Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 / 164 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om instinkt och förnuft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att insekterna äro begåfvade med en icke så liten
portion förstånd, i förening med en beundransvärd
instinkt. Dessa anekdoter härleda sig från Pierre
Huber, en schweizare, som gjort sig högeligen
förtjent om noggranna studier och observationer
rörande myrorna.

Ett myr-samhälle.

En dag gick han, i trakten af Genève, och
spatserade. Han fick då plötsligt se ett tåg stora,
röda myror marschera tvärs öfver vägen i bästa
ordning, tre till fyra tum i bredd, och intagande en
längd af åtta till tio fot. Hären hade ett bestämdt
mål, en stack, som låg i det höga gräset omkring
trettio steg från en häck och som var bebodd af
svartgråa myror. Vägen genom häcken
förorsakade dem synbarligen – Huber hade naturligtvis
följt dem – stora
svårigheter, men de togo sig ej mycket deraf och
ankommo slutligen till ort och ställe. Flera af
de svartgråa myrorna sutto omkring sin stack; men
så snart de varseblefvo fienden, störtade de sig
på honom, medan andra i det inre underrättade om
anfallet. De
belägrade kommo nu ut i massa. Angriparne framträngde,
och efter en lika kort som liflig strid drogo sig de
svartgråa tillbaka i sitt läger.
En del af den fiendtliga arméen följde dem i hälarne
genom öppningen, medan andra från sidorna sökte gräfva
sig ned genom sanden och på detta sätt intränga. Det
lyckas, och nu skjutes bresch på den belägrade
staden. Huber hade förut
varit vittne till många drabbningar mellan myror och
han trodde derför, att ett allmänt slagtande nu pågick
i de underjordiska gångarne. Men till hans förvåning
kommo, efter tre eller fyra minuter, fienderna ånyo
hastigt ut, hvar och en bärande en larf eller puppa af
den besegrade nationen mellan käkarne. De marscherade
nu samma väg tillbaka, öfverstego
häcken, korsade vägen på samma ställe som förut och
svängde derefter in i ett högt åkerfält, alltid,
väl förståendes, medförande sitt byte.

Detta märkliga röfvaretåg föranledde den outtröttlige
forskaren att anställa en mängd observationer, som
förde honom till den öfverraskande upptäckten, att
vissa myrstackar bebos af tvenne myrsorter, som bilda
två särskilta kaster. Han kallade den ena »amazoner»,
på grund af dess krigiska karakter, och den andra
»hushållerskor». Amazonerna arbeta icke, utan är
deras lifsuppgift strid samt röfveri af larfver och
puppor. Men hushållerskorna sysselsätta sig med de
inre angelägenheterna; de uppehålla och draga försorg
om huset. Endast de öppna och stänga morgnar och
qvällar ingångarne till myrstacken; de sörja för
provianten och
föda hela kolonien, till och med amazonerna; de
sköta om de stulna larfverna med lika sorgfällighet,
som vore de deras egna; endast de handhafva slutligen
koloniens materiella intressen och besluta om nödiga
lokalförstoringar eller nödvändigheten af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>