- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
341

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristian IV:s dröm. - Amerikanska typer, presenterade af Isidor K. 3. Tillfälliga och professionela tjufvar. - Konstnärer i krogsalen. - Bedragare i salongerna. - Spelare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristian IV:s dröm.



Det var kort efter freden i Knäröd, i
hvilken Danmark föreskref Sverige tryckande
vilkor. Den myndige konung Kristian af Danmark
gästade Otto Lindenow på Hammarshus i Skåne. En
storartad jagt tillställdes naturligtvis, och
Kristian IV ströfvade af hjertans lust omkring i de
lummiga bokskogarne. Plötsligt kände han sig trött
af jagandet, satte sig under ett väldigt träd och
insomnade.

Konungen drömde. Han inträdde, såsom det förekom
honom, i ett skönt tempel, uppburet af höga
pelare. Ofvanför altaret reste sig den korsfästes
bild. Kring honom sågos evangelisterna. Den bistre,
men njutningslystne konungen kände sitt hjerta intagas
af en ovanlig, en himmelsk frid. Han föll ödmjukt ned
på knä och uppsände till verldarnes konung en from
och brinnande bön. I det han reste sig, såg han sitt
eget namn, inristadt på en af pelarne i templet.

Nu vaknade konungen. Drömmen var försvunnen, men –
potentater kunna förverkliga äfven drömmar! Kristian
IV beslöt att låta uppföra ett tempel och anlägga en
stad just på samma ställe, der han haft den ovanliga
drömmen. Beslutet blef genast verkstäldt,
och staden, som uppkallades efter konungen sjelf, är det
nuvarande Kristianstad.

Kristian IV, danskarnes stolthet ännu i dag och
stor i många riktningar – äfven i hat mot Sverige
och i afund mot den honom i snille och högsinthet
öfverlägsne Gustaf II Adolf – var icke minst stor
såsom byggare af städer och fästningar, palats och
kyrkor. Det ståtliga Fredriksborgs slott, grundlagdt
tidigare, men sedermera nedbrunnet, återuppfördes af
Kristian. I sin hufvudstad lät han bygga Rosenborgs
slott, börsen, Regentsen och »Runde Taarn»,
Trinitatis och Holmens kyrkor m. fl. Den arkitekturstil,
han gynnade och som genom honom tryckte sin
prägel på de monumentala byggnaderna från Danmarks
sista stordagar,
var den så kallade holländska renaissancen, som
äger en viss pompös karakter och uttrycker ett lugnt
välbefinnande, som icke illa öfverensstämmer med
ett bördigt slättlands natur, sådan som Danmarks
och Skånes. I sitt nya Kristianstad lät konungen
uppföra en kyrka i denna stil. Templets inre är ljust
och rymligt, med hvalf, som hvila på femton smala,
fristående stenpelare. Predikstol och altare äro af
svart marmor. Öfverallt mötes ock ögat af Kristians
namnchiffer. Drömmen var förverkligad!

Jemte detta sitt ideala ursprung, om man nämligen
får tro traditionen, erhöll Kristianstad den reela
uppgiften att ersätta det kort förut af svenskarne
förstörda närbelägna Wä. Den nya staden omgafs med
vallar och bastioner, för att afvisa svenskarne, om
de komme igen, och öfver fästningsportarne anbragtes
Sveriges nyss – för danska riksvapnets räkning –
eröfrade tre kronor. Detta var icke ett lyckligt
omen för Kristian och danskarne. Kristianstad blef,
jemte halföns alla sydliga provinser, svenskt innan
femtio år hunnit förflyta efter freden i Knäröd.

Vallarne och bastionerna äro numera till största
delen raserade, och de bitar af
dem, som qvarstå, äro icke längre valplatser för
några krigiska idrotter. Korna beta i det frodiga,
för sommarvinden vajande gräset, och när qvällen
kommer, ställer mjölkflickan sin stäfva öfver den
fordna fästningsportens krön, der hon har utsigt öfver
lunder och böljande tegar och Helga-sjöns glimmande
spegel. Vid denna tafla, som konstnärens humoristiska
öga och qvicka hand aftecknat, men hvarom Kristian IV
och hans samtid icke ens kunnat drömma, förefaller
det betraktaren, som om de tider, då Skandinaviens
syskon-nationer uttömde sina krafter i fortsatta
inbördes strider, icke vore annat än en länge sedan
skingrad, orolig dröm.

illustration placeholder
Fästningsport i Kristianstad.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)

Amerikanska typer


presenterade af Isidor K.

3.

Tillfälliga och professionela tjufvar. – Konstnärer
i krogsalen. – Bedragare i salongerna. – Spelare.


Man har gifvit Amerika namn af »alla tjufvars och
skälmars förlofvade land», derföre att en mängd
förbrytare alltjemt tagit sin tillflykt dit från
Europa; men många hafva förstått denna benämning så,
som skulle flertalet af Amerikas invånare icke vara
mycket bättre än bedragare – en utan tvifvel alldeles
falsk uppfattning, ty i förhållande till folkmängden
torde t. ex. lika många, om icke flera, brottslingar
finnas i London som i New-York, i Stockholm som i
Chicago. Hvad särskilt snatteri och mindre stölder
från enskilta personer beträffar, bedrifvas troligen
dessa brott i Amerika icke så allmänt som i flera af
Europas länder, der välmågan är på långt när icke så
jemnt fördelad och hvarest mången fattig arbetare,
efter att i det längsta
och med framgång hafva bekämpat motgången, slutligen
dukar under för frestelsen att genom tillgrepp af
armans egendom frälsa sig och de sina ifrån att gifvas
till pris åt hungersdöden.

Under min treåriga vistelse på många olika och långt
från hvarandra belägna platser i Förenta Staterna
såg jag mig blott en gång utsatt för ett något
klumpigt försök af en person, som icke tycktes vara
uteslutande tjuf till professionen. Ifrågavarande
äfventyr inträffade i Philadelphia, endast ett par
veckor efter min ankomst till det nya landet och
på en dag, då jag och min reskamrat från Sverige
begifvit oss ut för att hyra rum i ett af stadens
aflägsnare distrikt. Trötta af ett fåfängt sökande
inträdde vi slutligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free