- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
149

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En saga. A. W. - Bilder från Brasilien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

budskap från Fadern. Förundrad blickade hon upp på honom.
Engeln sade: Arma barn, hvarföre gråter och ängslas du?
Du har ännu ej förstått; kom och se. Och hon följde engeln,
glad öfver bönhörelsen. De kommo ut i en skön trakt, der
på en väg gick en fattigt klädd qvinna. Se denna qvinna,
sade engeln, hon är sjelf sjuk och fattig; likväl går hon, så
mycket hon förmår, att trösta och hjelpa dem, som äro mer
nödlidande än hon; gå och gör sammaledes och du skall finna
frid och ro i din själ och du skall lära älska!

Dervid försvann engeln ur hennes åsyn. Hon kände, att
engeln hade rätt och den morgonen stod hon upp från sitt
hviloläger med lättadt hjerta.

Från den dagen blef den unga qvinnan lyckligare. Hennes
medfödda godhet vaknade och det egoistiska hos henne
försvann. Icke gick det med ens; mången gång kände hon den
kalla liknöjdheten återvända, men nu hade hon lärt att bedja,
och i bönen blef hon allt mer och mer införlifvad med och
lärde känna sin och allas gode Fader.

Tack, farmor! sade fjortonåringen och tårarne stodo henne
i ögonen; den sagan skall jag komma ihåg i hela mitt lif.

De små, som ej hade fattat den, sutto tysta; men
föräldrarne, som under tiden varit inne, gingo fram och kysste
innerligt den gamla, ty de förstodo väl att hon berättat för
dem sitt eget lifs saga.

A. W.

Bilder från Brasilien.



Europeisk civilisation, i ordets bättre mening,
synes hafva svårt att rotfästa sig i Sydamerika,
synnerligast i de trakter deraf, som ligga under
tropikzonens brännande sol och der det flacka,
sumpiga låglandet är utsatt för öfversvämningar,
som förpesta de stillastående luftlagren och alstra
sjukdomar, bland hvilka i synnerhet gula febern har
ett fruktansvärdt rykte öfver hela verlden.

Af brasilianska regeringen hafva många försök
gjorts att locka europeiska utvandrare till
dessa trakter, som äro välsignade med en
ofantlig växtlighet. Så t. ex. hafva utvandrare
från vår verldsdel erbjudits mera lockande fördelar
i Brasilien än annorstädes. Äfven har denna regering
öppnat den stora Amazonfloden för utländsk
skeppsfart, och ångbåtsbolag hafva, under regeringens
auspicier, bildats för att underhålla kommunikationen
på den nämda jättefloden. Men ändock finner man
här ännu menniskotomma sträckor, hvilka hittills
trotsat allt odlingsarbete. Ett af brasilianska
kejsardömets betydligaste landskap är
det vid Amazonflodens utlopp liggande Pará.
Nästan hela detta område består af slätter och
lågland, till största delen betäckta med ofantliga skogar och
under regntiden nästan totalt öfversvämmade af Amazonfloden
och dess tillopp. Hufvudstaden i landskapet ligger femton
mil från Amazonflodens mynning och kallas Pará eller Belem
de Pará. Staden är ganska vacker och välbyggd och hyser,
i egenskap af provinsens hufvudort, åtskilliga dignitärer,
såsom en biskop och en kommendant. Förutom en
ståtlig katedral finnas här äfven en mängd kyrkor,
kloster och palatser. I egenskap af provinsens
enda sjöhamn är Pará äfven dess lifligaste
handelsplats, och det är härifrån, som Rio hämtar
sina dyrbaraste laddningar af frukter och andra
läckerheter.

illustration placeholder

En butik i Pará.

Om Pará är en mycket liflig handelsstad, så får
man icke fatta detta i den betydelse en europé
vanligen härvid fäster. Här tyckas alla vilja egna
sig åt Mercurii tjenst, äfven den färgade delen af
befolkningen. Vi kunna af teckningen här bredvid
göra oss en föreställning om hur man sköter en liten
nätt minuthandelsaffär i Pará. Om lagret icke just är
rikhaltigt, så är det så mycket brokigare. Och affären
tyckes äfven medgifva mera pittoreska situationer än
som lifvet bakom furudisken i våra diversehandelsbodar
plägar erbjuda. Det becksvarta kommerserådet är för
närvarande sysselsatt att gagna allmänheten äfven
såsom fotbeklädnadsprofessor. Nästa dag gör han
må hända i tobak, och dagen derpå utbjuder han ett
lifselixir, som inom två dagar förvandlar de ärade
kunderna till spritt nya menniskor. –

Hithörande teckning förskrifver sig från en fransk
målare, Biard. Den stora allmänheten har i mångfaldiga
illustrationer gjort bekantskap med denne konstnärs arbeten, må
hända icke så med hans namn. François Biard gjorde i
sina yngre år vidsträckta resor i Sydeuropa, Mindre Asien
och Egypten och medförde från dessa resor mycket rika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free