- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
116

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marieberg. I. E-g.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Marieberg.



I.

Det första af Sveriges hufvudstad hvarvid blicken fäster
sig när man på Ekeröleden, Mälarsidan, närmar
sig Stockholm – och det som synes långt förr än
stadens tornspiror hunnit afteckna sig mot himlen –
är Marieberg. Det ligger då till venster hand på
en bergshöjd, hvilken, jemte det på andra sidan
sundet belägna Långholmsberget, bildar porten till
den rymliga fjärd, som utgör Stockholms ypperliga
Mälarehamn.

Denna höjd, nu mera tätt bebyggd, erbjuder en af de
mest förtjusande och lifliga panoramor, man gerna
kan få se. Öster ut, på andra sidan fjärden, ligger
»vattnets brud, skönheten Stockholm», i hvilken
nationens hjerta klappar fort och varmt. En brud är
alltid vacker, säger ett artigt ordspråk, hvilket,
tillämpadt på denna »vattnets brud», är sant utan
artighet.
Hon är vacker från hvad håll man än ser henne, det
erkänner nu snart hela verlden, men onekligt är att
Marieberg visar en af hennes vackraste sidor. Hon
presenterar sig derifrån hvarken en face eller i
profil, utan man ser henne i halft fågelperspektiv
och på så långt afstånd, att fantasien har fritt
spelrum att fylla hvad som möjligen brister henne
i verkligheten – det afstånd nätt upp, som är
så fördelaktigt för hvarje skönhet att visa sig
uti, emedan det förmedlar dagrarna och förmildrar
skuggorna. Har man valet fritt, bör man föredraga att
se henne om våren eller sommaren i morgontoalett, i
den skära belysningen af den nyss uppgångna solen.
är hon i sanning hänförande! Och hvilket lif i den
tafla, som bildas af riddarefjärdens blåa duk, med
ram af södra bergen, staden, Riddarholmen, Norrmalm
och Kungsholmen! Den, som en gång haft tillfälle se
denna tafla, glömmer den icke mer.

Men det är icke för den vackra utsigt det erbjuder
som Marieberg är värdt att ådraga sig allmännare
uppmärksamhet
– sådana ställen finnas i hufvudstadens grannskap
i ganska stort antal; det är dess historia, hvilken
gör det förtjent af plats i en tidskrift, som läses
af svenska familjer. Ehuru detta ställes utveckling
gått i en alldeles motsatt riktning till tidsandans,
då det från att vara ett hem för fredliga idrotter
förvandlat sig till krigshögskola och äfven till en
fabrik för döda mordverktyg, länkar den dock in sig i
landets allmänna industriela utvecklingshistoria, på
ett af hvars blad Marieberg alltid skall nämnas. Innan
vi öfvergå till en kortfattad redogörelse för den
industriela verksamhet, som nu råder vid Marieberg,
hvilken redogörelse först i ett följande häfte kan
beredas plats, skola vi här, till bilden af Mariebergs
nu varande yttre utseende, uppteckna några drag om
ställets äldre förhållanden.

illustration placeholder

Marieberg.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

Det bekanta riksrådet Bengt Skytte (född 1614;
död 1683), åt hvilken platsen blifvit upplåten till
betesmark, lät å den samma mellan bergen uppföra
några oansenligare byggnader. På 1750-talet gjordes
den första industriela anläggningen vid Marieberg, som
då inköptes, i riksrådet C. F. Scheffers namn, af ett
bolag, som der inrättade en porslinsfabrik. År 1759
utfärdade Kommerskollegium, på kunglig befallning,
privilegiebref för denna fabrik. Innehållet i detta
bref, som ej är stort mer äri hundra år gammalt,
förefaller som om det förskrefve sig från långt äldre
tider och lemnar en ganska klar föreställning om
den ofantliga skilnad som förefinnes mellan och
nu och de många och stora utvecklingsstadier, denna
skilnad betecknar. I brefvet, som personligen gällde
för doktor Johan Eberhard Ehrenreich, att fortsätta
fabriken till förfärdigande af hvarjehanda äkta så
väl som oäkta porsliner och stenkärl med flera dermed
gemenskap ägande arbeten, dels af Ehrenreich uppfunna,
dels märkeligen förbättrade, heter det bland annat:
»I anseende till verkets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free