Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 / 197 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. XXII. Carl Gustaf Wrangel. Axel Krook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett fosterländskt Bildergalleri.

XXII.

Carl Gustaf Wrangel.

Nära Ekoln, en af Mälarens vackraste fjärdar,
ligger i
en tjusande trakt Sko slott, hvilket, beläget på en
mot sjön sluttande höjd med fri utsigt öfver den
samma, genom sitt utmärkta och egna byggnadssätt
fäster alla förbifarandes uppmärksamhet. Detta slott,
det ståtligaste någon enskilt slägt äger i vårt land,
är med sina rika samlingar ett segertecken från
trettioåriga kriget och en minnesvård af svenska
aristokratien på höjden af dess ära. Sedan man
beundrat dess yttre kolossala proportioner och de åtta
pelarne af hvit marmor, som, en skänk af drottning
Christina, pryda dess ingång, skyndar man gerna att
träda in genom denna, för att i slottets salar drömma
om Sveriges forntida storhet – denna episka dikt, som
behåller sin oförgängliga skönhet. Fantasien behöfver
ej vara rik, för att man skall tycka sig se
hjelteskuggor sväfva af och an härinne, och bland dem
honom, som uppfört detta slott: Carl Gustaf Wrangel,
som i tiden vann den store Gustaf Adolfs ynnest
och fästade kronan på trenne af Sveriges regenter,
en af de största fältherrar, vår krigshistoria har
att uppvisa.

Sko slott har sitt namn efter ett kloster,
som anlades af cistercienser-nunnor i
»Skougbolandet»; slottet kallas derför äfven
Skokloster. Ruinerna af det samma synas ännu,
inbäddade i riklig grönska, på höger hand om slottet
och ett godt stycke upp. Efter Gustaf I:s reduktion
af klostren fortforo nunnor visserligen att der uppehålla
sig, och sådana funnos der ännu 1566, men det förföll
dock snart, och förlänades af Carl IX för utförda
krigsbedrifter åt Herman Wrangel, hvilken der uppförde
det hus, som nu utgör inspektorsbyggnaden. Det var
Wrangelska familjens residens på »Skogård», tills
det nu varande slottet reste sina tinnar.

Carl Gustaf Wrangel.

Här, på Skogård, föddes, den 13 December 1613, Carl
Gustaf Wrangel, äldste sonen af nämde Herman Wrangel
och Margareta Grip, en bland de sista ättlingarne af
den fordom mäktige riksdrotsen Bo Jonsson.

Slägten Wrangel är så gammal, att man ej bestämdt
kan uppgifva, hvar den först tagit adeligt
namn och sköldemärke. Den anses härstamma från
Westfalen, hvarifrån flera grenar inflyttade till
Danmark. Sedermera följde några Wranglar
den danske konungen Waldemar Seier på dennes
eröfringståg till Lifland och stannade der
qvar. Slägten utbredde sig snabbt och den ena grenen
efter den andra inkom på svenska riddarhuset. I
slaget vid Pultava skola ensamt 22 Wranglar hafva
fallit. Deras sköldemärke visar en svart mur i hvitt
fält, hvarför man anser namnet vara sammandraget af
Wehrangel, på svenska: skyddsvinkel.

På Skogård tillbragte Carl Gustaf Wrangel sin första
uugdom och brukade, ännu icke tio år gammal, företaga
djerfva seglatser ut på Mälarens fjärdar. Derefter
fördes han till Skytteanska kollegiet i Upsala,
för att erhålla högre undervisning, och stannade
der, tills han uppnått fjorton års ålder, då han,
år 1627, fick följa sin fader till det preussiska
fälttåget. Han var ännu för ung att få göra
ordentlig krigstjenst, men smög sig dock, fadren
ovetande, med soldaterna ut och deltog i flera
skärmytslingar. Konungen fick reda derpå och varnade
gamle hr Herman för att ej i otid blottställa den
eldige ynglingen.

Två år derefter, då stilleståndet
i Stumsdorf afbröt kriget, fick Carl Gustaf begifva
sig på utrikes resor, hvilka då voro ett oundgängligt
element i den adliga bildningen. Han begaf sig först
till Holland och stannade der ett helt år, för att
inhämta kännedom i skeppsbyggeriet och seglingskonsten,
i hvilka yrken Holland då stod främst bland alla
europeiska riken. Härifrån begaf han sig till det då
redan lysande Paris, men hemkallades dock
snart af Gustaf Adolf, som just beredde sig till
det tyska kriget och derför drog till sig alla
utrikes vistande adelsmän. Erinrande sig Wrangels
raskhet och mod, då han ännu blott var fjorton år
gammal, utnämde konungen honom till kornett och till
kammarjunkare, för att sålunda fästa honom vid sin
person och befrämja utvecklingen af hans lofvande
egenskaper. Han befordrades snabbt till ryttmästare
vid Lifregementet och visade sig denna ynnest värdig,
i det han vid Gustaf Adolfs berömda öfvergång af
floden Lech, 1632, der Tilly blef sårad, var en af de
första, som, trotsande kulregnet, skyndade med de sina
öfver bron och der höll sig fast, medan fotfolket gick
öfver.

Detta lärospån af den nittonårige ryttmästaren
stadfästade hans ynnestfulla ställning i konungens
omdöme. Han följde denne på dess segertåg, med honom
ett mål för fiendens kulor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>