- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
20

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsthistoriskt. Jernarbeten från svenska medeltiden. Aug. Sohlman.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glanslösa jernet, som för oss blott gör intrycket af
någonting praktiskt nyttigt, så, att medeltida verk
af detta material bära vittne om att de härröra från
en konstälskande tid.

I främsta rummet trädde dock smideskonsten
såsom ornamentistisk konst i samband med
byggnadskonsten. Konstnärerna i jern, såsom man
ofta skulle känna sig böjd att kalla dem, bemödade
sig att utsira kyrkornas och slottens dörrar och
fönster, kistor och skrin m. m.

För medeltidens
konstsinne var det icke nog att utsträcka kyrkans
yttre ornering till de i sten utförda delarne af
façaden eller portalen. Sträfvandet att särskilt och
företrädesvis smycka de delar af byggnaden, som vid
in- och utgång oupphörligt och företrädesvis föllo i
ögonen, ledde redan mycket tidigt till ett utsirande
af sjelfva dörrarne.

I de äldsta kristliga tiderna
begagnade man sig, i synnerhet uti Italien, till
täckande af dörröppningarne mest af purpurförhängen,
hvartill endast nattetid fogades ett enkelt stängsel
af trä. I åttonde århundradet började man redan bruka
gjutna bronsdörrar, som ofta voro rikt försedda med
symboliska reliefframställningar. I midten af tolfte
århundradet började man använda trädörrar, som voro
konstnärligt utsirade, medelst i träet uthuggna
reliefer, stundom äfven genom polykromisk ornering.

Mot slutet af den romaniska konstperioden öfvergick
man omsider till en ny konstruktion och ornering
af kyrkodörrarne. Man förenade det släta träet med
drifvet och smidt brons- eller jernverk i form af
beslag, och denna art af kyrkodörrar bibehöll sig i
allmänhet äfven under den götiska perioden. Rikare
utstyrda dörrar betäckte man med ett helt system af
genombrutna ornamenter i jern; de enklare försågos
med jernband, som gingo på tvären öfver träytan
och icke sällan utgrenade sig på mångfaldigt sätt
och hvilka voro fästade vid träet genom naglar med
mer eller mindre utsirade hufvuden. I synnerhet
voro låsens täckplåtar och dörrhandtagen ofta rikt
ornerade.

Äfven vårt land företer ännu åtskilliga märkliga
arbeten af detta slag. För att ge ett exempel
härpå, har undertecknad ur sin enskilta samling af
afbildningar efter svenska medeltidskonstverk
valt hosstående teckning af en
kyrkdörr i Rogslösa[1] kyrka i Östergötland.

illustration placeholder

Dörr i Rogslösa kyrka.



Denna kyrka ligger icke långt från norra ändan af


[1] Namnet plägar oftast
skrifva Roxlösa, hvilket är en
ful förvrängning, uppkommen genom införandet af den
i vart språk alldeles onödiga bokstafven x, på samma
sätt som latiniserade, men för modersmålet temmeligen
likgiltiga prester af sockennamnet Mal-gesanda (i
södra Östergötland) gjort det vidunderligt klassiska
Malexander (!)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free