- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
84

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nidingen. O*.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fladdrande seglen, undersöka pumparna samt klargöra och
sätta i sjön storbåten. Öfverallt var han tillstädes
och eftersåg att hans befallningar blefvo åtlydda. Nu
afsändes styrmannen med några man i båten, för att
undersöka trakten närmast fartyget, i synnerhet åt
nordost, hvarest Nidingen förmodades ligga. Tjockan
var mörk och tät, och ehuru vinden tycktes »bedarra»,
rullade dock den stackars Maria våldsamt för de
upprörda vågorna. Efter kort tid återkom styrmannen,
som förtäljde, att briggen hade stött på det sig i
sydvest från Nidingen utsträckande grundet Klockfoten,
samt att han medelst fiskare insändt bud till land,
för att skaffa hjelp att om möjligt vore taga fartyget
af grund.

På middagen aftog blåsten, och då luften
äfven klarnade, sågo så väl kaptenen som
amiralitetskommissarien med glädje trenne större
jakter, hvilka från Onsala-landet för fulla segel
styrde rakt på den plats, der de törnat. Vid jakternas
ankomst var hafvet nästan lugnt, och under kapten
Larssons raska befäl lyckades det att med tillhjelp
från land lossa
och ombord på jakterna förflytta större delen af
Marias last. Vinden öfvergick på natten till en
svag nordvestlig bris, och då vattnet med det samma
»flödade», lyckades man på morgonen, dagen efter det
olyckan händt, »varpa» Maria af grund. Ehuru briggen
var något läck, lastade den dock in större delen
af det lossade godset, och var redan på aftonen af
denna dag, i sällskap med den största af jakterna,
på väg till Rügen, dit de äfven lyckligen ankommo.

Amiralitetskommissarien Löfvensköld, hvilken genom
sin beslutsamma raskhet väsentligen bidragit till
briggen Marias räddning, stannade några timmar qvar
vid Nidingen, hvarest han besigtigade de grytor,
i hvilka denna tid fyrades med stenkol, och utsåg en
plats för en blifvande klockstapel. Sex år derefter
hade Löfvensköld äfven den glädjen att härstädes låta
uppsätta en metallklocka, vägande elfva skeppund,
och på hvilken kan läsas följande inskrift:

"Låt du mitt ljud,
o store Gud,
en önsklig nytta göra,
Då går på haf
ej köl i qvaf
och man ditt lof skall höra."


Nidingens fyrar.
(Teckning af C. S. Hallbeck.}


Nidingens fyrar äro belägna på 57°18’2" N. latitud
och 11°54’4" O. longitud. De innehafva bland
svenska fyrarna N:o 74, och bestå af tvenne, tredje
ordningens linsfyrar, hvardera med fast sken uti
tvenne fyrtorn af sten, belägna ett hundra fot från
hvarandra i ONO. och VSV., femton fot öfver vanliga
vattenhöjden. Tornens höjd från grunden är sextiotvå
fot, och ljusskenets höjd öfver medelvattenytan
sextioåtta fot, de lysa rundt horisonten och
böra i klart väder synas på ett afstånd af minst
tolf minuter. En stenmur omsluter så väl fyrarna
som fyrbetjeningens bostäder och uthus, och inom
densamma hafva nämda personer efter otroligt arbete
lyckats upptaga några potatisland. Så väl den förre,
som nuvarande fyrmästaren hafva med berömvärdt nit
gjort flere
försök att i skydd af stenmuren plantera buskar och
träd, men de svåra stormarna och det öfver ön vid
sådana tillfällen rykande hafsvattnet hafva gjort
deras ansträngningar om intet.

Nordvest från tornen är klockstapeln belägen, och
några famnar från denna en liten byggnad, i hvilken
vakthafvande fyrbetjenten står skyddad, då han under
snöyra eller tjocka medelst en klocksträng klämtar i
omnämda klocka. Något nedanför fyrmästarens bostad äro
på hösten 1873 trenne kanoner uppställda, med hvilka
trenne skott aflossas till svar för fartyg, hvilka
skjuta signalskott under disig luft eller snöyra.

Sjelfva skäret är aflångt, något bredare åt vester
än öster, samt innehåller 3,000 alnar i längden och
1,400 alnar vid största bredden. Åt öster sträcker sig
ungefär 3,000 alnar ut i hafvet ett grund, hvilket
kallas Lilleland, och utanför hvilket är utsatt en
större prick med svart kula. SSV. om Lillelands märke
ligger äfven ett grund, benämdt Hafrerefvet. SV. om
fyrarna utskjuter äfvenledes ett långt farligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free