Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Adolf Erik Nordenskiöld. Chef för svenska polarexpeditionerna 1864, 1868 och 1872-73. Oskar Th. Sandahl - Romerska bilder. VIlla Doria-Pamfili. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det yttrande, som han fällde till en bekant, då han vid återkomsten från sednaste expeditionen steg ur jernbansvagnen vid Stockholms bangård: »Nästa gång ställer jag mitt hus på Sju-öarne».
Oskar Th. Sandahl.
-
Romerska bilder.
Villa Doria-Pamfili.
Bland Roms talrika portar är Porta San Pancrazio
en af dem, som den resande mera sällan nalkas. Den
ligger nämligen temmeligen aflägset, på höjden af
det gamla Mons Janiculus, alltså »hinsidan Tiberen»
– i Trastevere.
Sätter man emellertid sin fot under
den gamla portens hvalfbåge, så sker det vanligtvis
för att besöka den utom den samma belägna villan
Doria-Pamfili, den enda punkt som i denna annars
ödsliga del af Campagnan förtjenar ett besök. Men
har man en gång klättrat uppför Janiculi sidor, lönas
man också rikt för sin ansträngning; ty villa Doria-
Pamfili förtjenar sitt rykte, att vara den skönaste
bland Roms talrika sköna villor. Ingenstädes dofta
anemonerna under vårens första dagar så ljuft som här
ingenstädes ser man en sådan yppig mängd af kamelior
som här i Mars månad; ingenstädes har man en så
herrlig utsigt öfver Albaner-bergen, som från dessa
lunder, och ingenstädes ser man S:t Peterskupolen
höja sig så stolt mot Italiens djupblå himmel som här
mellan de berömda, väldiga pinierna. På dessa höjder
andas man friare än nere i Tiberdalen, och derföre
har också villan sedan gammalt erhållit binamnet:
Belrispiro, d. v. s. stället, der det kännes skönt
att andas. På denna högt belägna punkt var det ock
som striden under Roms belägring 1849 rasade vildast,
här hade Garibaldi sina framskjutna förskansningar,
och både byggnader och park ledo betydligt under
dessa ofredsdagar.
Villa Doria-Pamfili.
Såsom villa Doria-Pamfilis grundläggare namnes Camillo
Pamfili, en »nepot» af påfve Innocens I,
som var en född
Pamfili och regerade 1644-1655. Anläggningen
utfördes af Antenori samt den berömde bildhuggaren
och arkitekten Alessandro Algardi från Bologna (född
1598, död 1654). Arkitektur och dekorering påminna
öfverallt om den s. k. barockstilen, ehuru på ett
ingalunda oangenämt sätt.
Man inträder genom en fordom familjen Olgiati
tillhörig egendom. En med friska löfträd bevuxen dal
emottager den besökande. Sedan dalen genomvandrats,
står man plötsligt framför villans på vår plansch
framställda Casino och dess ryktbara, med skulpturverk
besatta ramp. Nedanför rampen ligger en
praktträdgård med en rik fontän, hvartill vattnet
troligen ledes från den närbelägna Fontana Paola, som
1612 anlades af påfve Paul V. Från Casinots motsatta
sida öppnar sig mellan träden den praktfulla utsigten
öfver S:t Peterskyrkans kupol.
För öfrigt kan man vara säker om att, under
vandringen genom parkens olika delar, öfverallt
träffa på vackra utsigter och tjusande hviloplatser,
antingen i de lummiga ek-alléerna, från hvilka man ser
Albaner-bergen med Monte Cavo, eller i den ståtliga
pinielunden, hvars höga kronor susa för den minsta
vindfläkt. Går man längre fram, kommer man till en
intagande liten farm, nedanför hvilken öppnar sig en
täck dal med en liten sjö, öfver hvars spegel hvita
svanor segla fram. Vattnet ledes sedan i kaskader,
som kasta sig utför branter, förbi grottor o. s. v.:
det hela har en omvexling, till hvilken ingen annan
italiensk villa erbjuder ett motstycke – med undantag
af Villa Pallavicini vid Genua.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
