- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
87

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvinnan i Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid öfra Italiens sjöar, i Schweiz’ dalar, under
platanerna i Homburg och Baden-Baden skall ni möta dem
och, om ni vill eller icke, nödgas lemna er tribut
åt deras förtrollande behag. Deras drägt gör dervid
ett egendomligt intryck. Smakfulla och eleganta,
som trots någon pariserdam, saknas dock i deras väsen
det blygt qvinliga, anspråkslösa; men blygsamma och
anspråkslösa vilja de heller icke vara – de vilja
väcka uppseende, imponera, och detta på ett sätt, att
man i Homburg eller Baden-Baden råkar i förlägenhet
att säga, om den stolta, glänsande sköna i sammet,
atlas och briljanter, med det nedlåtande smålöjet
och den trotsigt framskjutna läppen, är en förnäm
rysk dam eller en kamelia-dam.

Hos dem är allt konst – konsten att lysa, ett
berusande bländverk. Fulländade skådespelerskor,
förstå de att utveckla hela trollmakten af sin
konstlade älskvärdhet; men de äro äkta döttrar
af ytterligheternas land, deras eld är antingen
bländande eller förtärande, sällan värmande. Den som
väntar att bakom denna tjusande älskvärdhet finna äkta
qvinlighet, skall snart se sig bedragen. Allt hvad som
idealiserar det verkliga i lifvet, hvad unga qvinliga
sinnen eljest drömma om, det är för dem främmande
och obegripligt; såsom praktiska naturer hafva de
kastat dylika enfaldigheter öfver bord som öfverflödig
ballast. Men på hvarje spelad rol följer slutligen
trötthet och afslappning: i ögonblick, då de icke tro
sig bemärkta och de svarta ögonhåren sänka sig öfver
ögat, är dess blick icke längre smäktande, utan matt
och uttröttad, blaserad och likgiltig. Ingen europeisk
qvinna besitter för öfrigt så mycken talang för
intriger och är en så fin diplomat, som den ryska damen
af stånd. Icke sällan hafva qvinnor af detta slag
spelat en betydande rol i landets historia. Furstinnan
Daschkoff t. ex. var hufvudledarinnan vid kejsarinnan
Katarinas tronbestigning, och hennes memoarer bilda
en färgrik illustration till detta påstående.

Intet land i verlden kan uppvisa så få äktenskap
af tycke som Ryssland. Giftermålet betraktas här
snarare som en affär. Denna bedrifves vanligen
af en privilegierad mäklerska. I många familjer,
synnerligast i ryska köpmanshus, går en sådan
giftermålsmäklerska till och ifrån med underrättelser
om de olika friarne, deras familje-, rang- och
förmögenhetsvilkor, anordnar möten och tjenstgör som
ett slags mellanhand. Många, ganska många unga män af
de mest skilda stånd lemna sin sak åt en sådan qvinna
och hon förenar utan svårighet de mest olikartade
elementer. I följd häraf förekommer det icke sällan
att en ruinerad magnat eller gardesofficer gifter
sig med en millionrik köpmans- eller borgardotter,
utan att dessförinnan knappast en enda gång ha sett
henne, eller att en rik gammal enka köper sig en ung
vacker man.

Naturligtvis påträffar man ej heller annorstädes så
hjerta motsatser i familjelifvet, som här. Icke
sällan öfvertager mannen hustruns husliga pligter
och sköter om torgköpen och hushållet, medan frun
tillbringar hela dagen i sitt förmak med en fransk
roman i ena handen och en cigarett i den andra. På
aftonen gör hon toalett och åker till »sällskapet»,
der hon uppehåller sig till efter midnatt och
konverserar, medan hennes man söker förströelse vid
spelbordet på klubben. Utan tvifvel torde mången fru
vara ursäktlig, om hon på detta sätt söker ersättning,
då hon finner sig bunden vid en man, som hon aldrig
älskat eller någonsin kan älska, en man, som hon är
öfverlägsen i bildning och som blott har sinne för
jagt, hästar och råa utsväfningar – helst då hon från
sitt eget hem medför så föga inre halt.

