- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
77

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nordligaste boningshus i verlden. A. E. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meteorologiskt observatorium, ett förslag, som med den praktiska betydelse, de meteorologiska forskningarna på senare tider vunnit, helt säkert inom få år kommer att realiseras – af främmande nationer eller af nordens folk, det veta vi ej.

Omgifningarna äro, som vi se, icke inbjudande, ödsligare till och med än på flesta andra ställen af Spetsbergens kuster. De magra klapperstensfält, som omgifva Mosselbay, lemna nämligen om sommaren ingen näring åt den vackra blomsterskara, som den fyra månader långa polardagen framkallar till och med på ställen belägna ett tiotal mil längre mot norden, och under vintern hafva stormarna fritt spelrum på dessa vidsträckta slätter, hvilka derföre ej heller under denna tid beklädas med vinterlandskapens prydnad, ett rikt och varmt snötäcke. En af de lappar, som åtföljde expeditionen, betecknade ock sin vistelse der uppe med orden: »då jag var med i den mörka och kalla verlden.» Mot den var det i Lappland ljust och varmt!

I stället är Polhems belägenhet som meteorologisk observationsstation mycket gynnsam, och dess af tredubbel plank, med mellanlag af förhydningspapp förfärdigade väggar erbjuda vetenskapsmannen ett varmt och rymligt vinterhem och den trefnad, som alltid är ett nödvändigt vilkor för en längre följd af noggranna iakttagelser. Den senaste polarexpeditionen hemförde äfven härifrån en rik vetenskaplig skörd, bland annat en oafbruten följd af noggranna meteorologiska iakttagelser, den första från de norr om Europa belägna polarländerna. Nedanstående tabell ger oss en bild af klimatet der uppe och visar att det, till följd af hafvets inverkan, i sjelfva verket ingalunda är så strängt, som mången torde föreställa sig.

Medeltemp. Maxim. Minim.

1872 September - 6,7 - 8,7 - 29,6.
Oktober - 12,6 - 0,6 - 27,2.
November - 8,2 + 2,6 - 19,5.
December - 14,5 - 3,4 - 26,6.
1873 Januari - 9,9 + 3,6 - 32,4.
Februari - 22,7 +- 0,0 - 38,2.
Mars - 17,63 - 0,4 - 38,0.
April - 18,12 + 0,2 - 32,6.
Maj - 8,2 + 3,6 - 19,4.
Juni + 1,11 + 9,4 - 3,9.

illustration placeholder

Polhem, Gladan och Onkel Adam infrusna i Mosselbay.
(Efter en fotografi af Dr. Envall.)

Vi hafva nämt att den ifrågavarande öfvervintringen var den första öfvervintring af en vetenskaplig expedition på Spetsbergen – den var äfven, med undantag af den senaste amerikanska polarexpeditionens öfvervintring norr om Smith Sound under kapten Hall, den nordligaste öfvervintring, som någonsin egt rum. Deremot hafva fångstmän åtskilliga gånger, frivilligt eller ofrivilligt, tillbringat vintern vid Spetsbergens kuster, ehuru, så vidt man känner, alltid på ställen belägna sydligare än Mosselbay, och det är högst märkligt och lärorikt att följa de öden, som drabbat dem.

Redan i början af sextonhundratalet sökte man, ehuru förgäfves, förmå några hvalfångare att öfvervintra på Spetsbergen, och man förde till och med till döden dömda brottslingar dit upp i afsigt att förmå dem till öfvervintring derstädes mot löfte om nåd. Men trakten syntes dem så afskräckande, att de föredrogo utsigten till död för skarprättarens hand i eget hemland. Under denna hvalfångstens gyllene tid, då ända till 18,000 hvalfångare på en gång kunde under sommaren vara samlade vid hamnarna å Spetsbergens nordvestra hörn, hände det dock flere gånger, att förlista eller af sina fartyg öfvergifna båtbesättningar blefvo qvar öfver vintern. Det första på detta sätt qvarlemnade parti bestod af nio man, hvilka slogo sig ned i Isfjorden och alla omkommo under vintern. Ett tiotal år senare, 1630, qvarlemnades en båtbesättning af åtta man. Genom en af deltagarnes, Pelhams, berättelse känna vi deras öde fullständigt. Utan mat, varma kläder eller någon annan utrustning än den eget mod och rådighet kunde anskaffa, uthärdade dessa, i några af hvalfångare i Isfjorden uppförda brädhus, lyckligt den långa vinternatten. Födan anskaffades genom jagt, men var ofta så knapp, att man måste förtära qvarlefvor af hvalar, som fångats under förra sommaren.

Berättelsen härom förmådde holländarne att trenne år senare, 1633, qvarlemna sju frivilliga vid Amsterdam-ön (79° 45’ N. L.). De återfunnos alla följande sommar lefvande och friska, hvaremot fyra andra fångstmän, som samma år öfvervintrade på vulkan-ön Jahn Mayen, belägen mellan Spetsbergen och Island ungefär vid Nord-Caps breddgrad, alla omkommo af skörbjugg.

Detta oaktadt försökte sju frivilliga åter att följande året öfvervintra vid Spetsbergen. Men denna gång funnos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free