- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
310

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wexiö och dess domkyrka. Z.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Dalarne, Gestrikland och Helsingland med uppmaning
att iakttaga det huldskap de svurit konungen, så var
detta visserligen ej förestafvadt af någon slafvisk
underdånighetskänsla hos denna landsdels innebyggare:
det var den gamla förbundsstaten Wirdaland, som då
fann konung Gustafs kungadöme godt; några år sednare
lät det annorlunda i wärendsbygderna, såsom sagdt är.

Vi finna således, att Wexiö under medeltiden och
början af den s. k. nyare tiden ingalunda saknat
betydelse. Om stadens utseende under de tiderna känna
vi nästan intet, ty af det gamla Wexiö återstår numera
ingenting. Åtskilliga svåra eldsvådor hafva nämligen
tid efter annan öfvergått det samma, och det är att
antaga, att staden efter hvar och en af dessa delvis
förändrats.

I sitt nuvarande skick har staden breda och
räta gator; emellan byggningarna har man anlagt
s. k. brandgator, och med sin regelbundenhet, sina
prydliga byggnader samt sina många trädplanteringar
och parkanläggningar har Wexiö nu ett trefligt och
inbjudande utseende och kan äfven i detta afseende
mäta sig med hvilken annan landsortsstad som helst.

Stadens belägenhet är vacker och dess omgifningar
likaledes. Wexiö ligger vid en sjö nedanför de
omgifvande höjderna Högelid, Solberget, Östrabo
(biskopsbostället) och Staglabackcn, hvilken sednare
i äldre tider hade det betydligt mera välljudande
namnet Gelboberg. Den mark, hvarpå sjelfva staden är
byggd, är lågländ och tyckes ursprungligen hafva haft
natur af träsk eller mosse, ty det berättas, om vi ej
misstaga oss, uti någon skrift, att man vid gräfningar
träffat mossjord på tre till fyra alnars djup, utan
att derefter finna annan botten än mycket fin och lös
sand, samt att gamla stensatta gator blifvit funna
på en half till en alns djup under ytan.

Vid det s. k. Solberget, som ligger ett kort stycke
väg från Wexiö, finnas tvenne ättestupor, af hvilka i
synnerhet den ena utmärker sig för höjd och branthet
och hvilken i Rogbergs beskrifning öfver Småland
kallas »en hiskelig precipice». Man berättar också,
att missgerningsmän, lagde i spiktunnor, störtats der
utföre. På den sammas öfversta del finnes en
urhålkning i berget, i hvilken vid regnväder vatten
samlar sig, hvarföre den också blifvit kallad källa. I
denna offrades förr i tiden penningar, och denna sed
har undantagsvis förekommit äfven i sednare tider,
ja, i de allra sednaste, ehuru upplysningen nu borde
hafva så pass stigit, att sådan vidskepelse ej längre
kunde ifrågakomma.

Om Wexiö domkyrka säger legenden, att en engel i
sömnen visat sig för S:t Sigfrid, uppmanat honom
att följa sig samt visat honom ett ställe, der han
»sculde grundual læggia oc kyrkio byggia». Sigfrid
hade då gått ut, funnit ett ställe, hvilket liknade
det han sett i drömmen, och vardt så derstädes
grunden till Wexiö domkyrka lagd. S:t Sigfrids graf,
som lär hafva funnits i kyrkan ända till år 1611
(enligt andra endast till 1276, då Eric Glipping
brände Wexiö), skall då hafva blifvit, jemte ett
storartadt af Olof Skötkonung derpå upprest monument,
förstörd af danskarne, då desse sköflade och brände
kyrkan. Bland märkvärdigheter i domkyrkan har man
fordom visat en stor hästsko, som legenden säger
att Sleipner tappade, då Oden i fläng red bort för
första ljudet af S:t Sigfrids böneklocka; folket,
som i sednare tider glömt bort både Oden och Sleipner,
har kallat den samma för »satans hästsko».

