Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 / 72 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammerfest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hammerfest.

Långt upp i Norge, der Ishafvets vågor vandra in
uti djupa fjärdar, der nakna fjällar omgärda
snöfyllda, öde dalar och mossar, der lappen
icke finner något bete för sina renar, utan måste
nära sig med fisk- och sjöfågelfångst, – der breder
Finnmarken ut sin splittrade klippkust, som på kartan
liknar en underbar, bruten spetsväf. Under ett par
månader af året lyser här ingen sol; då slumrar
jorden kall och snöhöljd under en natthimmel med
stjernor och flammande norrsken. Men vid högsommaren
lyser solen deremot dag och natt, snön smälter och
dalbottnen kläder sig hastigt i en vacker grönska,
och skogarne –
bestående endast af dvergträd – stå invid
fjärdarne och spegla sig i deras klargröna
vatten. Ingen lärkas sång klingar der
emot skyn och der drillar ingen koltrast; men
millioner sjöfåglar hvimla vid fjärdarnes stränder
och fylla luften med sina hesa skrik.

Finnmarkens rikedom på sjöfågel, fisk m. m. var
det första, som lockade norrmännens uppmärksamhet
till dessa nordliga trakter, och mot slutet af förra
årtusendet omtalas huru kämpar drogo dit för att "taga
skatt" eller huru driftiga handelskarlar förde fläsk
och andra varor till finnlapparne och fingo god vinst
på sin handel. Innan kort blefvo dessa affärer föremål
för än större uppmärksamhet, och man känner t. ex.,
att konung Hakon Magnusson gaf Bergensborna ensamme
rätt att handla på Finnmarken. Dessa handelsrättigheter
flyttades sedan från stad till stad till år
1787, då handeln alldeles frigafs.

Före de tiderna fanns ingen stad i Finnmarken, och
köpmännen måste vandra omkring med sina varor från
fartygen, som de läto lägga i land, der vinning var
att förvänta: men i nyare tider har man längs kusten
upprättat åtskilliga handelsplatser för att underlätta
varubytet och handelsförvärfvet.

Hammerfest.

Hammerfest är den mest betydande af dessa
handelsplatser och besitter sedan åttio år
köpstadsrättighet. Den ligger på vestsidan af Hvalön
– eller Qvalön, som den kallas af folket på stället –
på en udde i en af fjäll omkransad
bugt, som genom ett framspringande näs,
Fågelnäset, är skild från öppna hafvet med dess
farliga sjögång.

Befolkningen är utomordentligt driftig och vet
ganska väl, att hela dess existens hvilar på
handeln, hvarföre den också sköter denna med både
lif och kraft. En stor del af det nordeuropeiska
och asiatiska Rysslands handel har dragit sig denna
väg fram, och Hammerfest har börjat en indrägtig
byteshandel samt blifvit första omlastningsplatsen
för dessa nejders rika råvaror, innan de släppas ut i
verldsmarknaden. Mjöl i mattor, hudar, pelsverk, tran,
späck, fisk och fågel m. m. finnas här i ofantliga
upplag, och största delen skeppas till Trondhjem
eller går som bytesvara till Arkangel. Alltjemt växer
invånarnes antal. År 1807 fanns der icke flera än
77 själar, men vid räkningen år 1845 hade de förökat
sig till 927 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>