- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
180

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En utdöd folkstam. - Spanska folkdanser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro synbarligen gamla, och mandanerna försäkrade,
att det i dem befintliga vattnet var qvar
sedan den stora floden.
Catlin bjöd för ett af dem ända till hundra dollars,
men man ville icke för något pris skilja sig från
en så vigtig »medicin».

(Forts.)

illustration placeholder
Vapenvakt i en mandansk tempelwigwam.

Spanska folkdanser.



Balletten alltid hört till mina fasor;
nej, förr zigenarflickans dans i trasor,
som sqvallra om olivefärgadt skinn.
                Carl Snoilsky.

Hos spaniorerna mera än hos något annat folk ingår
dansen såsom karaktersdrag i folkets lif. Den varierar
föga de olika landskapen emellan, men den afspeglar
alltid invånarnes karakter, enär de alltid beledsaga
sin dans med sånger, sprungna ur folklynnet.

Redan på romarnes tid voro de gaditanska danserskorna
eftersökta och berömda, liksom musikanter
från Cordova.
Martialis säger i sina epigrammer, att de romerska
sprättarne brukade gnola på melodier från det glada
Cadix. Af den yngre Plinii bref veta vi, att ingen
romersk fest ansågs fulländad, om ostron, sällsynta
fiskar och gaditanska danserskor felades dervid.

När araberna eröfrade Spanien togo de gamla danserna
och balladerna sin tillflykt till Asturiens berg. Der
bibehöllo de sig länge och kommo sedan till heders
icke blott i Spanien utan öfver hela Europa. Så äro
t. ex. flera af de ännu brukliga sällskapsdanserna
ursprungligen efterhärmningar af spanska danser. Men
ingenstädes, vare sig på teatern eller i salongen,
har dansen uppnått samma behag och ädelhet, som
hos folket på andra sidan Pyreneerna. När landet led
som svårast under andligt och verldsligt förtryck,
dansade folket som mest, och benämningarne på de
olika danserna uppgå till hundrade. Mest omtyckta
äro Seguidilla, Jota, Cachucha, Fandango och Bolero.

Spanska skalderna äro glödande i sina skildringar
af Fandangons skönhet. Denna dans, säger en af dem,
är vällustens poesi. Ja, utropar en annan skald,
den vore värd att dansas i kärleksgudinnans tempel
på Paphos eller på Knidos. Dess sköna tonfall flyga
likt elektriska gnistor till hjertat. Alla, unga och
gamla, väckas deraf til nytt lif. Der träda dansarne
fram; några knäppa med kastanjetter, andra smälla
med fingrarne; tjusande, veka, lätta och smidiga äro
qvinnornas rörelser, när de röra fötterna i takt. De
båda dansande söka, fly, förfölja hvarandra. Smäktande
sjunker hon ned och i hennes mörka öga glöder en
bortdöende eld;
glad vill han falla till hennes bröst – då upphöra
plötsligt tonerna och ögonblickligt stå båda orörligt
stilla. Men då musiken spelar börjar Fandangon
åter. Gitarren och fiolen ljuda, man hör de dansandes
taconeos (taktstampningar med hälen),
kastanjetternas smattrande och knäppningar med fingrarne;
man ser de dansandes sköna och mjuka rörelser, de
tyckas liksom simma i en atmosfer af glädje, sällhet
och behag.

På en spansk teater gifves ofta efter den
egentliga representationens slut en baïle nationale,
som icke sällan är det bästa af hela aftonen. Dock
äro dessa danser på långt när icke så brokiga och
pittoreska, som folkbalerna, dem man annonserar under
den pompösa benämningen »Akademier». En affisch på
rosenrödt papper förkunnar grandes y sobresalientes
baïles del pays
i den vackra och rymliga »Salon du
Recreo, rue de Tarifa, N:o 1. – Donna Amparo Alvarez,
ackompanjerad af flera omtyckta musici, kommer att
dansa; salongens direktör har icke skytt något offer
för att förskaffa de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free