Den af S:t Sigfrid grundlagda, ehuru sedan af sten
uppförda kyrkan förstördes den 29 Maj 1740, då åskeld
antände det 235 fot höga tornet och inom några timmar
ödelade den gamla katedralen med alla dess prydnader
och minnen från framfarna dagar. Med begagnande af de
efter branden qvarstående ruinerna iordningställdes,
så godt sig göra lät, det tempel, som i restaureradt
skick nu finnes. Men den nuvarande kyrkan (160 fot
i längd och 103 fot i bredd),
restaurerad af C. G. Brunius, är blott en skugga af
hvad Sigfridstemplet fordom var, och man har med
rätta anmärkt att Brunius behandlat den fantasirika
romanska stilen på ett särdeles »nyktert» sätt. Men
om Wexiö domkyrka också icke äger en arkitektur,
som, likt flera af våra öfriga domkyrkor, exempelvis
de i Lund, Upsala eller Kalmar, i storartadt och
allvarligt majestät lyfter sina väldiga former öfver
en anspråkslösare omgifning, så förlänar den dock, med
sin grönskande infattning och sin landtliga prägel,
åt den behagfulla dal, hvars midtpunkt den utgör,
karakteren af en fridfull idyll.

År 1643 grundades i Wexiö ett gymnasium och
staden har sedan, såsom vi veta, fått flera
undervisningsanstalter, med hvilka han, liksom rikets
öfriga stiftshufvudstäder, väsendtligen bidragit
till vetenskaplighetens och den allmänna bildningens
utveckling i vårt land.

En vacker allé leder från nuvarande skolgården till
biskopsgården, hvilken är uppförd af trä och daterar
sig från slutet af förra århundradet. Det var der
Sveriges störste skald, Tegnér, såsom stiftets biskop
tillbragte de sednare åren af sin lefnad. Nu hvilar
han å Wexiö kyrkogård och en flärdlös grafvård, ett
hvitt marmorkors på en fotställning af granit, med
den enkla, men vältaliga inskriften »Esaias Tegnér»,
utmärker hans hviloställe. Den stenen går ingen
förbi, utan att i tanken der dröja en stund. Bredvid
är ett annat monument, en kolonn med en urna på,
utmärkande hans makas hvilorum. I samma de dödas
stad hvilar också Håkan Sjögren. Det finnes väl
knappt någon studerad man inom Sveriges landamären,
som ej gjort bekantskap med hans latinska lexikon,
vare sig »Svinamagen» eller någon sednare upplaga
deraf. Sjögren var en stark hushållare och sålde sjelf
sina böcker under hand, men hvad han i sitt enskilta
lif insparade kom till stor del Wexiö samhälle och
dess undervisningsverk till godo. De stå till hans
minne i stor tacksamhetsskuld.

Sedan år 1865 har Wexiö, länge belägen i en undangömd
vrå, genom jernväg blifvit satt i samband med
stambanan och sålunda med hela vida verlden. Nu pågå
äfven arbeten på en jernbana, som skall sammanbinda
Wexiö med Carlskrona. I början af wexiöbanans
trafikerande förundrade man sig i staden öfver att
man så ofta såg främmande ansigten der; man var icke
van dervid förut. Numera har man verldserfarenhet
äfven der och fäster sig ej vid sådant! Den nya tidens
åsigter och idéer hitta nu vägen dit, och Wexiö har
icke heller gått fritt från den speciela rörelse,
som för närvarande genomgår folken och kännes under
namnet »strike». En sådan uppenbarade sig i Wexiö på
ett likväl temmeligen sansadt och föga oroväckande
sätt. Man kunde nästan säga att denna wexiöstrike var
»rogifvande». Det var nämligen nattväktarne, hvilka en
vacker afton i följd af för liten aflöning inställde
sina tidrop i gathörnen. Men liksom nattväktarne visat
sig vara gripna af lusten att göra arbetsinställelse,
så visade sig ock vederbörande ingalunda främmande
för de känslor af tillmötesgående, som mångenstädes på
andra ställen de arbetande fått röna af sina förmän:
de beviljade fem styfvers förhöjning för hvarje natt
å aflöningen! Synbarligen äro vederbörande i Wexiö
inga vänner af halfmesyrer!

Men skämt å sido: Wexiö är ett präktigt samhälle,
och ställer ni någon gång er kosa dit, så skall ni
säkerligen liksom alla andra tycka om den lilla staden
och dess vänliga, gästfria invånare.

Medan vi tänka på wexiöbor kunna vi ej underlåta att
till sist nämna några namn, som tillhöra män, hvilka
räknat Wexiö eller Wexiö stift såsom sin födelsebygd
och hvilka gjort sitt fädernesland heder. Dessa äro
Linné, Ödman, Fries, för att ej nämna fler. Många
andra namn skulle dock i sammanhang med Wexiö kunna
anföras, hvilka burits till heder och anseende af
icke vanliga »småländingar».

Z.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free