- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
115

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska porträttgrupper. Mekanici. Första serien. J. H. F.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetsförmåga, att hans arbetsqvantum, för att undvika
uppseende, måste skrifvas på två personer. Han
företog nu utarbetandet af ett större verk om
kanaler med tillhörande ritningar, hvilket dock
i följd af ogynnsamma omständigheter ej blef
publiceradt. Samtidigt härmed inventerade han
en eldmaskin, som motor, och med den begaf han
sig 1826 till England. Derstädes, sysselsatt med
verkstadsarbete och uppfinningar, erhöll han endast
sju veckor förut kännedom om den täflan, som skulle
äga rum på Liverpool-Manchester-banan i Oktober 1829,
men hann det oaktadt att få färdigt ett lokomotiv,
the Novelty, som gick 50 engelska mil i timman,
hvilket var 5 mil mer än Stephensons. Denne sednare
erhöll det oaktadt, med Ericssons medgifvande, det
utfästade priset.

År 1833 fick han ändtligen sin ungdomsdröm realiserad
genom den af honom konstruerade varmluftmaskinen om
fem hästkrafter, som dock af engelska amiralitetet
förklarades opraktisk. Denna hårda dom föranledde
E. till ett skarpt svar, som ej gjorde nämde
amiralitet gynnsammare stämdt för hans person,
hvilket för honom medförde ytterligare olägenhet,
då han 1836 uttog patent på sin propeller.

Sedan han nämligen medelst tillhjelp af honom benägna
vänner lyckats att få sin propeller försökt i stor
skala, inbjöds amiralitetet att pröfva den. Denna
auktoritet betraktade emellertid propellern föga
bättre än ett fantasifoster, oaktadt E. med tillhjelp
af den samma bogserade hela amiralitetet med 10 knops
fart uppför Themsen.

Förtretad häröfver begaf sig E. till Amerika, der han
1843 konstruerade en 40 hästars varmluftmaskin och
1852 en sjömaskin, äfvenledes för varmluft. Denna
motsvarade dock icke fullt verkan af vanliga
ångmaskinen, hvarföre den öfvergafs. 1858 gjorde han
den nya modell på varmluftmaskinen, som nu mera äfven
hos oss är temmeligen allmän, och erhöll genast 400
beställningar derå.

Men sitt största rykte fick han, då han på den
otroligt korta tiden af 100 dagar både konstruerade
och byggde sin Monitor, som i ett kritiskt ögonblick
räddade Nordstaterna och som gifvit namn åt en helt
ny klass af krigsfartyg. Slutligen har han på sista
åren sysselsatt sig med experimenter öfver den direkta
solvärmen och möjligheten att kunna tillgodogöra den
i maskiner som drifkraft. John Ericsson är ledamot
af Vetenskapsakademien, har af Sveriges konung
erhållit Nordstjerne-ordens storkors och Wasa-ordens
riddarekors samt äfven från andra regeringar fått
emottaga dylika hedersbevisningar. Vid Lunds
universitets jubelhögtid år 1868 kallades han till
heders-filosofie-doktor.

Otto Edvard Carlsund föddes den 1 Oktober 1809 i
Karlskrona, tog studentexamen 1829 i Lund och arbetade
derefter i flera år på mekaniska verkstäder så väl
här hemma som i England. Hans första sjelfständiga
arbete var den direkt verkande ångmaskinen, som han
konstruerade och insatte i ångfartyget Norrland, den
första ångbåt som trafikerade denna del af landet och
som fördes af honom. År 1843 emottog han ledningen
af Motala verkstad, hvilken han bibehöll till 1870,
under hvilken tid han bragte denna verkstad till den
förnämsta här i landet och hvad arbetsproduktens
godhet beträffar öfverträffande de flesta
utländska. Han har förbättrat Ericssonska propellern
och alltjemt sträfvat att fullkomna ångbåtsbyggeriet,
hvarigenom också de svenska ångbåtarna uppnått den
höga ståndpunkt som de nu intaga. Åt Carlsund uppdrogs
att bygga de större svenska och norska monitorerna,
och han har derjemte efter egen konstruktion byggt
en för våra skärgårdsvatten afsedd pansarbåt.

Under riksdagsperioden 1870–72 var han representant
i Andra kammaren och 1859 erhöll han af engelska
regeringen en dyrbar kronometer som bevis på
erkännande af hans förtjenster. Är kommendör af
Nordstjerne-orden samt riddare af Wasa- och S:t
Olafs-ordnarne.

