Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elias Fries. Axel Krook. - En faders testamente till sina döttrar. VI. Nöjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskapstörstande ungdomen ännu denna dag vallfärdar i stora
skaror. Här och i den bokskogsrika trakten kring
Lund i allmänhet ökade Fries sin svampsamling, medan
han på samma gång studerade äfven i det rikhaltiga
universitetsbiblioteket. Men han fann här snart, att
föga enighet rådde ibland de lärde i afseende på hans
älsklingsväxter: det var ett virrvarr såsom det
förut varit inom fanerogamernas verld, innan Linné
der bragte ordning till stånd. Den unge lärde beslöt
att sätta denna nya verld af organismer i system och
utgaf för detta ändamål i Köpenhamn år 1815, eller
året efter det han promoverats till filosofie doktor,
således blott aderton år gammal, sina »Observationes
mycologicæ» (Iakttagelser om svamparne), hvilka
bildade förgården till hans stora verk »Systema
mycologicum», som utkom i Greifswald år 1820,
omfattade trenne band och blef grundläggningen
till en ny vetenskap. Detta verk har Fries sedan
kompletterat i sina båda arbeten: »Elenchus fungorum»
(Greifswald 1828) och »Novæ symbolæ mycologicæ»
(Upsala 1851), samt gifvit åt sina studier i denna
riktning en praktisk tillämpning i det betydande
planchverket »Sveriges ätliga och giftiga svampar»,
innehållande hundrade med text försedda afbildningar
af svamparter ur Fries stora samling.
Det finnes bland kryptogamerna förutom svamparne
en liten obetydlig växt, kallad laf, hvilken
är af stor ekononomisk betydelse, men före
Fries ringa aktats här i landet. Dessa lafvar
bilda, liksom fräknarne på menniskoanletet, små
fläckar å trädens bark, å klippornas branter,
å husens väggar etc. Äfven här inträngde vår
unge vetenskapsmans ordnande ande. Fries,
som blifvit adjunkt 1819, utgaf, på samma
sätt som förut svamparne, såsom förberedande
arbeten om lafvarne »Lichenes exsiccati» (i 14
häften) och »Schedulæ criticæ» (7 häften), hvilka
bildade grundvalen till hans andra verldsberömda
verk » Lichenographia Europæa reformata»
(Lund och Greifswald 1831), hvilket skulle vara ett
bemedlingsförsök mellan de gamla föreställningarne om
lafvarnes familj och de nya, från Tyskland utgångna
revolutionära begreppen, de der då ännu slogo öfver
målet. Fries lade sanningen i midten mellan
ytterligheterna och skapade med sitt försök en fast
teoretisk grund för detta studium, hvarför
äfven vetenskapsakademien belönade honom med den
stora Linnéanska guldmedaljen. Fries inskränkte
sig likväl icke till kryptogamerna allena, utan
omfattade äfven fanerogamerna, eller sjelfva den
äfven för den oinvigde bekanta blomsterverlden.
Jemväl denna var för Fries nära bekant alltifrån
barnsben, hvarom bäst vittnar den omständigheten,
att han redan år 1817 utgaf sin Hallands Flora,
hvilken ännu är uppställd efter Linnés sexual-
eller könssystem, hvilket Fries skulle hafva till
sin mission att kullkasta. Detta könssystem,
som dock är Linnés odödliga ära, var för sin tid
något utomordentligt. Hela växtverlden företedde
en enda skräpkammare, der allt låg huller om buller,
utan reda, utan ordning. Den ene upptäckaren efter
den andre kopplade godtyckliga namn vid sina
nyfunna växter och omöjliggjorde dermed en allmän
öfverblick. Då kom Linné och satte skick på
det formlösa. Med logikerns hela skärpa infogade
han i ett symmetriskt system hela den då
kända fanerogamfloran. Men detta system, hvilket
likväl fick borgarrätt i alla länder utom Frankrike,
der Jussieu grundat ett annat system, hvilade blott
på den yttre iakttagelsen, d. v. s. växterna ordnades
enligt det samma efter vissa yttre egenskaper,
som betecknade deras kön. Det Jussieu’ska eller
»Trianon-systemet» deremot inskränkte sig icke till
dessa yttre kännetecken, utan inträngde äfven i
växtorganismens strukturförhållanden
och lifslagar. Ur detta system utvecklade
sig sedan växtrikets indelning efter de naturliga
familjerna. Det omsorgsfullare studiet af
