- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
269

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populära föredrag i naturkunnighet. II. Ljuset. 2. An. - En Stockholmsvilla. E-g.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strålpunkt (F, focus), och om man här placerar
ett föremål, blifver det omgifvet med mycket
klart ljus. (Se närstående!) Men värmet lyder samma
lagar som ljuset och
focus blifver en samlingspunkt icke blott för ljus-
utan äfven för värmestrålar och om vi i denna
brännpunkt hålla ett antändbart föremål, skall det
ej dröja länge innan det glöder och brinner.
illustration placeholder


Vi sade att så inträffar när de infallande strålarne
äro parallela. Om ljuskällan är på ringa afstånd,
blifva de strålar som den sänder spegeln icke
parallela utan spridda. Det följer häraf att strålarne
nu icke löpa tillsamman i den förstnämda strålpunkten
eller principalfocus, utan samla sig i en annan längre
från spegeln befintlig punkt. När slutligen ljuskällan
placeras i sjelfva brännpunkten, så
reflekteras strålarne parallelt ut i rummet. Ända hittills
har bilden af det lysande föremålet varit verklig,
det vill säga verkligen existerande i luften på det
ställe der den bildat sig, så att säga materielt
genom ljusstrålarnes sammanbrytning – också hafva
vi på pappersskärmen kunnat uppfånga denna bild –
men så blir icke fallet när ljuset kommer närmare
spegeln än afståndet till brännpunkten. Då existerar
icke längre någon verklig bild; men ögat skall bakom
spegeln varsna liksom i den plana spegeln en bild af
lågan; det är hvad man kallar en skenbild. Den är nu
rät och större än föremålet samt mera otydlig till
följe af att ljusstrålarne äro spridda. Kännedomen
om denna deo bugtiga speglarnes egenskaper är af
den största betydelse. Återvändom blott än en gång
till experimentet med att placera ljuslågan uti
spegelns brännpunkt F. Spridda falla nu strålarne
från brännpunkten på spegelytan A,
för att derifrån reflekteras och jemnlöpande, liksom
förenade i en ljuscylinder, kastas ut på långa
afstånd.

Det är en sådan belysning som begagnas vid fyrar
för att åt vissa håll utkasta långa, samlade
ljusmassor. Mången med vågorna kämpande seglare har
i den mörka stormnatten med glädje helsat den klara
ljusstråle som för ett ögonblick belyser de fräsande
böljorna och derpå plötsligt försvinner för hans
öga. Denna ljusstråle förkunnar honom grannskapet af
ett fyrtorn och varnar honom för strandklippor och
bränningar. Utan de optiska apparaterna skulle våra
fyrar icke äga något företräde framför forntidens
byggnadsverk för liknande ändamål. En eld, som
underhölles på fyrens tinnar, vore den än så stark,
skulle aldrig förmå så långt som behöfdes kasta sina
strålar åt alla sidor, och sålunda spridda skulle
de aldrig kunna genomtränga de täta dunstmassor,
som just under de farligaste tiderna lägra sig öfver
hafvet. Denna svårighet har man under nyare tider
häft genom användande af
bugtiga speglar och linser som på stora afstånd
skicka bländande ljusknippor emot den spanande
sjömannen. Visserligen ser denne icke mer än denna
bländande ljusstrimma, under det tjocka mörkret
herrskar rundt omkring honom. Men en sinnrik mekanism
vrider likformigt omkring spegeln, så att denna
under ett bestämdt tidsförlopp kastar ljusstrålarne
till hvarje punkt af horisonten. Ljusglimtarnes
regelbundna upprepning, som hvarje sjöman känner
till eller som finnes antecknad å hans sjökort, är
olika för olika fyrtorn och ställes i förening med
ljusets färgning genom färgade glas; derigenom kan
seglaren ögonblickligen bestämma på hvilken punkt
af kusten han befinner sig och genom ändamålsenliga
manövrer hålla sig undan de farliga stränderna. Om den
konkava spegelns användning för reflexion af solvärme
skola vi tala i ett särskilt kapitel om värmet.

An.



illustration placeholder
Täcka Udden.
(Teckning af C. S. Hallbeck. – Tillhör art. "En Stockholmsvilla", se sid. 270.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free