Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 / 260 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Téet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är ett grenigt, alltid grönt, fem till sex
fot högt buskträd, hvars stam mäter ungefär en
tum i genomskärning. Bladen äro ovala med utdragen
spets, omkring en och en half tum långa, vid basen
helbräddade, till den öfriga delen tandade. Vid
slutet af sommaren äro de äldsta bladen hårda, ofvan
glänsande, inunder hvitaktiga, sträfva, spröda och
beska; de yngre deremot äro mjuka, böjliga, rödaktiga,
glatta, genomskinliga och af en temmeligen mild smak,
i synnerhet när man har tuggat dem en stund. De
hvitaktiga blommorna hafva stor likhet med blommorna
hos våra vilda rosenbuskar. Frukten består af trenne
skiljaktiga fröhus, som öppna sig i midten medelst
en horisontel springa, men af hvilka rätt ofta
ett eller tvenne slå fel. Man finner deri en rund
mandel, som har föga beskhet, så länge den är färsk,
men som några dagar efter afplockningen blifver torr
och dervid antager en bitter smak.

Tébuske.

Man har gjort mångtaliga försök att införa tebusken i
Europa; men de flesta hafva förblifvit utan framgång,
vare sig på grund deraf, att fröen varit af dålig
beskaffenhet, när man erhöll dem, eller till följd
af bristande varsamhet vid bemödandet att en längre
tid bevara deras växtkraft.

Den olja, hvaraf tébuskens frö är genomträngdt,
härsknar och skämmes på några få dagar, så att
fröet ganska snart förlorar förmågan att gro. Man har
funnit, att bästa sättet att transportera téplantorna
till Europa är att så fröen uti en god, lätt jord,
i det ögonblick, då man afseglar från Canton, och
betäcka dem med metalltråd för att skydda dem mot
råttor och andra djur, som kunna angripa dem. Det var
på en så kombinerad väg, vår store landsman Linné år
1763 emottog téfrön, som började gro, och de flesta
tébuskar, man infört i Europas botaniska trädgårdar,
i Bengalen och Brasilien hafva transporterats på
detta sätt.

Téet sås vid slutet af Februari eller början af Mars;
man sår från sex till tolf frön i samma hål; knappt
mer än hvart femte gror, och det af ofvan antydda
skäl. Man skördar vanligen tebladen på tredje året
efter såningen; men man måste tillse, att plantorna
förnyas hvart femte eller sjette år, ty i annat fall
blifver bladet sträft och hårdt. För att undvika denna
olägenhet kan man också afskära stammarne nära marken:
sedan skjuter stubben nya skott, som gifva rikliga
skördar. Stundom uppskjuter man denna operation ända
till tionde året. Vid den för tébladens afplockning
lämpliga tiden, d. v. s. i början af våren, leger
man arbetare, som hafva en förvånande färdighet i
detta slags skördearbete. De insamla ända till tio
eller femton skålpund blad på dagen, oaktadt de icke
afrycka dem göpenvis, utan afplocka ett i sender.

Blommor och blad af tébusken.

Det bästa téet är det, som erhålles af de första,
späda, af ett lätt fjun betäckta och knappt utvecklade
bladen. Denna första sort kallas på japanesiska
ficki-tsjaa, eller malet té, emedan det är förvandladt
till ett pulver, som man lägger i
varmt vatten. Detta té undantages, på grund af sin
sällsynthet och det höga priset, för furstarne och de
rike samt bär också namnet kejsarté. Denna benämning
gifves dessutom, och det med skäl, åt ett té, som
kommer från Udvi, en liten stad i Japan, belägen vid
hafvet och ej långt ifrån Macao. Ett omsorgsfullt
vårdadt berg, infattadt af häckar och omgifvet af en
ganska bred graf, anses der äga en jordmån och ett
klimat, som äro mera gynnsamma för téodlingen, än på
något annat ställe. Téplantorna bilda på detta berg
symmetriskt ordnade alléer; personer äro tillsatta,
att så mycket som möjligt skydda bladen mot dam och
insekter. De för skörden utsedda arbetarne plocka
bladen med den mest sorgfälliga uppmärksamhet och
hafva dervid händerna betäckta af handskar. Detta té
eskorteras af öfveruppsyningsmannen för arbetena å
detta berg, tillika med en stark vakt och ett talrikt
följe, till kejsarens hof; det är bestämdt för den
kejserliga familjens bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>