Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nutidens underverk. (Om Suezkanalen.) H. af Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fri från de rivaliserande makternas afund och Portens
vankelmodiga uppförande, var Lesseps deremot ingalunda
fri från en mängd af invändningar, hvilka oupphörligt
framdrogos af motståndarne till hans förslag. Inkast
gjordes emot möjligheten att anlägga en hamn uti
Peluseviken, än emot hållbarheten af kanalbankarna
längs sjön Menzaleh, än att öknens flygsand vid minsta
vind skulle igenfylla kanalen, liksom den gjort med
så många af det forna Egyptens monumenter, samt äfven
att tidvattnet vid Röda hafvet skulle från Suez
till saltsjöarna förstöra kanalbankarna. Men Lesseps
och hans ingeniörer bevisade, dels i skrifter,
dels under arbetets fortgång, på det mest lyckliga
och praktiska sätt, att alla dessa teorier ej höllo stånd i
verkligheten. Flygsanden hindrades
genom åtskilliga försigtighetsmått, deribland
trädplanteringar längs kanalbanken, att ej i minsta
mån blifva farlig för kanalen, hamnen vid Peluseviken
blef fullbordad och en stad der uppbyggd – Port-Said –
som redan räknar tretton tusen invånare; tidvattnet
från Röda hafvet har ej förorsakat någon skada på
kanalbankarna och Suezkanalen närmade sig raskt
sin fullbordan, utan att någon af de oroväckande
spådomarna hade inträffat.
Karta öfver Suezkanalen.
Kanalens utlopp i Medelhafvet är uti viken vid Dabieh,
dess andra ändpunkt vid Suez, hvars hamn redan före
kanalens anläggning anlöptes af »Peninsular och
Oriental Compagniets» ångbåtar. Emellan dessa båda
ändpunkter utstakades kanalen så att man med fördel
kunde begagna de af naturen gjorda fördjupningarna
i marken. Börjar man vid Port-Said och går söder ut,
så kommer först insjön Menzaleh, 45 kilometres lång
till Kantare (eller bryggan), som är karavanvägen till
Syrien, så insjön Balah och sandhöjden vid El Ferdane
20 kilometres och derefter trakten vid El Guisr 12
kilometres. Här ingår kanalen uti sjön Timsah, som
fordom uppfylldes af Nilens vatten, 4 kilometres
lång, hvarefter kommer höjden vid Serapeum 15,
Saltsjöarna (uttorkade sjöar, som på några ställen
äro djupare än kanalen) 38, höjden vid Chalouf 8, och
slätten vid Suez ända till Röda hafvet 20 kilometres,
eller tillsammans 160 kilometres, omkring 15 svenska
mil. Kanalens bredd är 195 fot från Port-Said till
Saltsjöarna och derifrån till Suez 269 fot. Kanalens
anläggningskostnad var beräknad till 200 millioner
francs.
Ändtligen i November 1869 hade Lesseps snille
och hans ingeniörers outtröttliga ansträngningar
fullbordat detta jättearbete. Suezkanalen var färdig
och således en ny och kortare väg från Europa till
Indien åvägabragt. Lesseps ihärdighet och snille hade
på Egyptens gamla jord fullbordat ett nytt monument,
ett nutidens beundransvärda underverk, i vår tanke
vida större än dem pharaonerna åstadkommit, ty Lesseps
verk innebar ett civilisationens stora arbete, en
blifvande välsignelse för folken och en af de mäktiga
armar, hvilka skola bidraga att, på samma gång den
ökar folkens välmåga, äfven åt aflägsna länder räcka
den moderna civilisationens frukter på en närmare
väg öfver hafven.
En blick på verldskartan visar oss genast hvilken
vägbesparing kanalen medför för seglaren, hvilken
är stadd på färd till de indiska farvattnen. För
Sverige t. ex. utgör denna väg endast omkring hälften
af den som åtgår, om kosan tages rundt Kap Horn. Från
Stockholm utgör distansen förbi Kap Horn till Ceylon,
hvilken må kunna räknas som en centralhamn för
Indiska och Kinesiska hafven, 15,330 engelska mil,
förbi Suez blott 8,290, hvarigenom en differens om
man begagnar kanalen uppstår af ej mindre än 7,040
mil eller ungefärligen hälften.
Yi började vår uppsats med frågan, om underverkens
tid, hvad de menskliga företagen i byggnadsväg,
väganläggningar m. m. beträffar, var förbi, eller om
den ej snarare var börjad än slutad? Kunna vi ej nu,
när vi inhemtat en ringa del af hvad Suezkanalens
anläggning och fullbordan kostat i tid, penningar och
arbetskrafter, och huru detta gigantiska arbete tagit
snillets och vetenskapens högsta krafter i anspråk;
när vi veta att inga Alper nu mera finnas till,
det vill säga, att Frankrike och Italien blifvit
förenade medelst jernvägstunneln genom Mont-Cenis;
då vi instämt i jublet öfver det lyckade nedläggandet
af den transatlantiska telegraf kabeln, som förenar
tvenne af oceanen skilda verldsdelar med hvarandra,
med flere dylika jätteverk, tryggt svara, att
underverkens tid i den riktning vi åsyfta nu tagit
sin början. Menniskosnillet, den skapande tanken,
den aldrig hvilande och tillfredsställda vetenskapens
forskningsbegär stå ej stilla som Egyptens pyramider
och sphinxer. Nej, de gå oupphörligt framåt, ty
deras mål är obegränsadt så länge verlden blifver
beståndande, och deruti ligger just enligt vår tanke
mensklighetens rätta odödlighet och sanna storhet.
H. af Trolle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
