308 (Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hvit slafs öden. II. - Wexiö och dess domkyrka. Z.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklarade att jag skulle få blifva qvar och hafva det
godt hos honom. Mina fordna herrar affärdades med
den förklaring att jag icke skulle utlemnas förr än
man kunde framkomma med fullständiga bevis på min
brottslighet. Dermed måste indianerna nöjas, ehuru
de vid affärden slungade ursinniga blickar och hotade
mig med lansarne.

Månader förgingo utan att man hörde något
om de båda patagonierna, som qvarhållits af
argentinarne. Indianernas hat emot mig blef allt
värre. De lågo oupphörligt kaziken i öronen och
sökte ingifva honom misstro. Han började nu äfven
ofta bemöta mig med dåligt lynne, ehuru han mången
gång åter tycktes skänka mig samma förtroende som
fordom. Icke dess mindre märkte jag, att jag sedan
lång tid stod under den strängaste bevakning, och
jag tilläts ej vidare begagna någon häst.

Då visade sig åter plötsligen de båda försvunna
indianerna. Alla stammens män lupo till för att få
del af berättelsen om
de båda männens äfventyr och min oskuld blef
uppdagad; männen hade nämligen blifvit qvarhållna
derföre att några argentinska soldater igenkänt dem
såsom deltagare i ett stråtröfveri någon tid förut.
De hade dock lyckats rymma ur fångenskapen.

Det följde nu ett totalt omslag i den offentliga
meningen till min fördel. Mina värsta fiender berömde
mig mycket och allt misstroende försvann. Jag fick
nu äfven rida och tilläts att beledsaga indianerna
på alla deras jagter och tåg, med ett ord, jag åtnjöt
allmänt förtroende och var så att säga den patagoniska
nomadkonfederationens generalsekreterare.

Befrielsens dag kom ändtligen för den arme, så hårdt
pröfvade fången. År 1859 utbröt krig emellan Buenos
Ayres och de öfriga provinserna af argentinska
förbundet. Häraf
begagnade sig indianerna dels för att göra storartade
ströftåg inom de svagt besatta gränslinierna, dels
för att ingå handelsförbund, än med det ena, än med
det andra partiet. Guinnard måste nu skrifva flera
bref till general Urquiza, hvilka öfverbringades af
Kalfurkuras män. De blefvo vänligt emottagna och
återvände med rika skänker och bytesvaror, bland
hvilka en myckenhet bränvin.

Sändebudens återkomst blef signalen till omåttliga
utsväfningar. Hela horden var oafbrutet berusad, natt
och dag. Häraf begagnade sig den hvite slafven. En
natt, då alla lågo medvetslösa eller försänkta i
djup sömn, kröp han försigtigt bort till platsen,
der kazikens ypperligaste hästar stodo, och utvalde
den bästa, jemte två till reserv. Derpå började en
ridt utan rast och ro, en ridt på lif och död. Då och
då sprang han af och lade örat till marken för att
höra om han var förföljd; blodet brann i ådrorna,
hjertat slog våldsamt och susandet i öronen ville
aldrig taga slut. På fjerde dagen
hade han ridit en häst till döds och kort efteråt
störtade äfven den andra; Guinnard satte sig upp på
den tredje och fortsatte färden, nu likväl långsammare
än förut.

Så uppnådde flyktingen Rio Quinto, en flod, hvarvid
finnes en stad med samma namn. Efter tretton dagars
nästan oafbruten ridt var han halfdöd af hunger och
matthet; alldeles kraftlös nedföll han medvetslös från
hästen och fanns i detta tillstånd af några arbetare
från staden.

Så hade ändtligen den hvite slafven återfått sin
frihet. En spansk familj upptog honom vänligt och
vårdade honom under den sjukdom, som under sex veckor
höll honom fängslad vid sängen. Rio Quintos invånare
sammansköto sedan medel för hans resa till Valparaiso
i Chili. I Januari 1861 var han åter tillbaka i
Europa och lärer sedermera varit sysselsatt med
arbeten öfver Patagonien och dess indianer.

Wexiö domkyrka.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> http://runeberg.org/famijour/1873/0312.html

		Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 / 308 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|