- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
68

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upptäcktsresor i lufthafvet. I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så vidtomfattandc studier, att det lilla antalet af
dessa exkursioner erhållit en ärofull plats i lärda
journaler, under det att de tusentals ballongfärder
som verkstälts till publik förnöjelse hafva blifvit
bortförda i glömskans tysta böljor.

Det är den lärde direktorn för meteorologiska
afdelningen i kungl. astronomiska observatoriet
i Greenwich James Glaisher, hvars ihärdighet,
kallblodighet och arbete vetenskapen har att tacka
för de fruktbaraste luftexpeditionerna och hvars
exempel tjenat de franska vetenskapsmännen till
förebild. Glaisher var redan gråhårsman då han började
arbeta för att få en vetenskaplig luftexpedition
i gång. Det var i förstone afsedt att ballongen
skulle utrustas under Glaishers ledning och att yngre
observatörer, försedda med Glaishers instrumenter,
skulle uppstiga. Men under förberedelserna, medan
gråhårsmannen undervisade ynglingarne i sättet att
afläsa och begagna instrumenterna, vaknade hos honom
lusten att sjelf leda iakttagelserna, och detta beslut
har man att tacka för en serie af de noggrannaste
och mest skarpsinniga observationer
af företeelserna i luftens regioner. Vid hvarje
ny uppstigning blefvo apparaterna förbättrade och
nya försigtighetsmått vidtagna, hvilket tjenar till
bevis för att icke hvem som helst kan användas för
dylika expeditioner. Det ovanliga fortkomstmedlet,
den hastighet hvarmed alla iakttagelser böra göras,
emedan ballongen oupphörligt ändrar ståndpunkt, oron
att försumma ett godt tillfälle, allt kräfver lika väl
kallblodighet och lugn, som den största ansträngning
af alla själskrafter.

Utrymmet nekar oss att ingå i någon detaljskildring
af den åldrige professorns många luftexpeditioner – de
belöpa sig till ej mindre än trettio –, eller i något
bedömande af deras vetenskapliga resultater; men då
vi intaga ett porträtt af den berömde meteorologen,
torde det tillåtas oss att bilägga följande utdrag ur
en af hans berättelser, med uteslutande af de delar,
som hafva ensamt vetenskapligt intresse:

Vi lemnade jorden 1,3 efter middagen; tio minuter
efter vår afresa summo vi uti utomordentligt täta
moln. Dimman
var så tjock, att vi voro såsom insvepta i mörker,
– och, egendomliga företeelse, i detta ögonblick
hörde vi ett kanonskott, från hvilket håll var oss
omöjligt att säga. Småningom klarnade dimman, i den
mån vi nalkades högre regioner, och vid 1,17 höjde
vi oss hastigt derur.

illustration placeholder

Under en luftfärd: Mellan solbelysta molnlager.



Få ögonblick efteråt badade vi i verkliga floder af
ljus. En sol af utomordentlig styrka strålade oss
till möte och ökade himmelens blå glans. Molnens
yta sträckte sig i ett aflägset fjerran och våra
ögon beherrskade en oändlig mångfald af kullar,
bergskedjor, isolerade spetsar betäckta af bländhvit
snö, mera genomskinlig, mera luftig än glacierens. Jag
försökte att taga en vy af detta landskap med en
fotografiapparat, som jag medförde; men vi stego
med alltför stor hastighet för att operationen skulle
kunna lyckas ...

Klockan 1,39 uppnådde vi 21,680 fot, nära nog
Chimborazzos höjd. Termometern visade –13° C. Vi
kastade skyndsamt ut sand, och tio minuter voro oss
tillräckliga att uppstiga till Dawalagiris höjd. En
kyla af 19° C. omgaf oss.
Vi hade nått den temperatur i hvilken
fysikern vanligen ser gränsen för termometriska
förändringar. För knappast tre qvarts timma sedan
hade vi ännu på fast mark andats den milda luft,
hvarför Englands höstdagar äro så prisade.

Ända tills nu hade jag kunnat nedskrifva mina
anteckningar utan svårighet, under det min
följeslagare Coxwell, som skötte manövreringen,
syntes utmattad. Det varade dock icke länge förrän det
blef mig omöjligt att urskilja qvicksilfverpelaren i
termometern, visaren på mitt ur eller gradindelningen
på instrumenterna. Jag bad Coxwell hjelpa mig, men
i följd af ballongens slingringar, hvilka fortfarit
under hela färden, hade ventil-linan trasslat sig
och Coxwell måste derföre klättra ur gondolen och
upp på ringen, för att göra linan klar. Jag vände på
nytt min uppmärksamhet till barometern. Men jag måste
liksom sammantränga hela min själ i ögonen innan jag
af qvicksilfverpelaren höjd kunde öfvertyga mig om
att vi hade uppnått den ofantliga höjden af närmare
30,000 fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free