- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
64

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - - Borttagning af bläckfläckar ur färgade tyger. - - Metallduk. - - Bästa sättet att koka välsmakande ägg - - Vattenfast lim - - Huru man profvar hvetemjöl. - Logogryf. - Charad. - Rebus. - Bokstafsgåta. - Uttydningar. (från föregående häfte, sid. 32.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

preparater, låta icke använda sig på färgade tyger,
emedan genom detta medel icke blott fläcken utan
äfven färgämnet utdrages. För detta ändamål lämpar
sig bäst en koncentrerad lösning af fosforsur natron,
hvarmed man några gånger tvättar den å det färgade
tyget befintliga fläcken. Gamla fläckar motstå
visserligen länge inverkan af detta medel, men man
får derföre icke förlora tålamodet; med friska fläckar
deremot blir verkan nästan alltid inom en kort stund
den önskade.

Metallduk. På senare tider har uppfunnits ett
slags tapeter af tenn, hvilka utmärka sig framför
papperstapeter så väl genom sin skönhet som derigenom
att de äro det utomordentligaste skyddsmedel emot
fuktande väggar. Man har äfven börjat använda
tennfolium på andra temmeligen likartade sätt,
såsom till dekorationsmålning m. m. De tunnt
utvalsade tennbladen spännas på ett hårdt och glatt
underlag, helst glas, sedan ytan först blifvit
anfuktad. Målningen utföres derpå med oljefärg, och
sedan den torkat och blifvit fernissad, aftages
bladet från underlaget. Det målade tennbladet
låter rulla sig såsom papperstapeter, men har det
företrädet framför dessa, att det är böjligt och
derföre äfven kan användas på bugtiga ytor. Dessutom
vinner man fördelen, att de bemålade ytorna låta sig
lätt aftvättas. Före uppspänningen på väggen måste
metallduken förses med en anstrykning som skyddar
den för att angripas af vatten och oxideras.

Bästa sättet att koka välsmakande ägg är, att
i stället för i kokande vatten lägga dem i vatten,
hvars temperatur håller mellan sjuttio och sjuttiosju
grader Celsius, då man låter äggen ligga femton
minuter, medan vattnet under hela tiden hålles vid
samma värme. Genom detta kokningssätt blir ägghvitan
icke hård
utan på sin höjd geléartad, gulan deremot blir något
hårdare, men icke fast. Vi tvifla icke på att denna
äggkokningsmetod är ytterst förträfflig, men frukta
dock att den skall förefalla de flesta husmödrar och
kokerskor alltför omständlig. En termometer skulle
i så fall vara oumbärlig, men vi tvifla att en sådan
finnes i många kök, ehuru den der skulle ganska väl
vara på sin plats.

Vattenfast lim beredes på följande sätt: Man löser
trettio gramm sandrak och trettio gramm mastixharts i
tre kubiktum koncentrerad alkohol, försätter lösningen
med trettio gramm hvit terpentinolja, upphettar
den i en glaskolf öfver spritlampa till kokning och
gjuter deruti långsamt, men under flitig omröring,
en het koncentrerad lösning af lika delar lim och
husbloss, tills man erhåller en tunn, genom duk lätt
filtrerbar gröt. När blandningen skall användas,
värmes den och påstrykes såsom vanligt lim. De med
sådant lim hopfästade ytor hålla utomordentligt starkt
tillsammans och limningen löses icke i vatten.

Huru man profvar hvetemjöl. 1. Se på färgen: är den
hvit med en lätt anstrykning af gult, så är detta ett
godt tecken. Är färgen hvit med blåaktig anstrykning
eller mörka fläckar här och der, så är mjölet icke
godt.

2. Pröfva om mjölet är klibbigt; fukta och knåda
litet mellan fingrarne; om det kännes elastiskt och
smidigt, är det godt; kännes det segt och klibbigt,
är det dåligt.

3. Kasta litet torrt mjöl mot en torr, glatt,
lodrät yta; om det faller, likt pulver, är det dåligt

4. Pressa något mjöl i handen; om det bibehåller
den genom tryckningen gifna formen, så är äfven detta
ett godt tecken.

Logogryf.



