- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
108

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valplatsen å Fjärås bräcka. Birger Schöldström.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Harald Hildetand, Danmarks konung, hvilket dock Saxo
– tillägger han – berättar hafva stått icke långt från
Kalmar å Bråvalla hed.

En annan gammal dansk historieskrifvare vill veta, att
dessa stenar för oräkneliga år tillbaka skola ha upprests till
everdeligt minne af en seger, som fordom, enligt allmän sägen,
en af danska rikets jungfrur eller sköldmör vunnit, dervid hon
sjelf dock stupat på ett ställe inom gärdet, der nu en, alla
andra i storlek och höjd öfvergående, lång och smal sten är rest.

Häremot anmärker Richardsson (i sin Hallandia antiqua
& hodierna, Sthlm 1752): »Denne är, som kallas, såsom nu
sades, Fruesten; men at den skall vara uprest åt en Sköldmö
lärer någon tagit anledning af namnet Frue, som icke
vetat att Frue, såsom nu brukas, icke varit til i forna landets
tungomål. Ty det är värkeligen Mansnamn, nemligen af Frode,
som efter landsens talesät kallas Frue, såsom Troed, True.
Således är likt, at Frode, utan tvifvel en Kung, här blifvit
slagen och begrafven.»

Saxos berättelse, att kung Frode af Danmark seglat
med sin flotta till Hallogaland och hållit med de norske slag
en hel dag, hvilket kan ses af stenhögarne der i landet,
hvilken berättelse upprepats af Jonas Ramus, Torsæus m. fl.
gamla historieskrifvare, har man velat tyda så som att med
Hallogaland egentligen menas Halland samt att slaget stått å
Fjärås bräcka. – En kung Frode omtalas af Hwitfeld, hvilken
kung, efter att hafva fört segerrika krig på andra sidan Östersjön
samt i England, velat försöka sina vapens lycka äfven mot
Sverige, men i detta krig blifvit dödad. – Johannes Messenius
omtalar en konung Frode, som »föl i fältslaget mot sin
svåger konung Regner i Sverige, då han andra gången
begynt krig, sedan han förut varit fången i Sverige, men
lösgifven af Systren Drotning Swanhuita, som uti Konungens
frånvaro försvarade Riket».

Att vi uti en tidskrift, hvilken utgifves år 1873, anföra
dessa, mer eller mindre rudbeckianska, historier endast för
kuriositetens skull, behöfva vi väl knappast påpeka.

Emellertid är utom allt tvifvel, att här, vid ett af de
smalaste landpass i Sverige, en häftig strid stått; och att en
konung Frode i denna strid funnit sin bane tycks bestyrkas
af en strof ur ett fornqväde, hvilken man ännu får höra
upprepas der i trakten: Mellan Tom och Lida, der månde kung
Frode bida.
Tom och Li heta ännu två byar i närheten af
Frode-stenen. Andra sägner om kung Frode hafva ock
upptecknats i denna trakt af norra Halland. I jorden funna
lerurnor med brända benskärfvor samt vapenspillror, dels af
brons och dels af jern, tyda på, att tiden för den stora striden
å Fjärås bräcka infallit under den äldre jernåldern. Då
Frode-stenen, hvilken länge legat kullfallen på marken, år
1816 åter upprestes, företog man gräfning i högen under
stenen, hvarvid man fann en lerurna och uti denna kol och
brända ben, hvaribland en menniskotand af ovanlig storlek.

illustration placeholder

Valplatsen å Fjärås bräcka.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

För 120 år sedan, då assessorn i riksarkivet Richardsson
skref sitt ofvan anförda arbete öfver Halland, räknades å
den omtalade valplatsen öfver 200 bautastenar. Sedan dess hafva
egennyttan och okunnigheten förminskat antalet i betydlig mån:
bautastenar, släpade från sin ursprungliga plats, upptäckas
rundt om i trakten, använda till grindstolpar, dikespång eller
instuckna i gärdesgårdar; i den under förra hälften af
århundradet byggda bron öfver den ej långt från Fjärås
flytande Rolfsån lära flera af dessa stenar vara till finnandes.
Den ökade folkupplysningen har dock på sednare åren, i
förening med den nya lagen till skydd för fornlemningar,
hägnat dessa dyrbara minnen af tappra fäder. Tills för ej
länge sedan lågo dock många af bautastenarne kullstörtade på
marken.

En efter sommardag år 1865 syntes en hög, konungslig
gestalt stå öfverst på Fjärås bräcka och tankfullt blicka kring
på de gamla kämpavårdarne. Det var konung Carl XV, hvilken,
för tillfället på gästbesök hos en af sina främste hirdmän,
friherre C. O. Silfverschöld på Gåsevadholm, gjort en utflygt
till den gamla valplatsen. I hans hugstora sinne ekade helt
visst den sång, han kort förut diktat:

Du komme gerna, välkänd fara,
med bragden till din följesven,
att lära hvar fiendtlig skara
hur skarpa stålet biter än.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free