Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från flydda dagar. Af Sofie Bolander. (Forts. fr. föreg. häfte, sid. 223.) - Allmännyttigt. - Om odlande af hyacinter. - Att skilja artificielt färgadt rödvin från äkta. - Reglor vid antagande af tjenstehjon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta kunde krossa ett sinne mindre vekt och ömtåligt
än Ulrikas. Hon kunde icke betvifla att ju Hedvig
Eleonora väckt konungens vrede mot henne. Hennes
hjerta ville brista, och utan denna gudsfruktan, som
gaf alla hennes känslor en högre riktning, skulle hon
utan tvifvel dukat under för så hårda prof. I varma
böner anropade hon himlen om nåd och kraft att bära
sitt öde, och sedan hon återvunnit det lugn,
att hon med full besinning kunde öfverlägga hvad hon
borde göra, beslöt hon att tills vidare undfly sin
svärmor, lemna Stockholm och begifva sig till Upsala.
Med sina barn och sitt hoffolk företog hon resan
dit och lät på slottet iordningställa en våning
på ett sätt, som mer än tydligt tillkännagaf,
att hon der ärnade tillbringa en längre tid.
(Forts.)
Allmännyttigt.
Om odlande af hyacinter. Bland alla de växter, hvilka
blomma under vintern, intaga hyacinterna utan tvifvel
första rummet. Deras färgers prakt och mångfald,
den herrliga vällukt de sprida – allt bidrager att
göra dessa plantor till gunstlingar hos dem, som
älska blommor.
Vissa reglor i afseende på odlingen af blomsterlökar i
allmänhet kunna väl uppställas; men hvarje slags lök
måste dock i de flesta fall behandlas efter sin art,
och vi vilja nu framställa några råd, om huru man
bör förfara vid hyacinters plantering och skötsel.
Den som vill odla hyacinter i stor mängd gör
klokast att köpa lökarne omedelbarligen från
Holland; i annat fall förskrifver man dem från våra
handelsträdgårdsmästare.
Om man önskar tidigt blommande och starka hyacinter,
måste man redan i September skaffa sig lökar,
emedan de vid denna tid böra planteras. Önskar man
få blomster sednare, behöfver man icke plantera dem
förr än i början af Oktober.
Så snart man får hem lökarne, uppackas de genast och
läggas på ett luftigt, skuggigt ställe att torka. Att
under några dagar utsätta dem för en torr värme af
omkring 25–30°, befordrar blombildningen. Skulle
lökarne vid deras ankomst visa rötter, något som lätt
kan hända, om de anlända sent på hösten eller hafva
skickats lång väg, måste de genast planteras. Finnas
några sidolökar, borttager man dem försigtigt.
Till att drifva i glas – i vatten – duga endast de
bättre, enkla sorterna, under det att de billigare
lökarne, som kunna blifva ganska vackra planterade i
kruka, på detta sätt icke nå sin fulla utveckling. I
somliga blomsterkataloger finnes särskilt angifvet,
hvilka lökar som lämpa sig för detta odlingssätt.
Då lökarne skola planteras, bör man naturligtvis
afskilja dem, hvilka äro sjuka eller förvuxna. En god
lök är fast, har glatt skal, fjällen tätt sammanslutna
i spetsen och en frisk rotkrans.
Hyacinterna böra planteras i krukor af 5 tums höjd
och 3 1/2–4 tums diameter. Man kan, för det vackra
utseendets skull, gerna använda glaserade krukor;
detta skadar ej hyacinterna, ty de behöfva och tåla
stor fuktighet under sin korta blomningstid. Nya
krukor böra läggas i vatten, innan de begagnas, for
att sålunda bortskaffa under bränningen vidhäftade
kalk- och ask-partiklar, hvilka annars skulle döda
de unga rötterna. Jorden bör utgöra en blandning
af vanlig god trädgårdsjord (som dock icke får
innehålla färsk gödsel), uppblandad med ungefär
1/4 ren sand. Man kan ock lägga litet kalisalpeter
eller vanligt koksalt till större mängd i jorden;
detta befordrar utvecklingen af stängeln, hvilken
understundom icke vill höja sig öfver bladen.
