- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
275

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagtorn. M* - Läroverkshuset i Jönköping. -e.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men bakom, på grönklädd tufva,
Stodo då – vi två! –
Ack, hur fort de sälla, ljufva
Stunderna förgå! –
Bort du skulle, ut i verlden,
Bygga oss ett bo,
Och till tröst på långa färden,
Gaf jag dig – min tro.

Och du gaf mig hvita, fina
Hagtornsblommor små,
Och jag minnes orden dina
Som du sade då:
»Vårens blommor skola alla
Vissna, inom kort,
Men från hjertats blommor falla
Bladen aldrig bort.»

Men, se’n dess har våren farit
Mången, mången gång,
Och se’n dess har tiden varit
Mycket, mycket lång;
Men den lärt mig ett och annat,
Som ej glömmes lätt,
Fast ibland jag undrat, stannat,
Frågat: hör jag rätt?

Den mig lärt, att bladen falla
Lika lätt utaf
Ifrån hjertats blommor alla,
Som från dem du gaf:
Af min kärleks fordna hägring
Jag blott minnen har,
Utaf hagtornsblommans fägring
Fins blott taggar qvar.

M*

Läroverkshuset i Jönköping.



När man ser dessa storartade och palatslika byggnader,
hvilka i flertalet af våra större landsortsstäder, under
de sednare tiotalen af vårt sekel, blifvit, antingen
nybyggda eller betydligt utvidgade, och erfar, att dessa palatser
äro afsedda att under lärotimmarne inrymma den
kunskapssökande ungdom, som med hvarje år allt mera strömmar till de
högre elementarläroverken, så må man i sanning glädjas
åt den tidsriktning, som på alla sätt befrämjar
bildningens framsteg i vårt land, och icke minst må
man erkänna den beredvillighet kommunerna ådagalagt,
att, med betydliga och ofta kännbara uppoffringar,
bidraga till det välsignelserika verkets befrämjande.

Beträffande skolväsendet i Jönköping under katolska
tiden, så lärer nog der, som annorstädes, hvarest
kloster funnos inrättade, munkarne haft bestyr
med ungdomens upptuktelse, och redan före den tid
då staden erhöll sina första kända privilegier,
eller från år 1280, omtalas en af gråbrödernas
sällskap såsom skolmästare. Efter reformationen
funnos vid stadens skola rektorer, hvilka tillika
hade Barnarps och Månsarps församlingars pastorat
till prebende, och genom konung Gustafs öppna bref
af den 23 Februari 1558 tilläts skolan att hafva
socknegång uti alla de härader och socknar, som
lydde under Jönköpings stift; ty vid denna tid eller
från 1555 till 1587 var Jönköping tillika stiftstad
och säte för en s. k. ordinarius = biskop. Till
»skolemästarens» aflöning voro år 1561 anslagna 2
pundläster (96 tunnor) kronotionde och lika mycket
till »studenternas» underhåll. Den om Sveriges
läroverk så högt förtjente Gustaf II Adolf hade
uti 1620 års privilegier ålagt staden, att upprätta
en god räkneskola »på det ungdomen må till nyttiga
konster blifva upptuktad», och fem år derefter eller
den 28 Februari 1625 utfärdade konungen i samma ämne
ett påbud, hvilket vi tilllåta oss anföra, såsom en
kulturbild från sagde tid. Det heter nämligen deri,
»att alle Våre undersåter och borgare uti Jönköping,
som piltebarn äge eller framdeles bekomme, att de dem,
så snart de sina 7 år uppfyllt hafve, genast och utan
enskyllan hafve och sättje till en ährlig konst eller
handtverke, som äre först till skohlan, der att lära
läsa och skrifva, och så framgent, att staden vid
sådant uppsåt att giöra sine barn anten nyttig till
Gudz församlings eller regimentz tienst, deremot
Skolemästaren skall vara plicktig föräldrarne i tid
att underrätta, eller svara föräldrarne till skadan.

Sedan till Räknekonsten, Bokhållerijt och redelig
kiöpenskap, eller för det tredje till något handtverk
och embete; hvilke föräldrar, som sine barn, sedan de
hafva fyllt 7 åhr, icke således förestå, som sagt är,
anten motvilligt hållandes dem till lättia, eller
af försummelse icke sättiandes dem straxt till någon
redelig nähringslärdom, som sagt är, han skall först
åhöras af Borgmästare och Råd en gång, och den der
icke skaffer böter, då stämmes på Rådstugan och utan
någon lindring eller nåde böte för hvar månadt barnedt
så går 10 dahler till staden, och den ej orkar bothum,
böther med kropp, som ej ägier koo; och hvilken
yngling, som, när han sitt 16 åhr uppfyllt hafver,
icke anten är så vidt med sine studier kommen, att
man sig om honom något vist hopp giöra kan, eller
och står uti lärdom i ett redeligit handtverke, den
skall härmed hafva förtappat tredje dehlen af all den
arfsrätt, som honom är eller kan tillfalla uti denna
stad, och af förbemälde treding behålle denne staden
Jönköping allt som förbemälde yngling tillfaller,
med mindre han sig så högt bättrar derefter, att Vij
honom god finne in specie att restituera in integrum;
dock icke vidare än i de arffall, som efter den dagen
han restitueras falla kunne.»

*



Det skolhus, som uppfördes efter 1612, då staden
flyttades till den plats, den nu innehar, nedbrann
1730, hvarefter undervisningen en tid meddelades
i rådstugans nedre rum. Anno 1744 uppfördes ett
nytt skolhus invid kyrkan, hvilket ännu qvarstår;
men då antalet scholares årligen ökades, så blef
utrymmet otillräckligt, och ehuru en tillbyggnad
verkställdes 1845, måste skolstyrelsen likväl i slutet
på 1850-talet hyra särskilta lägenheter här och der
i staden, så att till sist undervisningen meddelades
på icke mindre än 6 olika ställen.

Ehuru Jönköpings läroverk genom rektors och lärares
förenade nit redan från 1845 varit så ordnadt,
att det samma kunde meddela afgångsexamina till
universiteterna, så inträdde, först sedan 1855 års
undervisningslag blifvit utfärdad, dess egenskap af
fullständigt högre elementarläroverk. Det beslut,
som härom fattades, kunde dock, i brist på lämplig
lokal, ännu under några år icke utföras; men år 1862,
då ordinarie rektor blifvit utnämd, företogs frågan
på fullt allvar och redan samma år beslöto stadens
invånare, med sällspord enighet, att ett nytt och
tidsenligt läroverkshus skulle på stadens bekostnad
uppföras. Sedan ritningar och kostnadsförslag
från flera håll blifvit infordrade, antogs det
förslag, som af arkitekten Fridolf Wijnbladh blifvit
uppgjordt, hvarefter byggnadsarbetet, på entreprenad,
öfvertogs af byggmästaren P. J. Rapp från Göteborg,
hvilken utförde det samma på ett sätt och med ett
tillmötesgående i fråga om nödiga förändringar
i planen, som på alla sätt länder denne man till
stor heder. Rörande uppvärmning och luftvexling i
byggnaden utkämpades inom stadsfullmäktige ganska heta
strider emellan dem, som ifrade för värmelednings-
och luftvexlingsapparater medelst användande af
upphettadt vatten, och dem, som ville bibehålla det
gamla systemet med kakelugnar. Slutligen segrade den
förra åsigten, och ett af ingeniören

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free