- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
104

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upptäcktsresor i lufthafvet. II. - Blicken är menniskan. G.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Det blåa ögat
Betyder trohet;
På skälmska lynnen
De bruna tyda;
Men som Guds rådslag
Är outransakligt,
Så gömmes djupet
I svarta ögat."

Hafsgröna ögon äro mycket sällsynta. Sagan
tillskrifter vattennymferna sådana. Hos menniskor,
hvilka ofta låta vreden beherrska sig, ser man ock
stundom en grönskimrande färgnyans i ögat. "Bli
gul och grön af afundsjuka", säger ordspråket, och den
store menniskokännaren Shakespeare betecknar afunden
såsom en "grönögd fasa". Blekröda ögon förekomma
endast hos Albinos eller Kakerlaker och »hvita negrer»
etc.

Bruna ögon äro i allmänhet mera passionerade och mera
lågande än blå, hvilka sednare deremot tala om mer
sjelfförsakelse
och hängifvenhet. – "Blå ögon" – säger en ansedd
författare – "tala om ett förträffligt hjerta, en mild
karakter och en lugn, förtroendefull själ. Svarta och
gnistrande ögon äro egendomliga för själfulla, modiga
och oförvägna personer. Grå ögon förråda oftast en
fast, bestämd karakter, någon gång i förening med
egensinnighet och ett envist lynne."

Vi skola här uppteckna den af gammalt antagna
symboliska betydelsen af några olika ögonformer:

Djupt liggande ögon äro enligt regeln kloka och
skarpseende; men de kunna i sig också hafva någonting
dolskt, dystert och hemskt.

Framstående ögon, i synnerhet stora, förefalla
någonting dumt stirrande, glasaktiga och
uttryckslösa.

Liten pupill i ljusblå iris, som är blott
obetydligt täckt af ögonlocken, tillkännagifver ett
forskande, genomträngande, men också ett vresigt öga,
tillhörande en häftig och kolerisk karakter.

Genom en stor pupill erhåller ögat någonting djupt
vemodsfullt, innerligt, svärmiskt, oskyldigt och
troget.

Stora ögon äro öppenhjertiga och tillitsfulla; små,
blinkande ögon listigt kloka, baksluga, trolösa och
egoistiska.

Strålformigt löpande veck vid yttre ögonvinkeln, för
så vidt dessa icke uteslutande uppstå genom skratt,
lemna ett intryck af den falske, lurande, elake,
oredlige.

Enligt regeln är den öfre delen af iris täckt
af ögonlocket. Men blifver iris helt och hållet
fri, så att man ser hela dess yta, så erhåller
ögat uttrycket af den rädde, ängslige, häpne,
ytterst förskräckte. Äfven öfverdrifven glädje och
uppsluppenhet kunna på samma sätt blotta iris.

Nedslagna ögon antyda ödmjukhet, blygsel, skygghet,
förlägenhet; men, vid motsvarande ansigtsdrag, äfven
köld, högmod och förakt.

Ett glänsande öga tillhör en snillrik eller ovanligt
klok menniska, men äfven ett af glädje eller vrede
upprördt sinne.

Starka buskiga ögonbryn beteckna antingen en fast,
klok, eller också en otyglad, vild, farlig karakter,
allt efter form och färg. Zeus Kronions mörka, buskiga
ögonbryn, hvilkas ryckningar komma Olympen att bäfva,
prisas af skalderna.

Svaga, mycket blonda ögonbryn, hvilka man knappt
ser, alstra föreställningen om någonting haltlöst,
osäkert och tomt.

Man har försökt bestämma, hvilken del af ansigtet
vore den uttrycksfullaste, ögat eller munnen, och en
anekdot berättar, att tvenne franska målare – om vi
icke missminna oss, var det Delaroche och Delacroix
– öfverenskommo att hvardera måla en bild, hvarpå
den ene konstnären betäckte hufvudet på så sätt,
att man blott såg ögat, under det att den andre
lät af hufvudet blott munnen blifva synlig. Vid
detta prof skall ögat hafva vunnit segern, såsom man
hade anledning vänta; ty i ögonen ligger icke blott
hjertat, utan äfven själen. När vi vilja lära känna
någon, så se vi honom i ögonen, icke på munnen.


illustration placeholder

Under en luftfärd: Ofvan molnen.

(Tillhör art. "Upptäcktsresor i lufthafvet". Se sid. 101 och följ.)


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free