- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 13, årgång 1874 /
122

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kroppsöfningar i fria luften. Af Alex. Zanders - Bouppteckningen efter Thure. Fr- - Hotellgrannarne. Teckning af Sylvia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Med senor spänstiga som hamradt stål
Skönnakne ynglingar till brottning drogo
Och segervagnar rasslade till mål,
Der kraft och djerfhet sina kronor togo,"

äro skaldens ord för att beskrifva hvad ypperst
rörelseläran, eller som vi utan öfverdrift kunna säga
den mest lefvande, skönaste konst, förmådde uträtta
bland Greklands forna folk, hvilka, enligt Hegels
snillrika yttrande, gjorde sig sjelfva till sköna
gestalter, innan de höggo sådana i marmor. Ännu är
den gymnastiska konstens kraft densamma, att förläna
helsa och skönhet åt menniskan, som när hellenerna
täflade vid spelen och i gymnasierna i brottkamp
och språng, blott man, som de, egnar den tillbörlig
uppmärksamhet och lemnar den frihet ute eller i
lämpliga rörelsesalar. Med lungornas utbildning
och lefverns regelmessiga verksamhet och hjertats
riktiga slag finna vi då ett utbildadt muskelsystem,
i en nerfstark kropp en djerf och tankestark själ;
ty med syrets friskare intagande, d. v. s. genom
intagande af lifvets vigtigaste bränsle, dels skapas
albuminet eller ägghvit-ämnet i rikare mängd,
dels förändras detta i vår kropp fullkomligare
till nerfrör och muskeltrådar, än hvilket intet är
starkare i lifvet och – kunde man tillägga – intet
skönare i döden. Det är således af högsta vigt att
känna och välja stället, der detta bränsle bäst och
renast är att erhålla. Det är i det fria: i skogen,
på heden och bergets topp, vid hafvets eller sjöarnas
stränder. Det var också der, som forntiden, både den
helleniska och skandinaviska, utmätte lekplatserna
för sina omtyckta kroppsöfningar. Redan de visste väl,
hvad vi här på mera vetenskaplig väg ytterligare sökt
visa, att yppersta sättet för vinnandet af kroppslig
helsa och styrka var genom kroppsrörelser just i den
fria naturen.

III.

Om luft och rörelse såsom vilkor för hjertats friskhet.

Hjertat hemtar sin styrka och hållbarhet, äfven det,
från lungornas välbefinnande och förmåga att syrsätta
blodet, hvars förnämsta drifkraft det är. Dessa båda
organer äro till hvarandra ett slags siamesiska
tvillingar
, ej endast för sin närbelägenhet,
ej heller blott för de vigtiga band (lungarterer
m. fl.) som sammanhålla dem; utan äfven derför att de
båda lida med hvarandra och känna helsans glädje med
hvarandra. Hjertats sjukdomar äro likväl vanligen mera
plågsamma och snabbare dödande. En förlamning af denna
vår mest sammansatta muskel, en förtunning af dess
väggar, ett förtvinande (atrofi) i dess märkvärdiga
och ömtåliga mekanism, en giktkastning på eller en
kärlbristning i och omkring äro ovilkorligt dödande
(absolute lethale), då deremot lungornas sjukdomar
kunna räcka länge nog innan grafkoret behöfver öppnas;
förr eller senare slås det dock upp just genom
dessa lifsvigtiga organers oförmåga att längre vara
verksamma i sina förrättningar. Vi dö alla, med andra
ord, genom qväfning, genom stockningar i hjerta eller
lungor. Före fysiologiens utveckling, sådan denna
snabbt nog framgår år från år, kände man mindre till
både detta förhållande och den härskara af sjukdomar,
som angriper detta pumpverk i vår kropp. Man hörde
då också mindre talas om hjertlidanden än i senare
tider. Kanske funnos de möjligen till i färre antal,
men det troliga är att fienden bättre var i stånd
att dölja sig undan upptäckt, innan vetenskapens
rekognoscörer väpnat sig med förbättrade anfallsvapen,
mikroskoper och stetoskoper m. m. En följd af
ett ringare aktgifvande på hjertats sjukdomar var
också att många af nu kända botemedel ej funnos
till. Gymnastiken, den rätt ledda, är numera ett
erkändt sådant, ej endast af ett ringa antal fackmän,
utan hvarje nybörjare på den medicinska banan känner
och erkänner den såsom verksam och lindrande till
sina följder.