Johan Theofron Munktell är född d. 20 Mars 1805 i
Kärrbo socken i Vestmanland och började sin bana som
elev vid Kongl
Myntet 1822, hvarest han blef verkmästare 1826. År
1823 erhöll han Jernkontorets stipendium, för
att inhämta kännedom om gjutstålstillverkningen,
och frukten deraf blef hans öfvertagande af
den af bergsrådet Broling i Stockholm anlagda
gjutstålsfabrik. År 1833 erhöll han direktörs titel
samt anlade samma år för egen räkning mekanisk
verkstad i Eskilstuna, som 1859 förenades med ett
jerngjuteri. Vid denna verkstad, hvilken egentligen
gjort sig ryktbar för sin lokomobiltillverkning,
förfärdigades äfven det första svenska
lokomotiv. M. har äfven anlagt ett ölbryggeri i
Eskilstuna och varit den förnämste upphofsmannen
till Sörstafors’ träpappersmassefabrik. Är ledamot
af Landtbruks-akademien och riddare af Nordstjerne-
och Wasa-ordnarne.

William Lindberg föddes den 28 Mars 1818 i Helsingör
och kom, sedan han afslutat sina studier vid
Teknologiska Institutet, till Nyköpings verkstad,
hvarest han sorn elev arbetade några år. Han
blef sedermera maskinist på ångfartyget Norrland,
der kapten Carlsund förde befälet. Efter att som
verkmästare hafva skött kongl. sekter Forselii
verkstad vid Långholmen kom han 1845 till Stora
varfvet vid Stockholm, hvilket 1853 af honom öfvertogs
på arrende och som sedan dess, tillökt med egna
verkstäder, varit en af våra förnämsta mekaniska
verkstäder. Verksamheten har hufvudsakligast varit
byggandet och reparerandet af ångbåtar, deribland
en bepansrad kanonbåt. L. har först i Sverige
anbragt tvenne propellrar på ångfartyg, antingen en
i hvardera ändan eller två i bredd i aktern. Utom
kommunala uppdrag har han åtnjutit förtroendet att
vara riksdagsman för Stockholms stad 1870–1872. Är
riddare af Nordstjerne-och Wasa-ordnarne.

Jean Bolinder föddes d. 12 September 1813 i Waksala
socken i Upsala län, hvarest fadren var komminister,
och begaf sig efter slutade skolstudier till Stockholm
1829, der han blef elev på bergsrådet Brolings
verkstad, vid hvilken han stannade till år 1835,
då han mottog verkmästareplatsen vid Kongl. Myntet,
hvilken han bibehöll till år 1844. Under denna period
erhöll han af Jernkontoret flera belöningar för
inlemnade modeller samt 1841 och 1842 resestipendier,
sistnämde år af Kommers-kollegium. Dessa satte honom
i stånd att under sagde tid vistas i England och
Skotland, hvarefter han i mycket liten skala år 1845
tillsammans med sin broder C. G. Bolinder begynte i
Stockholm den fabrikation, som, efter det verkstaden
1855 blifvit utvidgad, nu fått den utveckling, att den
sysselsätter 370 arbetare. Dess tillverkningsvärde
uppskattas för närvarande till cirka en half
million. De förnämsta artiklar, som äro föremål
för tillverkningen, äro af bröderna B. inventerade
spislar och strykugnar samt ångsågar och qvarnverk. Är
ledamot af Vetenskaps- och Landtbruks-akademierna
samt riddare af Wasa- och S:t Olafs-ordnarne.

Carl Gerhard Bolinder, född d. 24 September 1818
på samma ställe som brodern, kom 1837 som elev till
Owens verkstad. Efter en ettårig dervaro anställdes
han som Jernkontorets stipendiat vid Motala och kom
derifrån som verkmästare för gjuteriet till Kockum
i Malmö. År 1841 begaf han sig i broderns sällskap
till England, der han under två år arbetade på olika
verkstäder, och anlade slutligen under firma J. &
C. G. Bolinder den mekaniska verkstad, som i det
föregående omnämts. Är riddare af Wasa-orden.

Alexander Keiller, född i Skotland, kom år
1833 till Sverige för att anlägga en segel- och
tältduksfabrik vid Jonsered. I början på 1840-talet
anlade han Göteborgs mekaniska verkstad, som, innan
Bergsund på sednaste tiden tagit sina jättesteg
framåt, var den andra i ordningen i riket. Denna
verkstad, ryktbar för bland annat sina väl arbetade
landtbruksredskap, öfvergick för cirka fem år sedan
till ett aktiebolag. År 1850 anlade Keiller gasverk i
Norrköping, den andra i ordningen af de rikets städer,
hvarest denna uppfinning då blifvit införd. Är riddare
af Wasa-orden.

J. H. F.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free