Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kroppsöfningar i fria luften. Af Alex. Zanders (Forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om kroppsöfningar i fria luften.
Af Alex. Zanders.
IV.
Om gymnastikinrättningars uppsättande i det fria.
För att den ordnade gymnastiken må kunna bedrifvas
i fria luften på ett ändamålsenligt sätt såsom
undervisningämne bredvid de verkligt fria öfningarna
(simning, skridskoåkning, kapplöpning m. fl.) äro
naturligtvis maskinerier af nöden, uppställda
bredvid gymnastikhusen eller på lekplanerna. Här
nedan lemnas fyra stycken ritningar för en dylik
gymnastikapparelj, så inrättad, att alla nödiga
rörelser inom den uppfostrande kroppsöfningsläran
genom den kunna utföras i kedja eller »ström»,
som det heter. Detta vill här betyda, att vid
rörelseöfningar, t. ex. med skolor eller trupper,
ett större antal gymnastiserande kan utan hinder eller
uppehåll af mängden fortgå i rörelseföljder från det
ena redskapet till det andra. Vid kroppsöfningar,
som af flere på en gång utföras i det fria, är det
så mycket nödvändigare att den ena
länken i rörelsekedjan sammanhänger med den andra,
som ett stillastående här, i synnerhet för en ej desto
mer härdad ungdom, ofta skulle kunna ge anledning
till sjukdomar och
rörelseöfningen således motverka och upphäfva sitt
eget ändamål, meningen som är fästad vid den, eller
frammanandet af den harmoniska kroppsutvecklingen
till ökad helsa och härdighet. Sådana sjukliga
olämpor, hvilka öfningar i fria luften utan dylikt
rörelsesammanhang i kedja lätt kunna framkalla,
äro i allmänhet sådana, hvilka härleda sig från hvad
man i folkspråket vanligen brukar kalla förkylning,
såsom håll, frossor, influensor m. m. Likväl upphäfves
genom dessa rörelser i ström ingalunda den gymnastiska
regeln om aspiration eller inandning, som bjuder att
efter hvarje rörelse en förökad luftintagning bör ske
(större i den mån rörelsen varit stark) åtföljd af
några minuters uppehåll från verksamhet (aktivitet).
En tid gafs – det var den svenska gymnastikens i rent
vetenskapligt hänseende ännu något outvecklade, men
hurtiga och djerfva ungdomstid – då man vid flere
större skolor eller öfningsanstalter såg dylika
fria gymnastikinrättningar, i ändamålsenlighet
stående långt framom de då högst fåtaliga och
fula gymnastikhusen. Nu har förhållandet blifvit
ett annat: man finner sällan vid läroverkens
lekplaner några sådana fria rörelseapparater resta,
men deremot rätt ofta dyrbara och väl uppförda
gymnastiksalar. Bland de bästa sådana
kunna vi i förbigående nämna den i Norrköping,
utmärkt på det fördelaktigaste genom sin inrednings
lätta och rena stil, den i Göteborg, en ståtlig sal
med välinrättad apparelj, i Kalmar, hvars mekaniska
maskineri likväl kan kallas något inveckladt,
eller snarare öfverlastadt, samt flerstädes. –
Insigten om nyttan af att återupprätta Lings idé
rörande de fristående gymnastikerna bredvid de
inbyggda har just manat oss till att nedskrifva
dessa rader och till allmänheten utlemna nedanstående
teckningar. Vi underskatta visst icke värdet af de
stora och dyrbara gymnastikbyggnaderna, som vårt
land flerstädes erhållit; tvärtom äro vi ytterst
tacksamma för det materiella företräde, vår tid med
frikostig hand skänkt oss. I ett nordligt luftstreck
äro dessa rörelsesalar, som vi väl känna, af ett stort
behof påkallade. Vid sidan om sig böra likväl dessa
ega fristående inrättningar för att komplettera sig
sjelfva och derigenom tillåta det öfvande slägtet vid
all bättre väderlek att fullständigt hemta frisk luft
i det fria.
Det tillhörde den lingska gymnastiken ända från dess
uppkomst att genom en symmetriskt vacker anordning af
redskapen rikta åskådningen hos lärjungarna uppåt,
under det sjelfva öfningarna derå vidgade kroppens
axlar och bröstkorg utåt, förtätade dess muskler och
härdade dess nerver. Det var i ett slags götisk stil
(såsom rund- och spetsbågs-byggnadsstilen länge
kallats) som redskapen i gymnastiksalarna
uppfördes af Ling – den store vännen till allt
götiskt – fornnordiskt – för att äfven genom
dess uppåtsträfvande påminna om att sinnets
elevation och kroppslig yttre skönhet äro bland
gymnastikens höga ändamål och dess slutföljder
(resultater). Skönhet! får den väl försummas ens
i träredskapen inom en uppfostringsanstalt och i en
konst för utvecklingen af det skönaste naturen eger,
slägtets ungdom, som också är dess blomma? Vanligen
är denna det ädlaste och ömtåligaste af växten, dess
bouquet, som mest behöfver det ändamålsenligaste
skydd eller hägn – och sådant kan den rätt ledda
gymnastiken skänka.
 |
|
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
