- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
274

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tumba pappersbruk. Knut Tersmeden. - Hagtorn. M*

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som infört papperstillverkningen hos oss, men man
tillskrifver biskop Hans Brask hedern häraf. Efter
denna uppgift skulle nämde biskop hafva i Linköping
anlagt vårt första pappersbruk. Huruvida han, då
Ständerna under Sten Sture beslöto erkebiskop Gustaf
Trolles afsättning, skref de historiskt minnesrika
orden: »Härtill är jag nödd och tvungen» på papper
af egen tillverkning, känna vi dock ej. Faktiskt
lär vara, att Gustaf Wasa anlade ett pappersbruk
i Norrström i hufvudstaden, hvilket pappersbruk
sedermera, under Gustaf II Adolfs regering, flyttades
till Upsala.

Numera begagnas, som bekant, såsom råämnen för
pappersfabrikationen, dels lump, hvilket är
det värdefullaste, dels ock halm samt trämassa,
hvilket sistnämda materiel till och med börjat
uttränga halmen. Ett säkerligen för de flesta af
våra läsare okändt materiel för papperstillverkning
är hästspillning, hvilket ämne på flera ställen i
utlandet börjat begagnas och har för fabrikationen
det företrädet framför halmen, att det redan
genomgått större delen af den för dess användning
nödiga malnings- och bykprocess. För att gifva
en föreställning om den oerhörda qvantitet af
papper, som tillverkas i Europa, kunna vi nämna,
att en tillförlitlig uppgift uppskattar årliga
tillverkningen till 60 à 70 svenska qvadratmil. Det
är maskinpappersfabrikationens införande, som gör
att man sålunda beräknar tillverkningen »i långa
banor» i stället för antal ris. Vi nämde här ofvan
att lumpen är det värdefullaste råmaterielet, och
om man jemför styrkan hos papper, beredt af lump
eller till och med af halm, med det af trämassa,
så finner man lätteligen, att det sistnämda blir
vida underlägset. För att förtydliga detta, må såsom
exempel meddelas, att på sednaste tiden råämnet för
papperet i våra större tidningar nästan uteslutande
består af trämassa, och det är en allmänt känd
sak, att det samma är så skört, att det knappt kan
handteras. De allt flera trämassefabrikerna, som hos
oss uppstå, göra emellertid att pappersfabrikationen
betydligt utvidgas och bidraga i väsendtlig mån
såväl till pappersbehofvets fyllande som äfven
pappersprisets bibehållande vid någorlunda normalt
stånd; de fylla nu ett behof, ty tillgången i
lump synes ringare och priset derå har höjts. Det
japanesiska och kinesiska papperet göres till
hufvudsaklig del af qvistar och bark, undergår
mångfaldiga och invecklade processer, men blifver vida
starkare än det europeiska och användes, förutom till
sitt afsedda behof, till och med till kläder, och i
Kina, der glas är mycket dyrt, äfven i stället för
fönsterrutor, hvarföre det härtill afsedda papperet
likväl underkastas särskilt preparation.

