- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
306

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wiks mur. S. - En hvit slafs öden. II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omslutes slottet af en vacker trädgård och en väl
skött park. Fordom stod i trädgården en bildstod,
gjord af gips med bly utanom samt föreställande
fältmarskalken Thure Oxenstjerna; men denna bild har
för länge sedan bortflyttats.

Slottets inre är äfven i så fall en märklig
företeelse, att derinom förvaras en utsökt och stor
samling konstsaker, helt visst, näst efter statens
samt hr Christian Hammers samlingar, den största i
vårt land. Man finner i rummen på ett utmärkt sätt
ordnade: vapen, gammalt porslin, glaspokaler, kannor,
ljuskronor, möbler, speglar, lampor, målningar och
taflor m. m. m. m., allt dyrbart och sällsynt. Främst
bland rummen ter sig den så kallade riddaresalen,
ett högt, ljust och stort rum med utsigt åt tre
väderstreck. I denna sal, ornerad i 1600-talets
stil, enligt Scholanders ritningar, förvaras kärnan
af konstverken. Bland dessa kunna vi ej underlåta
att särskilt nämna ett antikt ur, märkt med årtalet
1592, hvilket tjenat till modell för ett af Sandberg,
i en af hans
ryktbara gustavianska fresker, måladt. I den stora
öppna spiseln tyckes oupphörligt en brasa brinna
– det är dock blott på väggen illusoriskt målade
vedträn, som man tycker sig se flamma och ryka. En
enda tafla finnes i denna sal: det är bilden af
borgens första herrskarinna, målad af Boklund. Men
... går den mäktiga fru Ramborg igen! Mötte vi ej
nyss i parken samma höga gestalt, varsnade vi ej
samma ädla anletsdrag! Hemligheten ligger deri,
att konstnären i den nu lefvande slottsfrun sett
en afbild af ättemodern och således åt den sednares
konterfej lånat den förras drag. Till de dyrbarheter,
som finnas å Wiks slott, kunna ock räknas ett rikt
bibliotek samt en ej vidlyftig, men intressant,
manuskriptsamling.

Allt i och omkring Wik vittnar om, att den ädling,
som nu sitter herre på det gamla slottet, äger
smak, skönhetssinne samt, först och sist, vördnad
för förfädrens och de flydda tidernas minnen.

S.

En hvit slafs öden.



II.

illustration placeholder
Guinnard mottages i Kalifurkuras läger.

Patagonierns husliga lif erbjuder inga taflor af
familjelycka eller någon ädlare förbindelse könen
emellan. Mannen tager sig en hustru, men hvilket
äktenskap! Snarare en byteshandel, en utvexling
af boskap och varor emot en qvinlig varelse,
ty föräldrarne afhända sig icke dottern utan ett
hederligt vederlag. Då den unge patagoniern sett
sig om bland steppens döttrar och valet är bestämdt,
infinner han sig jemte några vänner hos föremålets
föräldrar. Sjelf tager han utan ett ord plats i
deras närhet och öfverlemnar åt vännerna att föra
sin talan. I förstone blifva gästerna temmeligen
buttert mottagna, men vännerna tröttna icke att i
poetiska och sirliga ordalag framställa friarens
ärende. Ändtligen framtagas presenterna och visa
sig vara präktiga; fadern blir idel solsken, och
saken är klar. Gästerna stanna hela dagen och uppäta
en hel tjur, den qvinnorna under tiden slagtat och
anrättat. Ingen får lemna tältet förr än tjuren är
förtärd och benen väl afgnagda; är detta väl gjordt,
så nedgräfvas benen invid tältet till en åminnelse
af den ingångna förbindelsen. Huden medtages af det
unga paret och uppsattes som tak i deras brudtält,
dit man nu begifver sig och som inviges med afätandet
af ytterligare en oxe. Om morgonen aflägger en mängd
nyfikna besök hos de förmälda och
göra sig temmeligen närgånget underrättade om deras
ömsesidiga belåtenhet med hvarandra.

Hustrun är patagonierns nyttigaste husdjur, ehuru
mannen ofta aktar sin häst mycket högre, och alla
lägre sysslor, allt verkligt kroppsarbete lemnas åt
henne. Då stammen slår läger eller bryter upp måste
hustrun nedtaga eller uppsätta tältet, under marschen
mången gång bära mannens vapen och packning, ehuru han
sitter till häst. Genom dylikt arbete blifva qvinnorna
groflemmade och starka som karlarne; ofta tillåtas
de äfven att taga del i striden. I allmänhet äro de
fula, men några äfven med i ögonen fallande fina och
vackra anletsdrag; dessa härstamma från en blandning
af europeiskt blod, vanligtvis äro de döttrar af
kreolskor, som råkat i indiansk fångenskap. I
allmänhet är qvinnans ställning föga bättre än ett
djurs: ett vänligt ord kommer henne sällan till del;
medan mannen tillbringar sitt lif i lättja, måste
hon släpa med de gröfsta sysslor, till och med när
hon befinner sig i brydsamma omständigheter. Också
är här barnets inträde i verlden icke förenadt med
synnerligen svåra omständigheter och modern brukar
omedelbarligen och utan olägenhet återgå till sitt
arbete.

När nu ett barn födts, blir dess lif eller död
föremål för en allvarsam öfverläggning mellan far
och mor. Vilja de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free