Med den mera glänsande än solida uppfostran, som
fruntimren af de högsta klasserna åtnjuta, äro de
naturligtvis egnade att göra les honneurs i sitt hus
med en så fullkomlig takt och med så förtrollande
gratie, som man sällan finner i andra länder;
också torde de fester, som den ryska aristokratien
ger i sina palatser, vara att räkna till de mest
glänsande och smakfulla, som Europa dervidlag har
att uppvisa. För hemlifvet deremot, för qvinliga
sysselsättningar ha de ryska damerna ingen smak. Högst
sällan träffar man bland damer
af aristokratien, med all dess eleganta yttre
förfining, med all deras begåfning, synnerligast i
musik – ens ett spår af känsla. »Känsla», "idealism»
äro uttryck, som blott väcka en ryskas löje. De ryska
damerna hafva nästan alla något materielt nyktert;
männen deremot något qvinligt. Man faller ofta i
förvåning öfver denna torra materialism hos qvinnor,
som vid första anblicken framkalla intrycket af
englar; till och med de flesta ryskors skönhet har
någonting egendomligt, man kunde säga demoniskt. Ve
den olycklige, som till en sådan skönhet förlorar
sitt hjerta: hon har i sitt bröst intet att bjuda
honom i ersättning!

Köpmansklassen bildar i Ryssland ett afskildt
stånd, som icke kommer i beröring med aristokratien
och adeln. Vi tala här om det köpmansstånd, som
representerar de seder och bruk, som existerade för
hundra eller hundrafemtio år sedan. Köpmannen ur
denna sfer sätter sin största stolthet i att ega en
vacker häst och – en korpulent fru. Dessa köpmansfruar
tillhöra, trots sin öfverlastade moderna grannlåt,
trots sina briljanter, helt och hållet det förflutna
århundradet. Utan bildning, utan sinne för någon
själsnjutning eller öfverhufvud någon sysselsättning
alls, tillbringa de dagen med att göra ingenting
eller att lägga patience, dricka fyra till fem koppar
té med alla möjliga gastronomiska läckerheter och
fruktgeleer, åka omkring till kyrkor och kloster
eller mottaga besök af prester och munkar.

Qvinnan af folket, den obemedlade arbetarens hustru,
är i ordets fulla betydelse sin mans slafvinna. Vi
tala här uteslutande om bondhustrurna, då den ryske
handtverkaren nästan alltid är af bondestånd. Gift
i unga år, falla snart de tyngsta sysslorna på
den stackars qvinnans lott och ungdomens fägring
vissnar snart bort under mödans börda. Icke nog
med att det tyngsta släpet åligger hustrun, mannen
tager dessutom i anspråk, såsom sin rättighet,
att efter behag kroppsligen misshandla sin äkta
hälft. En ko, en häst har vanligtvis större värde i
en sådan menniskas ögon än hustrun, så framt hon icke
eger stora kroppskrafter och är en ovanligt duglig
arbeterska. Förr, på lifegenskapen tid, gaf han ofta
för en sådan, om han icke fann henne i sin egen by,
utan måste köpa henne af en främmande godsegare,
två hundra rubel och ännu mer, ett handelspris,
som den köpta likväl åter troget måste inbringa honom.

Vi vända oss slutligen till qvinnorna ur den lägre tjensteadeln.
Äfven bland döttrarna af denna klass
träder oss till mötes en företeelse, som vi
icke torde finna i något annat land och som är
karakteristisk för Ryssland. Föräldrarna anse det
icke förenligt med deras stånd att gifva sina barn en
enkel uppfostran på det desamma en gång må kunna bli
ett stöd för familjen genom att i någon gren finna en
arbetsförtjenst; de föredraga att skicka sina
döttrar till något af statens undervisningsverk, något
af de instituter och gymnasier för flickor, hvaraf
Ryssland har det jemförelsevis ofantliga antalet
af 186, i hvilka 23,400 elever erhålla en
uppfostran, som motsvarar den våra elementarläroverk
för gossar bibringa, och hvarifrån årligen utgå ett
tusental unga flickor med fullständiga kunskapsbetyg.
I dessa anstalter erhåller ungdomen till största
delen en utbildning, som går utöfver sferen
af deras härkomst, utan att dock medföra
till hemmet någon verkligt moralisk bildning
eller något riktigt begrepp om lifvet, om
sin ställning eller om sina pligter i samhället.
De flesta af dessa flickor erhålla ingenting annat än
en ytlig halfbildning. Deras åsigter om lifvet
och om deras kallelse äro förvrängda. Men då
de flesta äro fattiga och i följd deraf ha föga
utsigt att bli gifta, sä är det naturligt,
att deras diktan och traktan går ut på att göra
sig oberoende af de tryckande förhållandena i
deras ställning; men om den väg, som många af dem
inslagit, verkligen förer till oberoende, är en annan
fråga. Läsningen af till hälften förstådda skrifter om
qvinnans jemlikhetsprinciper, om hennes rättigheter
i samhället och staten, idéer, som ytterligare näras
genom umgänget med unga män, som hylla socialistiska
grundsatser, göra dessa unga flickor till största
delen till de ifrigaste anhängare af frågan om
qvinnans emancipation. Särskildt i Petersburg
och Moskwa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free