- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
138

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestgöta Lejon. A.-E. - "I många former trif's de sköna." Zéro.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Men der som en karl bakom karen hon står
Att taga emot den påhelsande Juten.
När herrskapet anländt, till köket hon går
Att hämta en läskdryck – den sjudande luten!

"I teten för hustrur och pigor hon bär
De rykande bålar beställsamt på muren.
Som regnets gudinna upplifvar hon här
De utländska plantor med hela den skuren."

Öfverallt, der faran var störst, såg man som »en
svajande fana hennes rutiga kjortel», och följden
af hennes hjeltebedrift blef den, att anfallet
misslyckades, och i sin rapport härom yttrade hon med
sjelfkänsla på den tidens starka språk: »Jutarne lågo
i hvalfvet och omkring porten icke annorledes än som
skollade svin.»

Gustaf II Adolf utnämde Krakou – om hvilken Christian
IV uppgifves i vrede ha utropat: Maae Djævlen ta
Kraken! – omedelbart derefter till kommendant på
Waxholm, hvarjemte herr Mårten och fru Emerentia
erhöllo såsom ytterligare bevis på konungens välbehag
och tacksamhet ett par gårdar i Marks härad i
Westergötland.

Ej långt derefter föll Gullberg emellertid i
kung Christians händer, man uppgifver genom
förräderi. Fästningen, i förstördt tillstånd,
återlemnades vid freden året derpå, eller
1613, och var inbegripen i valutan för den tunga
skatt, som kallades »Elfsborgs lösen».

I början af 1680-talet var den fordom berömda
fästningen så förfallen, att af den samma ej återstod
mer än några jordvallar, hvilka på konung Carl XI:s
befallning undanröjdes, och i deras ställe, år 1687,
uppfördes den skans, som, i början benämd Vestgöta
Lejon, under namnet Göta Lejon ännu qvarstår och
hvaraf å sid. 136 finnes en afbildning. För att
försvara namnet uppsattes på taket, som var bombfritt
och belagdt med bly, ett lejon af jern, vändande
sig mot norden, mot den norska grannen, och som med
ena foten höll en sköld med Sveriges vapen och med
den andra ett svärd. Man insåg emellertid snart,
att detta torn kunde beskjutas från närbelägna berg,
hvarföre det befanns obehöfligt för sitt egentliga
ändamål. Sedan 1807 är Göteborg icke mer någon
fästning.

Såsom prof på allmogens minnesgodhet anmärka vi till
sist, att tornet Göta Lejon ännu i trakten i dagligt
tal kallas Gullbergs skans, och detta namn fortlefver
dessutom ännu fästadt vid platser i närheten, såsom
Gullbergs ängar och Gullbergs vass, hvilken sednare
en snar framtid torde få se förvandlad till en ny
förstad till det lifskraftiga och starkt tillväxande
Göteborg, Platsen skall sålunda, fastän i annan form
och annan mening, fortfarande tjena att stärka och
befästa staden vid Göta elf.

A.-E.

"I många former trif’s de sköna".

[1]

(Med illustration å föreg. sida.)

Personer finnas, som ha lett
Åt nutidsbarnet med chinjongen,
Men de visst ej den lull-lull sett,
Som bars uti en tid förgången.

Mot qvinnan i en chevelyr
Af den pompösa forntidssorten
Förblekna skall dock som martyr
Hvar nutidsriddare af sporten.

Den sköna kunde bitit sten,
Der hon vid spegeln hördes brusa;
Men när hon sågs på assemblén,
Var hon blott sol och visste tjusa.

»Gör porten hög, gör dörren bred!»
Med skäl de skalkar kunnat hviska,
Då stolt hon kom, som det var sed,
Med håret likt en jätteviska.

En tid man ville, hvad vet jag,
Sin chevelyr symboliskt bruka,
Då frun, som fann sin man för svag,
På håret bar en väldig kruka.

Det också hört till qvinlig ståt
Sitt lilla hufvud att förlora,
Än uti formen af en båt
Och än i blomsterkorgar stora.

Och har ni sett mors mormors hatt,
Som sticker af ibland reliker
Och lockar stora barn till skratt,
Fast lillan för den besten skriker.

Och dock, när mormors mor den slöt
Omkring sin hjessas lockar lena,
Hvad hon, förstås, sig tyckte söt,
Fast hon kom hästarne att skena.

Men lemnom nu de flydda da’r
Och åt mors mormors hatt all heder.
Vår tid mer renad smak ju har;
Det märks på våra skönas leder.

Fast tadlet sticker upp sin brodd
Och höras dessa hesa stämmor,
Som er, j damer à la mode,
Djerfts likna, hu! vid fågelskrämmor.

Men skullen j som spöken stå
För fågeln, som vill körsbär plocka,
Jag rädes blott, j skullen då
Långt värre körsbärstjufvar locka.

Nej, seglen med er blomsterlast;
Gud ge er vind och upphållsväder,
Han, som dock gjort, när smak er brast,
Att sjelfva dårskapen er kläder.

Zéro.


[1] Uti den detta poem tillhörande illustrationen
har tecknaren framställt mångfalden af qvinnans
förmåga att med mer eller mindre sinnrikhet pryda
hufvudet. Då vi tro det intressera läsaren att få en
förklaring öfver hvad tid och land dessa alla figurer
och hufvudprydnader tillhöra, skola vi med följande
upplysning komma honom till hjelp:

Gamla tiden: 39, sphendone, grekiskt hårband jemte
hårnät. 44, hårsäck.

Medeltiden: 30, till hofdrägt, begagnad af Isabella
af Baiern (efter 1385). 56, furstlig drägt. 57,
nunnedrägt. 5, Henrik VI:s af England tid. 25, 36,
40, 60 och 71 tillhöra fjortonhundratalet.

Nyare tiden: Drottning Elisabeths af England tid
(midten af sextonde århundradet): 11, 12, 19,
26, 29, 34, 37, 50. Frankrike: 7, 18 (Catharina
af Medicis), 21, 23, 27, 28, 31, 32, 42, 43, 48,
49 och 65. 53, borgarfru från Frankf. am Main. 46,
"Fontanges", hufvudbonader af rosettformade band
och sniljor. 20, hertiginnan de Foix (1694). 35,
51, 55, 70, pariserdamer från sjuttonhundratalet. 45,
Kölnermode, pannsmycke i svampform.

Nyaste tiden: 47, Första kejsardömet. 4,
54, Restaurationens tidehvarf. 2, 8, 61,
Juli-revolutionen. 6, moder från åren 1840--44. 14,
16, Andra kejsardömet (Eugenies mode-renaissance). Vår
tid: 1, 9, 58, 59, 62, 69, 72.

Länder och landskap: 15, fransk bondkostym från
ön Ré Charente Inférieure. 10, Beijerland (Zuid
Holland). 33, Hinderlopen vid Zuydersee. 41,
Italien. 52, Circassiska bestämd för turkiska
harem. 3, 24, Wallis i Schweiz. 66, Syrien. 63,
67, Kina och Japan. Svenska: 13, Rättvik. 64,
Elfdal. 68, Vingåker. 38, äfven Vingåker. 22, Torna
härad år 1836. Norsk: 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free