- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
309

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orangen. Anna A. - Wexiö och dess domkyrka. Z.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Orangen.



Du höga främling från en fjerran zon!
Hvar gång, när solen ljus i kammar’n tömmer,
Mig tycks, om dina fäders land du drömmer
Och längtar dit från snöhöljd region.

Hur högt du skulle lyft din krona der
Bland anförvandter, likar, själsförtrogna!
Här lyser väl din frukt, men kan ej mogna,
Ty allt för kall för honom himlen är.

Ack, månget tropiskt danadt hjerta slår
I lifvets bleka, vinterkalla zoner;
Den frukt, det bär, i tankar, som i toner,
Sin fulla sommarmognad aldrig når.

Anna A.

Wexiö och dess domkyrka.



Till alla dem, som bygga och bo i Wärend,
skrifver konung Magnus, »Sveriges, Norges och
Skånes konung», på ask-onsdagen 1342 ett
kungabref: »Tå hafve Wij för Edra rättvisa bön
skull och andra wåra Underdåne undt och stadt
skipom och stadgom med wåra Rådgifvares
jaa och samtycko och Gudi till heders och S.
Sigfrido, att förenembde Wexiö skal härefter
kjöpstader ock heta.»

Här föreligga således stadsprivilegier af
ganska gammalt datum. Men Wexiö var visserligen
en stad, redan innan denna kungliga skrifvelse
utfärdades. Skulle vi söka att bestämma den tidpunkt,
då Wexiö, ifrån att hafva varit en by eller köping,
alltmer iklädde sig karakteren af stad, så torde vi
få gå ganska långt tillbaka i tiden. Wexiö behöfver
nämligen icke stå efter många svenska städer, såvida,
man afser ålder, om också denna smålandsstad i andra
afseenden står i eftersta ledet. Det förhåller sig
med Wexiö som med svenska riddarhuset: det betyder
visserligen nu för tiden ej så särdeles mycket,
men det har ägt sin stora betydelse och har gamla
anor och många stora minnen.

Sedan Sverige genom Ansgarius fått kännedom om
kristna läran, inkallades uti elfte århundradet ifrån
England den namnkunnige S:t Sigfrid. Han nedsatte
sig i den trakt, der Wexiö nu är beläget, predikade
och döpte. Ännu i dag finnes på Östrabo ägor vid
sluttningen af en backe den s. k. S:t Sigfrids källa
och i närheten deraf ett par stenar med inhuggna
hål, i hvilka sednare, enligt sägnen, ljusen vid
gudstjensten varit satta. Den nybildade kristna
församlingen ökades efter hand, och antagligt är,
att många slägter, som genom S:t Sigfrid eller hans
lärjungar och medhjelpare blifvit omvända, flyttat
sina bostäder till Östrabo och Gelboberg, för att
derigenom få vara i lärarens grannskap. Att aposteln
der uppbyggde ett tempel af storartade dimensioner,
hvars uppförande fordrade lång tid, samlade också folk
till stället, i synnerhet utöfvare af olika yrken.
har Wexiö uppstått, och att det redan tidigt öfvergått
till stad kan bland annat inhämtas deraf, att påfven
Celestinus i Rom redan 1191 kände
en biskop i Wexiö, »den der väl ej bodde i en bondby
utan handtverkare». [1]

Men innan Wexiö blef medelpunkten för den kristna
missionen inom Småland, hade det samma varit en
hufvudort för den hedniska kulten. Man har också
härledt namnet Wexiö från ett gammalt ord med
betydelse af »trollqvinna», och skulle man således
redan af stadens namn, som efter denna härledning
skulle betyda »Stranden, der förnämsta prestinnan
tydde oraklet», kunna sluta sig till platsens gamla
betydelse såsom en vigtig ort för den hedniska
gudadyrkan.

Wexiö hade i äldre tider dock ej endast betydelse
såsom en medelpunkt för den religiösa kulten. Många
af denna tidskrifts läsare hafva säkerligen någon
kännedom om de så kallade wirdarne och det efter dem
benämda Wärend, och uti Wärend är Wexiö beläget. Man
har väl hyst olika åsigter om, när och hvarifrån
wirdarne invandrat i Sverige liksom ock om den väg,
som de vid denna sin invandring tagit. Men detta hör
ej hit. Det vissa är, att de gamla wirdarne, såväl
genom bruk och plägseder, som genom sitt säregna
skaplynne och sin ifrån andra landskaps rättshäfder
afvikande lagstiftning, betydligt skilt sig ifrån
omkringliggande landskaps befolkning. Behöfva vi
erinra om det för wärendska lagboken egendomliga
stadgandet, att dotter skulle ärfva lika med son, ett
stadgande som först i sednare tider blifvit gällande
lag för hela Sverige?

illustration placeholder
Tegnérs och hans makas grafvårdar på Wexiö kyrkogård.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

Vi må likväl icke fördölja, att Wexiö med
kringliggande trakt ej alltid varit utgångspunkten
för så vackra tankar som de ofvannämda. Der hölls
på hösten 1542 ett landsting af upprorshöfdingen
Nils Dacke, och till detta möte hade hvarje pastorat
skickat fullmäktige. Der erkände då hertig Albrekt af
Mecklenburg Dacke såsom styresman i Wärend, hvilken
provins ännu till den tiden bevarat mycket af sin
gamla sjelfständighet och oberoende ställning till
svenska kronan. Då ifrån Wexiö några år förut bref
affärdades till innebyggarna

[1] Wieselgren, Smålands Beskr. II del. 628.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free