- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
52

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om djurens själslif - Romerska bilder. På Navonatorget. c.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hindras från att flyga ut och in eller att
luften utestänges ur nästet.

Det lider sålunda intet tvifvel, att nutidens hussvala
bättre förstår konsten att bygga ett bo än hennes
förfäder. Hon har följaktligen gått framåt. –

Vi inskränka oss för tillfället till dessa exempel,
ehuru det vore lätt att anföra många flera. Må de
emellertid tjena till att litet dämpa vårt menskliga
högmod! Redan har idén om djurens förstånd trängt sig på oss med
oemotståndlig makt; snart skola vi äfven hos djuren
nödgas erkänna en förståndsutveckling, och häri ligga
äfven begreppen minne och sjelfmedvetande. Utan
tvifvel innehar menniskan högsta trappsteget hvad
själsförmögenheter beträffar, men förståndet har mer
än en grad, och liksom menniskoslägtet går framåt
genom individernas arbete, så skall den öfriga
djurkedjan förkofras genom dess medlemmars förenade
ansträngningar.

*



Romerska bilder.

På Navonatorget.

Värmen är väldig. Massor af soltält, somliga
liknande stora paraplyer, äro uppspända, för att
afvärja himlens brännande pilar. De sköna,
ståtliga qvinnorna, som gå från och till, äro
yttermera försedda med hufvudkläden,
hvilka på samma gång tjena till skydd, prydnad och
bärställsunderlag. I norden bär qvinnan, liksom
mannen, bördan på ryggen och framskrider kutig, med
lutad ställning; i södern går qvinnan upprätt och
bär bördan, äfven om den är rätt tung, midt öfver
sin hjessa. Ändå mera kraftigt, på sätt och vis,
uppbär den på torget kringvandrande tiggarmunken
sitt hufvud; ty han utsätter för solglöden sin
rakade kala skalle lika likgiltigt som vore den en
skinande iskula på Alpernas toppar. För öfrigt larmar
och hojtar man af hjertans lust kring hela torget,
under det man der förser sina behof för dagen, släcker
sin törst eller hemtar vatten från de springbrunnar,
tre till antalet, som spela på den vida, med kyrkor
och palats omgifna platsen. På trappan till kyrkan
S:t Agnese ses vanligen en mängd trashankar sofvande
eller trätande.

illustration placeholder

Från Piazza di Navona.
(Teckning af Henri Regnault.)

I Augusti månad brukar man, söndagar och torsdagar,
tillspärra springbrunnarnes afloppsrör, hvarigenom
torget sättes under vatten. Då har man mycket roligt,
springer af och an
i den ymniga vätan, stänker ned hvarandra och jublar,
när vagnar rulla fram, och hjulen och hästhofvarne
uppröra vattenmassan. Under medeltiden utförde man
i vattnet vid dessa tillfällen vidlyftiga upptåg,
som egde karakteren af fastlagsspel
och hvilka åskådades af sjelfva påfvarne. Det var
ett slags sommarkarnaval. Ändå längre tillbaka,
under de gamla romerska kejsarnes tid, låg här en
skådebana, på hvilken man, till folkets förlustelse,
uppförde sjöstrider, drabbningar mellan fartyg,
för hvilket ändamål naturligtvis den egendomliga
skådebanan var fyld med vatten. Härifrån har alltså
Navonatorget fått sitt namn, nämligen af det latinska
navis, som betyder skepp, fartyg, och seden att här,
i påfvens residensstad, söndagar och torsdagar i
Augusti månad springa omkring i vattnet härstammar
sålunda från de hedniska romarnes naumachier
(sjödrabbningsskådespel). Så seg är makten hos
folkbruk och traditioner, på samma gång dessa kunna
urarta i former, i hvilka man knappast igenkänner
deras första ursprung.

Helt nära Navonatorget påträffar man den beryktade
Pasqvino. Den står bakom hörnet af palatset Braschi,
hvars fasad vetter till större delen mot torget
och hvars präktiga marmortrappa berömmes såsom den
skönaste i Rom. Pasqvino

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free