Vid Tumba pappersbruk tillverkas allt papper för hand
och råämnet utgöres enbart af lump. Det är egendomligt
nog att taga dessa lumphögar i betraktande, hvilka
af bruket årligen inköpas för ett belopp af omkring
20,000 riksdaler. Det är lumpor i egentlig bemärkelse,
trasor, som förr burit namn af lärftskjortor,
segelduksbitar, ministrars manschetter och sjåares
sockor, på hvilka, lika deras respektive ägare,
ingen skilnad göres efter döden. Det sker visserligen
en sortering, men vid den sorteringen har börden
intet företräde. Sedan sorteringen försiggått sker
bykning af lumpen i en bykapparat, bestående af en
jernkittel af sferisk form, hvilken rymmer sex à åtta
centner. I denna bykes lumpen medelst lut, uppvärmd
af ånga, och apparaten drifves af en turbin. Härefter
sker sköljning eller tvättning och derefter lumpens
söndermalning. Sedan råämnet genomgått denna process
kommer blekningen, hvilken vid Tumba verkställes med
chlorgas i murade lufttäta kamrar. Derpå borttvättas
chloren, hvarpå massan inledes i större kar, der
pappersmassan beredes genom karfning med knifvar,
fästade vid en cylinderformig, roterande
maskin. Då nu massan efter dessa operationer
är färdig, får den likväl genomströmma en så
kallad knutsil, hvarigenom de gröfre partiklarne
frånskiljas. Massan har efter alla dessa behandlingar
fått ett utseende fullkomligt liknande väl vispad
sur mjölk, och nu öfvergår man till formningen,
som, i korthet beskrifven, tillgår på följande
sätt: Massan ligger nu i det så kallade formkaret,
vid hvilket två personer äro sysselsatta. Den ene
nedsänker i karet formen, bestående af en med finaste
messingsduk öfverspänd ram, på hvilken den så kallade
vattenstämpeln är anbragt i relief och den plastiska
massan tager dervid intryck af dessa i formen anbragta
figurer, såsom namnstämpeln »Tumba Pappersbruk»,
eller »Charta Sigillata» på stämpelpapper, eller
valör och åtskilliga andra figurer eller ornamenter
på sedelpapper o. s. v. Sedan formen upptagits ur
karet, lemnar formaren den till sitt biträde, som
aflägger den formade, men ännu våta massan på en filt,
hvarefter ny filt pålägges och derefter nytt ark och
så vidare hela vägen igenom till dess man erhållit en
stapel af flera hundra ark. Ett par gossar lyfta nu
denna stapel in i en hydraulisk press, genom hvilkens
mäktiga tryck vattnet bortpressas, hvarefter papperet
redan är så fast, att det med lätthet kan tagas
från filten. Derpå genomgår papperet ny pressning
och torkas derefter fritt med ånga genom varmrör,
hvarefter kommer limning, sortering, lissering,
räkning och inläggning. Då, som bekant, Riksbankens
alla sedlar och äfven en mängd privatbankers till
papperet och stämpeln göras vid Tumba, är naturligtvis
härvid en sträng kontroll nödig. Också finnas, vid
tillverkningen af alla sedlar öfver tio riksdalers
valör, alltid två tjenstemän från Riksbankens
sedelkontor närvarande. Det må förlåtas den, som
skrifvit denna lilla uppsats, att han, då han i ett
af rummen vid Tumba höll i sin hand en nyss räknad
bundt, innehållande sex tusen sedlar å 1000 riksdalers
valör, eller tillsammans sex millioner riksdaler,
ej kunde återhålla det välbekanta utropet: Nej, se
sedlar!
och läsaren får väl medgifva, att utropet
låg nära till hands. Men utom dessa stora massor af
svenska sedlar, som göras vid Tumba, tillverkas der
äfven blanketterna till sedlar för Nationalbanken
i Köpenhamn, och hvad särskilt förtjenar nämnas är,
att de mångfaldiga slag af formar för sedeltryck, som
användas vid Tumba, ingalunda äro gjorda i England,
som våra läsare troligen föreställa sig, utan vid
bruket af dess egna arbetare och detta arbete vittnar
om mycken skicklighet.

Tumba bruk är beläget i Botkyrka socken af Stockholms
län och hela det vidlyftiga verket drifves uteslutande
med vatten, som kommer från den ofvan bruket belägna
sjön Uttran och ett par smärre med den samma förenade
sjöar. Bruket äger två större fabrikshus, hvardera
med ett vattenhjul, som på båda ställena drifver två
halftygs- och två finvalsar, hvarjemte i hvardera
huset finnas två formningskypar. Dessa fabrikshus
synas till venster å illustrationen och den större
byggnaden å motsatta sidan är hufvudsakligen afsedd
för arbetarebostäder, ehuru derstädes äfven finnes
inrymdt småskolelärareseminarium för Stockholms
läns södra del, folkskola m. m. Byggnaderna närmast
till venster på illustrationen upptaga dels en
tullmjölqvarn med 3 par stenar och grynverk samt
en enbladig såg, dels gasverk, som förser bruket
med trägas. Brukets tillverkningsvärde uppgick
förlidet år till 121,166 riksdaler 85 öre och dess
arbetsstyrka till 51 personer. Förvaltare vid bruket
är sedan tjugu år tillbaka fil. doktor J. Samzelius
och verkmästare hr Fabian Bladin, hvilken redan
år 1848 mottog detta ansvarsfulla förtroende.

Knut Tersmeden.

Hagtorn.



Det var vår och solen lekte
Öfver äng och våg,
Himlens barn hvar blomma smekte,
Tände sol i håg;
Muntert skalkande for bäcken
Mellan vass och rör,
Och bredvid stod hagtornshäcken
Så, som än den gör.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free