Print (PDF) - On this page / på denna sida - Cedrarne på Libanon. - Ett fosterländskt Bildergalleri. XXXVII. Carl Gustaf af Leopold. Axel Krook.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i en enstaka grupp på den nakna bergsluttningen; de hafva rotat sig högt öfver den region, der all annan rikare vegetation dör bort. Hvilka böner hafva ej ljudit under dessa grenar! utropar skalden. Och hvar fanns ett skönare tempel, ett altare närmare himmelen, än under dessa cederkronor! Hvar hvälfver sig en tronhimmel mera majestätisk och skön, än här på Libanons spets öfver dessa cederstammar, dessa heliga grenar, som hafva skuggat och ännu skola skänka skugga åt många menskliga generationer, åkallande Guds namn på olika sätt, men dock alltid erkännande honom i hans verk och tillbedjande honom i naturens under! </chapter> <chapter name="Ett fosterländskt Bildergalleri. XXXVII. Carl Gustaf af Leopold.">Ett fosterländskt Bildergalleri.
XXXVII. Carl Gustaf af Leopold. Gustaf af Leopold föddes i Stockholm den 2 April 1756, uti en liten koja i Återvändsgränden på Södermalm. Föräldrarne voro Carl Adam Leopoldt, då en fattig tullkontrollör, och Märtha Christina Hobel; de flyttade i gossens tidiga barndom till Norrköping, der fadern blef tullförvaltare. I samma hus bodde en skicklig fransk språklärare, hvilken undervisade honom i franska språket, det han snart talade med färdighet. Vid tio års ålder sändes han till Söderköping, der han hos en lärd rektor Wimmermark lärde sig latinet, äfven dess talande. Från Söderköping flyttades han till Linköpings gymnasium, der han företrädesvis egnade sig åt de latinska och grekiska författarne, hvilka han alltid skattade som mönster i poesi och vältalighet. Ännu icke fjorton år gammal, höll han vid en offentlig högtid på rådhussalen i Norrköping ett tal på vers öfver dåvarande kronprinsen Gustaf. Han besökte Upsala universitet, der han blef student 1773. Men redan samma år måste han, af brist på medel, resa att öfvertaga kondition hos en grefve Douglas på det natursköna Stjernarp i Östergötland. Han besökte dock Upsala 1778, då han för andra gången uppträdde offentligen med sitt ode öfver kronprinsen Gustafs födelse. Det ljöd i en tonart, som då i Sverige aldrig varit hörd, säger Beskow, och väckte ovanligt uppseende. Kellgren angrep det likväl i Stockholms-Posten, som då nyligen börjat utgifvas och utöfvade ett slags kritisk despotism. Ehuru han hade rätt i sak, kände sig likväl den ungdomligt sjelfbelåtne Leopold sårad och svarade i samma tidning. Kellgren genmälte, och nu börjades en litterär fejd emellan dem båda, hvilken fortgick under hela våren 1779, och hvarunder ovett och qvickheter ingalunda saknades. Ändtligen efter medlet af Maj månad slutade denna ilskna pennfäktning, som ingalunda inbragte någon af kämparne ära. Leopold lemnade å nyo universitetet och återvände till Stjernarp, der han snarare behandlades som vän och broder, än som informator, en befattning hvilken på den tiden försatte sina innehafvare i en allt annat än behaglig ställning. Det var, skrifver hans samtida väninna Marianne Ehrenström, i denna krets af älskvärda menniskor, som han bildade sitt yttre skick och sitt själslynne i enlighet med den högre societetens ton, och förvärfvade denna ledighet i umgänge, som under tidens lopp fulländades genom den förtroliga förbindelsen med Gustaf III, en ledighet som utbredde öfver hela hans personlighet det magiska behag, som utmärkte honom ända till slutet af hans lefnad. <footnote>Det porträtt af Leopold, hvilket vi här meddela, är en kopia efter ett numera sällsynt original, graveradt, sannolikt mot slutet af 1790-talet, af den skicklige A. U. Berndes. Det återgifver Leopolds drag i hans yngre år och anses såsom mycket lyckadt. Det efter Sandberg, mot slutet af 1820-talet, litografierade porträttet af Leopold på hans äldre dagar, äfvenledes berömdt för likhet, är ännu temmeligen spridt och bekant. Red:s anm.</footnote>
Carl Gustaf af Leopold. Här i Östergötland gjorde han bekantskap med den lärde prof. Lidén, hvilken för sjuklighets skull bodde i sin fädernestad Norrköping. Lidén erbjöd honom att blifva bibliotekarie vid den stora boksamling han skänkt Upsala universitet. Men dertill erfordrades att Leopold skulle blifva magister, och eftersom detta ansågs kunna gå lättare för sig i Greifswald än i Upsala, tillstyrkte Lidén honom att vid förstnämda universitet taga graden. Det gjorde ock Leopold, som promoverades till filosofie magister 1781 och antogs till docens i lärdomshistorien. Kort derefter blef han rådsbibliotekarie i Stralsund, hvars för den tiden stora bibliotek han ordnade och sjelf skref katalogen (liksom Tegnér gjorde i Lund). 1784 kom han tillbaka till Upsala och blef Lidéniansk bibliotekarie, åter träffande sina gamla vänner, Georg Adlersparre och Fredrik Wilhelm Ehrenheim, med hvilka han sedan underhöll en stadig brefvexling. Leopold djerfdes nu egna en offentlig granskning åt Gyllenborgs epos »Tåget öfver Bält», hvilket hittills endast blifvit berömdt. Granskningen syntes för några djerf, för andra orättvis; men Gyllenborg besvarade den med att erbjuda den unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
