Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Cedrarne på Libanon.
- Ett fosterländskt Bildergalleri. XXXVII. Carl Gustaf af Leopold. Axel Krook.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i en enstaka grupp på den nakna bergsluttningen;
de hafva rotat sig högt öfver den region, der all
annan rikare vegetation dör bort.
Hvilka böner hafva ej ljudit under dessa
grenar! utropar skalden. Och hvar fanns ett skönare
tempel, ett altare närmare himmelen, än under dessa
cederkronor! Hvar hvälfver
sig en tronhimmel mera majestätisk och skön, än här på
Libanons spets öfver dessa cederstammar, dessa heliga
grenar, som hafva skuggat och ännu skola skänka skugga
åt många menskliga generationer, åkallande Guds namn
på olika sätt, men dock alltid erkännande honom i
hans verk och tillbedjande honom i naturens under!
Ett fosterländskt Bildergalleri.
XXXVII.
Carl Gustaf af Leopold.
Gustaf af Leopold föddes i Stockholm den 2 April
1756, uti en liten koja i Återvändsgränden på
Södermalm. Föräldrarne voro Carl Adam Leopoldt, då
en fattig tullkontrollör, och Märtha Christina Hobel;
de flyttade i gossens tidiga barndom till Norrköping,
der fadern blef tullförvaltare. I samma hus bodde en
skicklig fransk språklärare, hvilken undervisade
honom i franska språket, det han snart talade
med färdighet. Vid tio års ålder sändes han till
Söderköping, der han hos en lärd rektor Wimmermark
lärde sig latinet, äfven dess talande. Från
Söderköping flyttades han till Linköpings gymnasium,
der han företrädesvis egnade sig åt de latinska och
grekiska författarne, hvilka han alltid skattade
som mönster i poesi och vältalighet. Ännu icke
fjorton år gammal, höll han vid en offentlig högtid
på rådhussalen i Norrköping ett tal på vers öfver
dåvarande kronprinsen Gustaf. Han besökte Upsala
universitet, der han blef student 1773. Men redan
samma år måste han, af brist på medel, resa att
öfvertaga kondition hos en grefve Douglas på det natursköna Stjernarp i
Östergötland. Han besökte dock Upsala 1778, då han för
andra gången uppträdde offentligen med sitt ode öfver
kronprinsen Gustafs födelse. Det ljöd i en tonart,
som då i Sverige aldrig varit hörd, säger Beskow, och
väckte ovanligt uppseende. Kellgren angrep det likväl
i Stockholms-Posten, som då nyligen börjat utgifvas
och utöfvade ett slags kritisk despotism. Ehuru han
hade rätt i sak, kände sig likväl den ungdomligt
sjelfbelåtne Leopold sårad och svarade i samma
tidning. Kellgren genmälte, och nu börjades en
litterär fejd emellan dem båda, hvilken fortgick
under hela våren 1779, och hvarunder ovett och
qvickheter ingalunda saknades. Ändtligen efter medlet
af Maj månad slutade denna ilskna pennfäktning,
som ingalunda inbragte någon af kämparne ära.
Leopold lemnade å nyo universitetet och återvände till
Stjernarp, der han snarare behandlades som vän och
broder, än som informator, en befattning hvilken på
den tiden försatte sina innehafvare i en allt annat
än behaglig ställning.
Det var, skrifver hans samtida väninna Marianne
Ehrenström, i denna krets af älskvärda menniskor,
som han bildade sitt yttre skick och sitt
själslynne i enlighet med den högre societetens
ton, och förvärfvade denna ledighet i umgänge, som
under tidens lopp fulländades genom den förtroliga
förbindelsen med Gustaf III, en ledighet som utbredde
öfver hela hans personlighet det magiska behag, som
utmärkte honom ända till slutet af hans lefnad.
[1]
Carl Gustaf af Leopold.
Här i Östergötland gjorde han bekantskap med den lärde
prof. Lidén, hvilken för sjuklighets skull bodde i
sin fädernestad Norrköping. Lidén erbjöd honom att
blifva bibliotekarie vid den stora boksamling han
skänkt Upsala universitet. Men dertill erfordrades att
Leopold skulle blifva magister, och eftersom detta
ansågs kunna gå lättare för sig i Greifswald än i
Upsala, tillstyrkte Lidén honom att vid förstnämda
universitet taga graden. Det gjorde ock Leopold,
som promoverades till filosofie magister 1781 och
antogs till docens i lärdomshistorien. Kort derefter
blef han rådsbibliotekarie i Stralsund, hvars för
den tiden stora bibliotek han ordnade och sjelf
skref katalogen (liksom Tegnér gjorde i Lund). 1784
kom han tillbaka till Upsala och blef Lidéniansk
bibliotekarie, åter träffande sina gamla vänner,
Georg Adlersparre och Fredrik Wilhelm Ehrenheim,
med hvilka han sedan underhöll en stadig brefvexling.
Leopold djerfdes nu egna en offentlig granskning åt
Gyllenborgs epos »Tåget öfver Bält», hvilket hittills
endast blifvit berömdt. Granskningen syntes för några
djerf, för andra orättvis; men Gyllenborg besvarade
den med att erbjuda den unge
[1] Det porträtt af Leopold, hvilket vi här meddela,
är en kopia efter ett numera sällsynt original,
graveradt, sannolikt mot slutet af 1790-talet,
af den skicklige A. U. Berndes. Det återgifver
Leopolds drag i hans yngre år och anses såsom
mycket lyckadt. Det efter Sandberg, mot slutet af
1820-talet, litografierade porträttet af Leopold
på hans äldre dagar, äfvenledes berömdt för likhet,
är ännu temmeligen spridt och bekant. Red:s anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:28:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1873/0361.html