kryptogamerna, det är ormbunkarnes, mossornas,
algernas, lafvarnes och svamparnes stora rike,
betingade helt andra förutsättningar, än de
förut antagna. Forskaren måste omfatta växtens
hela yttre gestalt samt dess och dess organers
utvecklingshistoria, hvilket studium kallas
morphologi, och derefter indela växterna. På
detta område har i Sverige Fries (i utlandet en
Decandolle, Barthling, Lindley, Reichenberg, Unger
m. fl.) utöfvat en gagnelig verksamhet, i det han
här först införde den morphologiska behandlingen af
växterna och det naturliga systemet. Grunddragen
till detta sitt system utvecklade han i sitt på
idéer briljerande tredje stora verk »Systema orbis
vegetabilis» och tillämpade det sedan på Skandinaviens
fanerogamflora. Sedan dess har det botaniska studiet
gjort underbara framsteg. Från växternas morphologiska
behandling bar man skridit till deras anatomiska,
och slutligen till deras fysiologiska och kemiska
studium. Men man skall derför icke kunna förneka
pionierernas stora förtjenster, bland hvilka
pionieren Fries är en. Och helt visst gläder sig
ingen mer än han öfver, att vetenskapen hunnit
i sin utveckling vida längre, än han först anade;
ty han vet med sig, att han lade grunden, som måste
hafva varit god, för att man skulle kunna bygga så
solida arkader på den samma, som de, under hvilka
det botaniska studiets adepter nu lustvandra med vidt
famnande blickar och djupt trängande tankar.
Fries hade emellertid år 1834 förflyttats
från Lund till
Upsala, hvarest, skrifver en honom nära stående
lefnadstecknare, »då ånyo inträdde ett så att
säga Linnéanskt tidehvarf», ty »då blef der lif på
botaniska auditoriet, på exkursionerna och i lärarens
närhet. Han slöt alla intill sig, och det ofantliga
inflytande Fries under en lång följd af år utöfvade
på de talrika unga män, som han bildade, åstadkoms
icke allenast af hans föreläsningar, der nya förr
ej anade synpunkter öppnades för det unga sinnet,
utan i ej ringare mån af den förtrolighet, hvarmed
han till sin närhet, i sitt hem drog till sig hvar
och en, som yppade någon håg för växtstudiet. Att
inom detta älskliga, fridfulla hem se, huru Fries
liksom förverkligade begreppet af en »naturens prest»,
att lyssna till hans innehållsrika vältalighet, att
värmas af den klara blicken och nästan sola sig i det
blida väsendets godhet – detta meddelade ett lif och
en värma, som länge varit okända vid lärdomssätet.»
Han utvecklade här en storartad verksamhet genom
utgifvandet af sitt fjerde stora verk »<i>Summa
vegetabilium Scandinaviæ» och författandet af en
mängd smärre arbeten, af hvilka han samlat några i
sitt så populärt blifna arbete »Botaniska utflygter»,
der den filosofiska spekulationens tankekorn finnas
inströdda och stråla i glans på den af erfarenhetsrön
och omfattande studier sammanknutna grunden.
Fries, som af den konungsliga nåden beskärts med
ordnar och af lärda blifvit kallad till ledamot af
en mängd in- och utländska samfund, bland dessa äfven
Svenska Akademien, har jemväl såsom riksdagsman
i presteståndet varit hugnad med medborgerligt
förtroende. Varmt tillgifven nordens enhetssak, ser
han i dess verklighet vår frihets framtidslöfte. Han
har nyss firat sitt tjenstejubileum och står i
kretsen af en talrik familj och en tillgifven
universitetsungdom ännu oböjd af åren, med snöig
hjessa, blid och from afvaktande den stund, då hans
andes blick skall få läsa som i en uppslagen bok de
naturens hemligheter, som ännu äro dolda för hans
kroppsliga ögon. Ära åt vetenskapens ädle oldfader!
Axel Krook.
En faders testamente till sina döttrar.
VI.
Nöjen.
Endast barnaåldern och ungdomen är förbehållen
njutningen af verkliga förlustelser, det
är sådana, som hvarken fördystras genom en
bitter eftersmak, eller
leda till tom egenkärlek. Den späda åldern finner
sådana öfverallt, utan att söka dem, men redan
den uppväxande ungdomen njuter dem icke längre så
okonstladt. För att i dess ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
