Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidemands "Bondeliv i Norge". S-m. - Förr i verlden. St-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konstnären har kallat denna serie för »Bondeliv i
Norge», och han har i den samma framställt den
norska landtmannens lefnadsförhållanden under olika
åldrar. På den första bilden förer han åskådaren
till »sætern» (fäboden), der vallgossen, lutad mot
en klippa, blåser i luren, medan en liten flicka vid
hans sida sitter och stickar. De äro bestämda att
vandra lifvets bana tillsamman, ty de återvända
redan på nästa bild, der ynglingen hemma i stugan
friar till ungmön; den tredje bilden visar huru
frieriet aflupit, i det den framställer brudtåget,
i samma stund det vid kyrkoporten mottages af den
bugande »kjögemesteren». I den fjerde bilden ser
man paret välsignadt med ett barn; fadern leker
med barnet, som modern håller på sitt knä. Den
följande bilden utgör en bjert motsats till de
föregående: här har sorgen smugit sig in i familjen
och föräldrarne vaka vid lampans matta sken vid deras
förstföddes sjuksäng. Den sjette bilden framställer
den moderliga undervisningen: en liten flicka uppläser
sin katekeslexa, under det
en annan med ännu ovana händer söker lösa
strumpstickandets mysterier. På den sjunde lär fadern
gossen att binda fisknät, Den åttonde framställer
anblicken af en nattlig fiskfångst på fjärden. Hustrun
och dottern ro, fadern och sönerna hålla
blossen och föra ljustret. På näst den sista bilden
tager den yngste sonen farväl, för att draga ut i
vida verlden och söka sin lycka. Slutscenen bilda
ändtligen de gamla, nu grånade föräldrarne, som
sitta stilla och ensamma i sin hydda; de hafva lefvat
sitt lif, kretsloppet är slutadt. En gång sutto de
på fjället ensamma barn, nu sitta de gamla ensamma
i dalen. Skotten hafva blifvit trän, burit blommor
och frukter; de ha nu förtorkat, deras tid är förbi.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