I våra dagar, då civilisationen tränger på med allt
större fordringar, då i synnerhet det uppväxande
slägtet öfverhopas med allt flere ämnen, som fordra
stillasittande och tankeansträngning, således för
mycket af tankens rörlighet och kroppens stillhet,
är det klart och tydligt att hjertlidandets olika
skiftningar skola förekomma till ett förut ej anadt
antal samt att vi således äfven äro skyldiga det
uppväxande slägtet användandet af alla botemedel
deremot, som stå oss till buds; och detta i samma
mån mest, som de mest ha visat sig verksamma och
helande. Gymnastiken är ett af dessa, hvarför den
äfven i första rummet bör framhållas, när den med
samma förstånd utöfvas, som dess grundläggare Ling,
efter hvilken den ofta uppkallas, tänkt sig saken. I
den svenska gymnastiken, som den också plägar kallas,
ha vi således medel nog mot stillasittandets många
farligheter och kanske främst af alla ett mot
hjertlidandet, när detta nemligen uppspåras i sin
början. Vi ha likaledes många öfningar och lekar
i det fria, ärfda från forntidens skandinaver,
som, i fall de ånyo upptagas, bli en både nöjsam
och helsobringande öfning så väl sommar som vinter
[1].
Redan i April månad äro luften och ljuset vanligen
af den beskaffenhet, att vi kunna begagna oss af
dem båda i förening med kroppsöfningar i det fria,
för vårt ändamål, helsans vinnande. Båda äro också
vilkor derför. Liksom växtrikets blommor älska ljuset
och luften, så göra ock menniskoslägtets. Liksom
de förra i solljus utslå rikare och praktfullare
blomblad, likaså blomstra också barnets kinder
friskare och skönare, när de under rörlighet smekas
af ljus och luft. Den innesittande, stillasittande
läsmalen bleknar och skrumpnar i förtid. Han samlar
mången lärdom, mången minnesskatt, men alla bli de
för honom ett dödt kapital och sjelf dör han äfven –
i förtid, om han ej för egen räkning studerat den bok,
som kallas naturens, och hvars helsolära är den enda
riktigt bestående. Hela hans visdom blir ett dödt
haf, hvars vågor slå mot en förtorkad strand, i hvars
luftkrets intet lif bor. Gymnastiken i det fria är
den engel, utan öfverdrift taladt, som stiger ned i
Bethesda-dammen i detta döda haf, och rör om vattnet;
"ty luften är – säger samme Ling – allt lefvandes
helsobrunn»: i synnerhet är försommarens luft i vårt
klimat lämplig för gymnastiska »utgöromål». Hvilken
kan väl vara ändamålsenligare än tiden vid midsommaren
med sina vakor och lekar, då solen knappt vet af
någon nedgång? Sjelfva hösten och vintern sedan lemna
oss tid nog för kroppsliga öfningar i det fria, dem
sydlänningen kan ha skäl att afundas oss. Såsom ett
af de mest framstående nämna vi skridskoåkningen,
ett halfsyskon till sommarens bad och sjelf ett
angenämt luftbadande på stelnad våg. Det är glädjande
att här kunna nämna det skridskoåkningen hos oss
fått en ökad utbredning på senare tider äfven bland
fruntimmer, tack vare skridskoklubbars inrättande
på många ställen, hvarigenom en ökad håg väckts för
denna nyttiga och roande konst hos könet. I de norra
provinserna är vidare skidlöpning en allmänt känd
och begagnad öfning, förenande i sig med nöjet den
största nytta såsom samfärdselmedel i dessa landskap,
hvilkas ofta snöuppfyllda vägar den så beqvämt gör
åtkomliga och så betydligt förkortar.


Bouppteckningen efter Thure.

Så har då Thure lemnat kruset,
Och rest sitt sista mål emot!
Vi äro komna nu i huset,
Att noggrannt inventera bo’t.
Re’n Lisa, hon som jemt sig visat
Så öm mot Thure och charmant,
I morse stugans golf granrisat
Och öfverallt gjort snyggt och grannt.


[1] Goethe säges ha genom flitig skridskoåkning befriat
sig från ett börjande hjertlidande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:37:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1874/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free