Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populära föredrag i naturkunnighet. Hvad prismat berättar oss om himlakropparne. An. - Kristian IV:s dröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerhet de under namnet protuberanser (utskott)
bekantvordna hornformiga upphöjningarne öfver den
förmörkade solskifvans kant, visade icke blott
tydligt ett af talrika ljusstrimmor bestående
spektrum, sådant det kunde väntas af ett glödande
gashölje, utan deri framträdde äfven i synnerhet
sådana linier som motsvara de fraunhoferska linierna
D, E och F; men dessa i solatmosferens spektrum
uppträdande linier tillhöra vätgasens spektrum, och
deraf drogo observatörerna den slutsats, att icke
blott solkroppens gasformiga hölje utan äfven och i
synnerhet protuberanserna bestå af ofantliga glödande
gasmassor, hvilka företrädesvis innehålla vätgas.
En ännu mer lysande eröfring har spektralanalysen
gjort genom undersökningen af de aflägsna fixstjernorna.
Äfven här har den visat glödande kärnor,
omgifna af atmosferer, i hvilka till en del
jordiska ämnen glöda. Sällsamt nog har man hittills
på hufvudstjernan Orion ej förmått upptäcka vätgas,
hvilken dock hos oss spelar en så vigtig roll såsom
beståndsdel i vattnet; under det åter på Aldebaran
ämnen iakttagits, hvilka, liksom qvicksilfver, antimon
och tellur, saknas på solen och äfven på vår jord höra
till sällsyntheterna. Slutligen har man iakttagit
ljusa fläckar, som i verkligheten visat sig vara
glödande, företrädesvis af qväfve och väte bestående
gasmassor utan fast kärna, emedan deras spektra icke
likna solens eller fixstjernornas, d. v. s. icke
visa mörka linier på ljus, utan ljusa linier på mörk
botten.
Så har man trängt in i himmelens djup och uppdagat
ämnesbeskaffenheten hos verldar, som till och med
för tuben blott te sig såsom lysande punkter.
I sanning, det måste vara en dåsig själ som icke
gripes af förvåning öfver dessa glänsande följder
af en så ny vetenskap! Och om det äfven är sant,
hvad man stundom hör
invändas, att det kan vara likgiltigt för menniskans
eviga salighet, om i solatmosferen glöder
väte, natrium eller hvilka kemiska elementer
som helst – så är den tillkämpade vissheten
derom ingalunda värdelös för menniskoslägtets
intellektuela krafter. Menniskoanden, som
sålunda lyfter vingarne till allt högre flygt,
växer och förkofras derjemte. Strid gifver styrka.
An.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
