- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
72

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det tysta språket. - De slumrande svenska milliarderna. Mauritz Rubenson.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läppar, hvarpå eleven upprepade hvad som sades eller
talade och svarade utan att begagna annat sinne än
känseln.

Huru olika än uppfattningarne varit och ännu äro om de
lämpligaste sätten för de döfstummas undervisning,
så är det likväl visst, att vårt århundrade har
förunderliga resultater att här vid lag visa. Man
kan verkligen ifrågasätta, om
den värdige kyrkofadren Augustinus nu skulle våga
upprepa sin skarpa sats: "Från födelsen döfstumma kunna
aldrig mottaga tro eller hafva tro, ty tron kommer
af predikan, af hvad man hör; men de kunna hvarken
läsa eller skrifva."

Vördade Augustinus, mången döfstum har redan läst
och vederlagt ditt påstående!

De slumrande svenska milliarderna.



Lyckliga skördars guld har tre eftersomrar i rad prydt
våra tegar ock sedan samlats i flitens
skattkamrar, ej för att vi der skola rufva derpå,
utan för att derigenom må gifvas oss medel att
ytterligare upparbeta de tillgångar, naturen i så
rikt mått gifvit äfven vårt land, tillgångar, hvilka
strax börja utbreda sig sedan de i sitt råa tillstånd
blifvit vidrörda af den trollstaf som kallas arbete.

illustration placeholder

Wårgårda kultorf-fabrik.

(Teckning af C. S. Hallbeck.)



Då vi tala om upparbetandet af våra naturliga
tillgångar, tänka vi i ett af de främsta rummen på
den anläggning, konstnären här ofvan framställt:
Wårgårda kultorf-fabrik.

Här gäller det nämligen att tillgodogöra sig och
förädla ett råmaterial, hvaraf Sverige äger outtömliga
förråder, hvilket, rätt användt, är af allra största
nationalekonomiska värde. Det är väl kändt, huru torf
redan i århundraden såsom husbehofsbränsle varit
begagnad, i synnerhet på landet, men detta dock ej
i den utsträckning, som förhållandet kunde varit,
om man rätt förstått behandla detta bränsleämne. Det
är derföre som torfven ej heller vunnit erkännande
till industriens fromma och som haft till påföljd
att tusentals tunnland skog sköflats, de der annars
skulle inbragt vida mera, än nu varit fallet, då
den uppbränts, under det torfven fått ligga orörd i
jorden.

En känd författare å detta område säger: "I Holland
och Hannover, hvarest torf är det allmännast
förekommande
bränslet, har torfindustrien skapat blomstrande
landskap och välmående städer. Dessa kålhagar och
fruktgårdar, dessa grönklädda ängar och ymniga
åkrar, som der möta ögat, hafva på många ställen
varit betäckta med öde, ofruktbara mossar, hvilkas
torflager frambragte det första rörelsekapitalet
till att uppodla dess botten och bringa jorden i det
fruktbara skick, den nu har; och häraf frambragtes
efter hand de kapitaler,
skepp och fabriker, som dessa trakter nu äga."

Det är också derföre man med glädje helsar hvarje
nytt företag, som afser att i vårt land sätta en
gräns för den ohejdade framfarten med skogarne.

Flerfaldiga äro de försök, som gjorts att
framställa ett torfbränsle, hvilket uppfyllde såväl
husbehofsförbrukningens som industriens kraf. Ett af
dessa försök, och dertill det bästa i den vägen, som
hittills gjorts, är tillverkningen af s. k. kultorf,
en uppfinning af bergverksdirektören H. Eichhorn i
Bayern.

För tillgodogörande inom vårt land af denna uppfinning
är kultorf-fabriken vid Wårgårda anlagd, den första
i sitt slag i vårt land.

Fabriken är belägen å sjelfva torfmossen, som har
en omfattning af 55 tunnland med 12 till 14 fots
mäktighet. Angående tillverkningen är ej mycket att
säga. Den råa torfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free