Så sorglös i sitt sinne,
Som i sin ålders vår,
Mitt hela, för mitt minne
En dristig kämpe, står;
Af solen brynt är kinden
Och styfnad senfull arm,
Och lynnet, friskt som vinden,
Trifs bäst i stridens larm,
Den strid, som stormen väcker
Och vreda böljors dån;
Ej farans stund förskräcker
Den djerfve mödans son;
Så har jag honom funnit,
Och kommer dödens bud
Förr’n här i hamn han hunnit
Han har sökt hamn hos Gud.
Jag nu i nio delar
Hans namn dig gifva vill,
Och om din gissning felar
Då står det illa till
Med ditt geni, dess värre,
Men låt’ oss börja nu!
Tag namnet på en herre,
Ja, mer än en ännu;
Och ett som går bland bönder
Från far till son i arf;
Då klädning, som gått sönder,
Kan botas med en skarf.
Hvad fordras då? Och gissa
Hvad ungdom älska plär;
Och hvad som är det vissa
Vid kattornas konsert;
Hvad hvarje fru har varit;
Hvad mot sin man hon är,
Det har han nog erfarit
Om hon har honom kär;
Hvad ofta lugn dig gifvit;
Hvad hvarje men’ska har;
Hvad den som slagen blifvit
Ej sen att ropa var;
En ibland Norges sjöar,
Som du på kartan ser;
Och bland Britaniens öar
Tag den, hvars namn jag ger!
Hvad den sig opponerar
På tungan ständigt bär;
Och ett ... odör’n generar,
Om du det kommer när’;
Det täcke som från fälten
Af vårsol lyftes bort;
Hvad ej man kallar hjelten;
Ett svar så godt som kort;
En afskild del på jorden,
Der mången "hyddan" byggt;
Hvad källan, grumlad vorden,
Man måste för att tryggt
Bli’ läskad af dess flöden;
En härdad vandringsman;
En tummelplats, der döden
Af våda mången fann;
Hvad men’skans sinne gläder,
Med nyfödt hopp, så fast;
Och hvad om våta kläder
Du har, du bör med hast;
Hvad som är dumt att vara
Och mången framtid stängt.
Till slut ... jag löper fara,
Att dömas något strängt.
Ty det är hädiskt af mig
Och visar brist på takt.
Men tag till sist utaf mig
Hvad presten ofta sagt.

Th.

Charad.



Knappt någon mitt andra,
Som kallas mitt hela,
Plär vara mitt första.
                        And. Er. S.

Rebus.


illustration placeholder
(Rebus)

Bokstafsgåta.



Följande bokstäfver och stafvelser, riktigt
sammansatta, bilda 7 ord, hvilkas begynnelsebokstäfver
beteckna namnet på ett konungarike i Europa, under
det att deras slutbokstäfver beteckna namnet
på en af detta lands mest kända och beryktade
skalder:
rik, e, ll, e, r, e, b, im, va, i, son, ruf,
s, g, e, sch, sel, b, s, en, ce, b, n, a, l, v, a.


De 7 orden äro:

1. En förnämsta egenskap på en kurirs häst. 2. En
fransk stad vid Rhône. 3. "Åsna", öfversatt på
ett modernt språk. 4. En annan benämning på en
upprorsmakare. 5. En biflod till Irtisch i
Sibirien. 6. Benämning på det ställe, der malmen
hämtas. 7. Tillnamnet på en utrikes vistande
svensk, berömd för sina storartade uppfinningar.

A. R. S.

Uttydningar.



Lösning af Logogryfen i föregående häfte, sid. 32:
Svalkan, hvaraf fås: sank, nalkas, vankas, sval, lana,
anka, laska, vals, vas, al, ask, aska, lans, lava, as,
"an", skal, lakan, klav, val, sal, vana, Klas, sak,
skalan, kan, kal, svalan, vaka, vaska
.

Lösning af Charaderne i föregående häfte, sid. 32: n:o 1,
Stjernhimmelen; n:o 2, Mormor; n:o 3, Bläckhorn;
n:o 4. Skorsten.

Lösning af Rebus-Charaden i föregående häfte, sid. 32: Duell.

Lösning af Stafningsgåtorne i föregående häfte, sid. 32:
n:o 1, Nattuggla–Kattuggla; n:o 2, Jarl–Karl.

Lösning af Bokstafsgåtan i föregående häfte, sid. 32:
1) Arab, 2) Lefvande, 3) Pall, 4) Eigil, 5) Rom, 6)
Niagara, 7) Australien; hvaraf begynnelsebokstäfverna
beteckna Alperna, slutbokstäfverna Bellman.

Uttydning af Rebus i föregående häfte, sid. 32:
På en ö landsattes de flesta af emigranterne.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free