- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873 /
356

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Års-krönika. E. S-dt. - Cedrarne på Libanon.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vår lönförhöjning gillar jag komplett,
Blott min pension blir höjd på samma sätt.

Af korn och kärna ha vi rikligt fått,
Och derför ha vi också lefvat godt.

Vår tull gått upp i bredd med vår trafik:
Hvar menniska tycks nästan vara rik.

Nu sägs ej mer att gull är bara mull,
Då värdemätar’n blir det röda gull.

Vårt land rott upp sig, öfverallt man hör:
Vårt gamla Sverige skäms man nu ej för.

Och är min krönika ej nu korrekt,
Så får jag be mitt herrskap om ursäkt.

E. S-dt.

Cedrarne på Libanon.



Ingen resande färdas genom Syrien, det gamla Hiram,
utan att aflägga ett besök i den så kallade Salomos
lund på sluttningen af berget Libanon, för att se
dess verldsbekanta under, de tusenåriga cedrarne. De
äro märkvärdiga för sin skönhet likaväl som för sin
ålder, som är så stor, att man med visshet kan säga,
att de träd, som nu stå
qvar, ingalunda voro några dvergar på den tid, då
den praktälskande judakonungen lät hugga ned hela
skogar af ceder för tempelbyggnaden i Jerusalem.

illustration placeholder
Cedrarne på Libanon.

Cedern, som i flera arter förekommer jemväl på
bergskedjorna Taurus och Atlas, men på dessa
ställen aldrig så stor och skön som på Libanon,
hör till barrträdens slägt. Växten är särdeles
regelbunden. Grenarne ordna sig i jemna kretsar kring
stammen, i gradvis minskning mot toppen. I det korta
barret sitta de vackra mörkbruna kottarne med sina
tunna glänsande fjäll. De understa grenarne böja sig
nedåt, men kröka sig mot spetsen nästan omärkligt
uppåt. Det är denna form på grenarne, som ger åt
trädet dess egendomliga, af ålder berömda skönhet.

Cedern fann i forntiden mycken användning, om
man får tro de klassiska författarne. Med cedrium
eller cedro-olja beströko de lärda sina skrifna
papyrusrullar, för att göra dem varaktiga, och
man brukade allmänt att förvara dessa sina böcker i
cederkistor. Lignum cedri eller cederträ var berömdt
för sin vällukt, sin sköna bruna färg och sin kåda,
hvarmed de
gamle balsamerade sina döda. Likkistor af ceder voro
äfven mycket allmänna. Man har emellertid i nyaste
tider gjort upptäckter, som gifva anledning tro,
att hvad man antagit vara cederträ, rätteligen är
cypress. Cederträet är lätt och hvitt, visserligen
med spår af balsamisk lukt, men alldeles icke så
stark som de gamle angifva.

Numera står dock ej mycket åter af Hirams praktfulla
cederskogar. Hvarje sekel har sett antalet af dessa
träd minskas, så att man numera icke räknar flere än
sju, som likväl äro tillräckligt vördnadsvärda för att
förtjena sin ryktbarhet. Dessa sju jätteträd äro kan
hända de enda vittnena till de tider af Judafolkets
storhet, hvarom Skriften talar.

De äro de ryktbaraste naturliga monument i verlden,
säger Lamartine, som besökte dem år 1833. Religionen,
poesien och historien hafva hvar för sig lika mycket
helgat dem. Bibeln omtalar dem på många ställen,
skalderne hafva begagnat dem med förkärlek i sina
liknelser. Salomo använde dem till att pryda det
tempel, som han uppreste åt Jehovah. Araber af alla
sekter egna en traditionel dyrkan åt dessa träd; de
tilldela dem icke blott en växtkraft, som låter dem
lefva i evighet, utan äfven en kännande och tänkande
själ, liknande instinkten hos djuren och förståndet
hos menniskan. De känna årstiderna på förhand, de
röra sina väldiga grenar såsom lemmar, sträcka eller
indraga dem, sänka dem mot jorden eller upplyfta dem
mot himmelen. De växa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:01:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1873/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free