- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
181

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanska folkdanser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besökande nöje och hänförelse.» Ofta upptager
programmet sexton särskilta danser.

En fransman, som rest med Gustave Doré i Spanien,
skildrar förträffligt en dylik »akademi». Salen
bildade en högst enkel, aflång fyrkant; af några
dekorativa prydnader skulle ej det skarpaste öga
kunnat upptäcka ett spår. Vid väggarne stodo fyra
med halmmattor belagda bänkar och ett par stolar. På
väggarne hängde ett par litografier föreställande
några ryktbara dansöser. »Akademidirektören» var
icke alls elegant; han bar den vanliga spanska
jackan. Icke dess mindre var den småväxte, men dock
smärte mannen med det yfviga kindskägget och sitt
svarta, af pomada glänsande hår en verklig typ för
en andalusisk dansör.

illustration placeholder
Jota aragonesa, spansk nationaldans.

Under det vi språkade med husets herre, duenno de la
casa
, blef det småningom lifligt i salen. De flesta
»amatörerna» buro benkläder af svart eller brun tricot
och korta andalusiska jackor. De voro till största delen handtverkare;
ur de högre klasserna kommer sällan någon till dylika
kastanjettbaler. Af främlingar funnos engelsmän,
ryssar, fransmän och tyskar; till och med några
utländska damer felades ej.

Orkestern representerades temmeligen klent af
en enda ciego, fiolspelare, som till på köpet var
blind. Inträdespriset varierade från 4 till 20 realer,
»efter personens utseende». Upplysningen var särdeles
klen. Från sidorummet hördes fruntimmersröster,
skratt och kastanjetter, så fraset af klädningar
och in kommo sex sidenklädda boleras, derpå en ung
bildskön dansös med en gammal duenna, mörkbrun, ful
och med garderobstrasor till ytterdrägt. Inom några
minuter hade Doré skisserat den sköna boleran och
hennes duenna.

Dejad paso à las baïladores! Gif rum för
dansöserna! ropade direktören i vigtig och befallande
ton. Ballettkåren
trädde majestätiskt fram och promenerade omkring
salen, medan direktören anvisade de bästa
sittplatserna åt främlingarne, som betalt sina
platser med blanka mynt. En synnerlig uppmärksamhet
visades några inglis-manglis, som utmärkte sig genom
väldiga ljusröda polisonger och en stor otålighet
att få se balen i gång. Nu krafsade den blinde några
toner ur sin fiol och två dansöser uppträdde. Allmän
uppmärksamhet. Kastanjetterna smattrade, dansen tog
sin början.

Alza, Morenita! ropade maestron till den yngsta,
hvars bruna hy och svarta hår väl motsvarade denna
beteckning.

Jui, Jerezanda! Anda salero! ropade aficionaderna till
den andra. Hon var vacker, liksom den moriska tärnan,
och med yppiga former.

De sålunda uppmuntrade baïlarinas gjorde sin sak
förträffligt. Derpå lemnade de plats för andra
par. Åskådarne gjorde dansöserna komplimenter under det
duennorna kommo för att kasta en ylleduk öfver
dansösernas skuldror, ty flickorna hade ansträngt sig
och andades häftigt. Derpå gingo de in i ett sidorum,
der buffeten fanns, och läto bjuda sig på lemonad
och bakverk. Deras aptit lemnade ingenting öfrigt
att önska. Ryssarne och »inglis-manglis» voro mycket
frikostiga och flickorna åto och drucko af hjertans
lust.

Nu kom hufvudpersonen, la Campanera, en smärt,
mörk flicka, som uppträdde med ett luftigt behag,
lätt och otvunget. Hon dansade Jaleo de Jerez. Den
första afdelningen af dansen utfördes förträffligt,
ehuru den blinde då och då spelade falskt; deröfver
uppstod mummel, man ropade: bort med fiolen, fram
med gitarren! Men några gitarrspelare funnos icke
till. Hastigt gick Doré fram till spelmannen, tog af
honom fiol och stråke och spelade sjelf genast upp
en Jaleo,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free