Sedan jorden blifvit hälld i krukan, skakas den
tillsammans, men hoptryckes icke. Ofvanpå jorden,
som bör gå till kanten af krukan, lägges en liten
hög fin flodsand; på denna sand sättes löken och
nedtryckes så djupt, att dess hals står något öfver
krukans öfre kant.
För att kunna med fördel drifvas, måste lökarne väl
hafva tagit rot, något som endast kan ske vid låg
temperatur och ständig fuktighet. Ställer man krukan
der det är varmt, torkar jorden; vattnar man då, så
stores rotbildningen. Ändamålet kan derför egentligen
vinnas endast derigenom, att krukorna
nedgräfvas på ett torrt trädgårdsland och täckas
med ett 6 till 8 tum djupt jordlager. På hösten,
när det blir kallt, höljes platsen med löf eller
strö, dock endast så tjockt, att kölden icke kan nå
krukorna.
Den som ej har tillgång till ett trädgårdsland fyller
en stor kista med jord och håller jorden fuktig genom
vattnande.
I slutet af December, någon dag då vädret är mildt,
uppgräfvas krukorna från trädgårdslandet och insättas
i vinterqvarter. Detta anordnas bäst på följande
sätt: uti en frostfri källare insätter man en lår
eller djup låda, fylld med sand, hvaruti krukorna
nedsättas och betäckas med ett ungefär tre tum högt
lager af sand, som hålles fuktigt medelst vattning,
hvilken i allmänhet bör verkställas hvar åttonde
eller fjortonde dag.
Vi komma nu till den egentliga drifningen, hvilken
sällan bör ske före julen. Innan krukan sättes in
i drifrummet, gör man den väl ren och genomvattnar
den derefter med varmt vatten. Det är nödvändigt
att till en början ställa den i mörker. Har man icke
något mörkt rum, måste man ställa små krukor, strutar
och dylikt öfver löken, till dess att stängeln höjt
sig 3–4 tum. Först då är det tid att ställa krukan i
dagsljuset. Till dess att de enskilta blommorna börja
utveckla sig skall krukan stå på ett varmt ställe,
derefter något svalare, men helst i solen. Så snart
blommorna börjat öppna sig, sätter man hyacinterna
kallare. Bäst egnar sig då till deras emottagande
ett kallrum, som värmes genom kringliggande, eldade
rum. Äfven bakom dubbelfönster i ett varmt rum hålla
blommorna sig länge.
Före och under blomningen fordra de riklig
vattning. Då blomstringstiden är förbi minskas
småningom vattenmängden och löken får stå i den torra
jorden till nästa höst, då den åter kan drifvas, ehuru
den då ger dåliga blommor. Kan man deremot plantera
ut lökarne på kall jord och der låta dem stå ett till
två år, så kunna de sedan drifvas andra gången.
Att skilja artificielt färgadt rödvin från äkta. Man
doppar ett stycke brödinkråk i vinet och lägger det
derefter i vatten. Är vinet färgadt med bärsaft,
så antager också vattnet genast en violett rödaktig
färgnyans; men är vinet äkta, så dröjer det 1/4 till
1/2 timme, innan vinets svårlösliga färgämne meddelar
sig åt vattnet, hvarvid först ett opaliserande af
vinet blifver märkbart.
Reglor vid antagande af tjenstehjon. 1) Städ aldrig
en piga, som tadlande uttalar sig om sina sednaste
arbetsgifvare. En sådan person har en elak tunga,
skall också finna saker att tadla inom er familj,
alltid förorsaka obehag och äfven tala om er hos
andra menniskor.
2) Städ aldrig en, som låtsar sig förstå allt.
Hon torde förstå föga, om ens något.
3) Städ aldrig en sådan, som frågar, hvad hon
har att göra och icke göra. Allt hvad ni
säger eller afhör derom, skall sedermera bereda er
förargelse.
4) Städ aldrig sådana, som mycket tala
derom, huru deras förra matmoder gjorde ett eller
annat. Säg bestämdt, dock lugnt: Hvarje husmoder
har sitt sätt att förrätta sakerna, och detta
anser hon för sin del vara det bästa; hon väntar att
hennes manér blir iakttaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
