Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvättbjörnen - Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pelsvaruhandel och synnerligen vid denna årstid har tillfälle
att göra sina förträffliga egenskaper gällande.
Med afseende på födan är schuppen en äkta björn:
han äter allt som är ätbart, men visar sig som en
riktig läckergom, när det gäller att söka ut de bästa
bitarne. Han plundrar höns och dufvor på deras ägg,
dem han öppnar och tömmer så skickligt, att ingenting
af innehållet spilles bort; han äter insekter,
frukter, nötter, vild honung och gräshoppor, dem
han fångar med stor färdighet. Men sin älsklingsföda
uppsöker han dock vid sjöstränderna, der han genom
allehanda listiga knep fångar fisk, kräftor, skaldjur
o. s. v. Han har den egendomligheten, att, innan han
för födan till munnen, alltid doppa biten i vatten och
gnida den med tassen såsom om han tvättade den. Deraf
hans namn. När hungern är riktigt stark, brukar han
dock äfven förbigå denna operation, men eljest tyckes
den höra till hans största njutningar. För öfrigt går
han blott på jagt i vackert väder. Om det stormar,
regnar eller snöar, ligger han stilla i många dagar,
utan att förtära det ringaste.
Tvättbjörnen är amerikanare, åtminstone ännu så länge,
ehuru pelsjägare och pelshandlare göra allt, för att
undergräfva hans existens. Ofta uppsökes och dödas
han äfven af blott jagtlust. Amerikanarne jaga honom
med verklig passion, och detta blir begripligt, om
man läser skildringar deraf. Man jagar honom nämligen
icke om dagen, utan nattetid,
vid hundskall och fackelbelysning. Man bryter
upp vid den tid då tvättbjörnen lemnat sitt läger
och med sakta, ohörbara steg smyger fram bland
buskarne. Plötsligt gifva hundarne skall och störta
efter den upptäckte nattvandraren, som hastigt
flyktar upp i något träd och döljer sig bland de
tätaste grenarne. Nu kastas facklorna tillsammans
och en eld flammar upp, som upplyser den närmaste
skogen. Nu stiger en öfvad klättrare upp i trädet
och tvingar björnen att flytta sig ut på de längsta
grenarne, der han genom häftiga rörelser söker bringa
flyktingen ur jemnvigten. Den
förföljde söker af all makt att hålla sig qvar. Det
hjelper icke. Närmare kommer fienden, våldsammare
blifva rörelserna: – ett felgrepp, och offret störtar
susande till marken. Ett hundskall helsar dess fall,
och jagten fortsättes, tills björnen slutligen mattas
ut eller gripes af hundarne.
I den stora Vestern finnas ännu stora sträckor
vildmark, dit tvättbjörnen, med lätt förklarlig
omsorg om sitt skinn, dragit sig undan och der han
ännu torde trotsa mången generation af pelshandlare
och konsumenter; men i den mån som odlingen,
menniskoströmmen och jernvägarne tränga fram, blir
tvättbjörnen allt sällsyntare. I likhet med bäfvern
älskar han friheten i de stora urskogarne, och den dag
då dessa nedhuggits eller kringgärdats af nybyggare
skall tvättbjörnen räknas bland utdöda djurarter.
 |
Tvättbjörnen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
