anda och väsende, än deras oskyldiga inbillning,
så torde de stackars drömmande
Ornö-fröknarne vara att ursäkta.

Säkert tro vi, att ingen af de i Dalarö boende
badgästerna skall ångra att hafva gjort dem ett besök;
ty det är ibland nyttigt nog att se kontraster här
i verlden. Och, i sanning, en skarpare kontrast än
emellan den af lysande toaletter dignande bryggan
vid Dalarö, då ångbåten anländer från Stockholm,
och de båda fattiga fröknarne på Ornö, stående på sin ensliga höjd, lika
ett par forntidens sibyllor, färdiga att uttala sitt
orakelspråk för den besökande främlingen, kan man
svårligen tänka sig.

Mycket vore ännu att säga om Dalarö, om dess fina
societet, om dess baler och andra nöjen, om de
mest framstående villorna och deras ägare, om dess
sunda läge och friska luft, m. m.; men vi hoppas,
att läsaren sjelf skall, när sommaren kommer, i egen
person taga reda på allt detta, och vilja vi derför
nu sluta, för att icke helt och hållet för honom
röfva ifrån den lilla badorten nyhetens behag.

Endast så mycket tro vi oss böra tillägga, att vi
önska det lilla samhället all lycka och trefnad,
och att det, i en icke alltför aflägsen framtid,
måtte blifva en badort af första rang, en slutsats
för hvilken, enligt vår tanke, de nödvändiga
förutsättningarne redan förefinnas, och detta i
ganska betydande grad. Det behöfves endast att en
energisk och skapande hand kommer i färd med det
hela, för att denna önskan skall kunna uppfyllas!

F. H-g.
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:27:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1871/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free